Försäkrings- och finansiella risker uppstår i den frivilliga pensionsförsäkringen.
Risken för insolvens bärs ytterst av staten.
I och med att en samförvaltning inleddes under 2015 av de fem fonderna inom den frivilliga pensionsförsäkringen är det möjligt att matcha förfallotider för skuld och tillgångar. Skuldmatchning sker och innebär att risken för insolvens blir låg, då matchningen sänker ränterisken. Det är speciellt viktigt eftersom denna försäkring endast har utflöden.
Fördelning av risker mellan pensionssparare och pensionärer respektive Pensionsmyndigheten
I den frivilliga pensionsförsäkringen bär ytterst staten risken för insolvens genom att garantera de försäkrade utbetalningarna av grund- och tilläggsbelopp. En viss risk bärs dock av försäkringstagarna i form av risk för låg framtida återbäring. Om förvaltningen ger ett överskott så återförs detta till pensionärerna i form av ett tilläggsbelopp.
Finansiella risker
Genom placeringar i olika typer av finansiella instrument utsätts pensionsspararna och pensionärerna indirekt för finansiella risker i form av marknadsrisker, kreditrisker och likviditetsrisker. De finansiella riskerna bedöms som relativt låga.
Enligt lag (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom
socialförsäkringsområdet ska den frivilliga pensionsförsäkringens fonder förvaltas av Kammarkollegiet. Förvaltningen ska ske enligt de föreskrifter regeringen utfärdar och enligt nyss nämnda lag, samt enligt överenskommelse mellan Kammarkollegiet och Pensionsmyndigheten. Förvaltningen av kapitalet och administrationen är reglerat i en överenskommelse mellan parterna, som uppdaterades i samband med att samförvaltning inleddes.
Marknadsrisk
Marknadsrisk är risken för att verkligt värde på, eller framtida kassaflöden från, ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriset.
34 Rättad felskrivning från årsredovisning 2017, där 1,4 felaktigt angavs.
ÅRSREDOVISNING 2018 | PENSIONSMYNDIGHETEN 160 Tillgångarna i den frivilliga pensionsförsäkringen har marknadsrisk i form av ränterisk.
Ränteförvaltningen sker i Kammarkollegiets Frivilliga
pensionsförsäkringsräntekonsortium. I konsortiet sker en successiv övergång mot skuldmatchning vilket minskar ränterisken.
Tabell 121. Exponeringen på Pensionsmyndighetens resultat och eget kapital vid en förändring på 1 procentenhet i marknadsräntan motsvarar en förändring år 2018 (belopp i tusen kronor).
2018 2017
Finansiella placeringstillgångar, ränta upp 1 procentenhet – 25 794,5 – 25 291,6 Finansiella placeringstillgångar, ränta ner 1 procentenhet 29 682,4 25 291,6 Försäkringstekniska avsättningar, ränta upp 1 procentenhet 23 714,05 26 223,6 Försäkringstekniska avsättningar, ränta ner 1 procentenhet – 28 048,84 – 31 282,1
Netto. Ränta upp 1 procentenhet – 2 080,5 932,0
Netto. Ränta ner 1 procentenhet 1 633,6 – 5 990,5
Kreditrisk är risken för att en motpart inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed förorsakar oss en förlust. Emittenters, låntagares och motparters kreditvärdighet fastställs normalt med hjälp av en extern kreditbedömning.
Ränteförvaltning sker i Kammarkollegiets Frivilliga pensionsförsäkringskonsortium som placerar i skuldförbindelser med varierande kreditrisk. Enligt lag (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet får Kammarkollegiet placera fondmedlen i skuldförbindelser med låg kreditrisk. Bedömning av vad som är låg kreditrisk ska ske i enlighet med den av Kammarkollegiets fonddelegation årliga fastställda placerings- och riskpolicy för Kammarkollegiets konsortier i tillämpliga delar. Kreditrisken i placerings- och riskpolicyn begränsas genom limiter per ratingkategori där den högsta tillåtna risken är i placeringar hos emittenter med en rating om lägst BBB-.
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk innebär i första hand risken för att vi inte kan fullgöra våra betalningsåtaganden utan upplåning eller avyttring av finansiellt instrument till en avsevärd merkostnad. En annan typ av likviditetsrisk är den risk som kan
uppkomma om ett värdepapper är svårt att avyttra. Sådan risk är främst förknippad med förvaltning av tillgångar.
Likviditetsrisken inom kapitalförvaltningen styrs av samma lag och
Kammarkollegiets placerings- och riskpolicy som beskrivs under Kreditrisk ovan.
Likviditetsrisken begränsas genom att en övervägande del av placeringarna görs i värdepapper med hög likviditet noterade på väl etablerade marknader.
Försäkringsrisk
Försäkringsrisker finns i form av teckningsrisker, reservsättningsrisker och matchningsrisker. För frivilliga pensionsförsäkringen finns ingen teckningsrisk, då försäkringen inte längre är öppen för nya försäkringstagare. Det finns endast ett utflöde ur försäkringen.
Reservsättningsrisk
För varje försäkring avsätter vi en reserv som är en uppskattning av våra framtida utgifter på grund av försäkringen. Reservsättningsrisken består i att antagandena inte har valts tillräckligt betryggande, vilket innebär att den avsatta reserven visar sig vara otillräcklig.
Livförsäkringsavsättningen, reserven, bestäms utifrån grund- och tilläggsbeloppen med antaganden om framtida livslängder, avkastning på tillgångarna och
driftkostnader. Risken hanteras genom försiktiga antaganden om återstående livslängd och avkastning. Avkastningen bestäms utifrån en marknadsräntekurva och
ÅRSREDOVISNING 2018 | PENSIONSMYNDIGHETEN 161 löptiden på kassaflödet. Den vägda snittavkastningen är 1,18 procent för 2018.
Tidigare har en fast ränta använts:1,50 procent för 2015, 2016 och 2017, nedjusterad från 2,0 procent 2014. Nedjusteringen har gjorts med anledning av en längre period av sjunkande marknadsräntor och är i enlighet med remissvar från
Finansinspektionen.
Summan av premiereserven, ersättningsreserven och skuld SCR uppgick per den 31 december 2018 till 285,6 miljoner kronor. Om livslängden hos pensionärerna ökar stiger kravet på reserven, medan den sjunker om livslängden minskar. Om livslängden ökar med ett år ökar reserven med 16,2 miljoner kronor.
Matchningsrisk
Pensionsmyndigheten skuldmatchar i den frivilliga pensionsförsäkringen. Beräkning av skuldens kassaflöden sker halvårsvis och obligationsportföljen justeras sedan vid kupongutbetalningar och förfall för att uppnå bästa möjliga matchning samt för att hålla nere transaktionskostnaderna.
Nya försäkringstekniska riktlinjer ersätter de gamla grunderna Pensionsmyndigheten har sedan myndigheten bildades den 1 januari 2010 handlagt ärenden om frivillig pensionsförsäkring. De försäkringstekniska grunderna för försäkringen har emellertid fastställts av regeringen. Genom en ändring i 1 § förordning (1962:521) om frivillig pensionsförsäkring hos Pensionsmyndigheten ska Pensionsmyndigheten nu fastställa dessa beräkningsgrunder från och med den 1 februari 2018. Ändringen bygger på ett regelförenklingsförslag inlämnat av Pensionsmyndigheten.
I enlighet med moderna försäkringsrörelseregler delas grunderna upp; i dels försäkringstekniska riktlinjer, ett principdokument som styrelsen beslutar och dels i ett försäkringstekniskt beräkningsunderlag, vilket innehåller beräkningsformler och parametrar, och som GD beslutar.
De beslutade riktlinjerna innebär i sak mestadels smärre förändringar jämfört med de gamla grunderna. Nytt är att en marknadsräntekurva ersätter ett fast
ränteantagande och ett överskottsmål. Marknadsräntekurvan är sammanvägd till hälften av statsobligationer och hälften bostadsobligationer. Syftet med
överskottsmålet är att den frivilliga försäkringen med hög sannolikhet ska förbli solvent. Överskottsmålet anger hur mycket kapital, uttryckt i procent, som
Pensionsmyndigheten ska hålla utöver livförsäkringsavsättningarna innan höjning av förmånerna kan bli aktuell. För spararen innebär det nya överskottsmålet att
Pensionsmyndigheten får bättre kontroll över höjningarna av pensionsbeloppet, så att de görs på ett sådant sätt att de inte äventyrar solvensen i försäkringen.
Tabell 122. Överskottsmål per tariffgrupp 2018
Tariffgrupp Överskottsmål %
Äldre 24
1936 20
1938 16
1958 15
1977 17
ÅRSREDOVISNING 2018 | PENSIONSMYNDIGHETEN 162
8 Intygande om intern styrning och kontroll
Pensionsmyndighetens verksamhet omfattas av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll.
Av förordningen framgår det att arbetet med intern styrning och kontroll syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör sina uppgifter, uppnår verksamhetens mål och bedriver sin verksamhet effektivt och enligt gällande rätt, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt och att myndigheten hushållar väl med statens medel.
Processen ska även förebygga att verksamhetens utsätts för korruption, otillbörlig påverkan, bedrägeri och andra oegentligheter.
Myndighetsledningen ska säkerställa att det inom myndigheten finns en god intern miljö som skapar förutsättningar för en väl fungerande process för intern styrning och kontroll.
Baserat på stabens och avdelningars självutvärderingar, fortlöpande redovisningar och uppföljning av verksamheten och internrevisionens yttrande, redovisas här styrelsens bedömning av intern styrning och kontroll i Pensionsmyndigheten avseende 2018.