Förutom medicinska underlag kan följande underlag/utredningar förekomma i sjukpenningärenden.
Ansökan/Försäkran
Huvudregeln är att den som ansöker om sjukpenning ska göra det skriftligt. Ansökan ska innehålla de uppgifter som behövs i ärendet och vara egenhändigt undertecknad av den försäkrade. Den enskilde är skyldig att lämna de uppgifter som är av betydelse för bedömning av frågan om ersättning.91
I AFL framgick att den försäkrade skulle ge in en skriftlig försäkran för sjukpenning. Denna försäkran fungerade som en ansökan om sjukpenning och skulle innehålla uppgifter om sjukdomen, beskriv-ning av arbetsuppgifter och den försäkrades egen bedömbeskriv-ning av arbetsförmågan.92
Avstämningsmöte och plan för återgång i arbete
Försäkringskassan ska i vissa fall begära att den försäkrade deltar i ett särskilt möte (avstämningsmöte) för bedömning av hennes eller hans medicinska tillstånd, arbetsförmåga och behov av och möjligheter till rehabilitering. Detta gäller om det behövs för att kunna bedöma i vilken mån den försäkrades arbetsförmåga fortfarande är nedsatt på grund av sjukdom och om det behövs rehabiliteringsåtgärder eller ytterligare utredningsåtgärder.93
Vid längre sjukskrivning ska en planering för återgång i arbete göras.
De åtgärder som ska genomföras sammanfattas i en plan för återgång i arbete eller som en rehabiliteringsplan.
Syftet med ett avstämningsmöte är att klarlägga hur den försäkrades arbetsförmåga ska kunna tas till vara.
94 En plan för återgång i arbete kan exempelvis skrivas i samband med ett avstämningsmöte där den försäkrade, arbetsgivaren, behandlande läkare och Försäk-ringskassan träffas.
Sassam-kartläggning
Den arbetsmetod som Försäkringskassan använder vid personliga möten är Sassam (Strukturerad Arbetsmetodik för Sjukfallsutred-ningar och Samordnad rehabilitering). Syftet med Sassam-kartlägg-ningen är att ta in uppgifter om arbetsförmågan, undersöka om det finns behov av rehabiliteringsåtgärder samt utreda sociala förhåll-anden för att undvika att sjukpenning betalas ut av arbetsmarknads-mässiga, ekonomiska eller andra liknande anledningar. Kartläggning-en ska resultera i ett ställningstagande eller beslut om hur ärKartläggning-endet ska handläggas i fortsättningen. Avsikten är att den, i de flesta fall, ska leda fram till en planering för återgång i arbete, med eller utan rehabiliteringsåtgärder.95
Utlåtande från arbetsgivaren
Den försäkrade ska, om Försäkringskassan begär det, ge in ett utlåt-ande av arbetsgivaren96. I utlåtandet ska det anges vilka möjligheter som finns att ta tillvara den försäkrades arbetsförmåga inom arbets-givarens verksamhet efter rehabiliteringsåtgärder.97
Fördjupade underlag från läkare
Enligt Försäkringskassans process för att utreda och besluta om rätten till sjukpenning och behov av samordningsinsatser framgår att ett fördjupat beslutsunderlag kan behövas för att bedöma rätten till sjuk-penning i ett pågående sjuksjuk-penningärende. Vidare anges att det finns flera möjligheter när det gäller att inhämta ett fördjupat medicinskt underlag från läkare.98
Läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUH)
Nedan beskrivs de olika möjligheter som finns för att begära in ett fördjupat medicinskt underlag.
Enligt processen för att utreda och besluta om rätten till sjukpenning och behov av samordningsinsatser är det för Försäkringskassans handläggare lämpligt, att i första hand, överväga om ett läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUH) bör begäras in när ett fördjupat beslutsunder-lag behövs för att bedöma rätten till sjukpenning i ett pågående sjuk-penningärende. Läkarutlåtande om hälsotillstånd begärs in från behandlande läkare. Ett läkarutlåtande om hälsotillstånd kan också behövas för att klarlägga den försäkrades behov av rehabiliterings-insatser eller vid prövning av sjuk- eller aktivitetsersättning.
Läkar-Särskilt läkarutlåtande (SLU)
Försäkringskassan ska begära in ett särskilt läkarutlåtande om det behövs för att bedöma rätten till ersättning.100
Det särskilda läkarutlåtandet ska belysa hur sjukdomen påverkar den försäkrades funktionstillstånd. I fokus står förmågan att utföra ett antal fördefinierade aktiviteter. När utredningen är genomförd redo-visas den på fastställd blankett, antingen Särskilt läkarutlåtande för bedömning av medicinska förutsättningar för arbete (FK7264) eller Läkarutlåtande efter teamutredning för bedömning av medicinska förutsättningar för arbete (FK7268).
Särskilt läkarutlåtande utfärdas av läkare med fördjupad utbildning i försäkringsmedicin. Vid behov kan läkaren vid utredningen som leder fram till det särskilda läkarutlåtandet ta hjälp av kompletterande kompetens, till exempel sjukgymnast eller psykolog.
Svar på förfrågan hos läkare
Försäkringskassans handläggare har även möjlighet att ställa en för-frågan hos läkare när ytterligare beslutsunderlag behövs för att kunna ta ställning till vidare rätt till ersättning eller till vidare åtgärder. Möj-ligheten finns nämnd i tidigare upplagor av Riksförsäkringsverkets föreskrifter.101
Den specifika blanketten för förfrågan hos läkare förekommer i vissa fall fortfarande. I aktgranskningen har granskarna dock tittat på för-frågan hos läkare ur ett vidare perspektiv. Förför-frågan hos läkare har därmed innefattat även skriftlig kommunikation mellan läkare och handläggare, initierad av handläggaren, som inte rör direkta komp-letteringar av det medicinska underlaget (FK7263).
En specifik blankett (FK6530) användes tidigare för att ställa en förfrågan hos läkare. Intygsskrivande läkare ersattes också ekonomiskt för att besvara dessa. Numera ersätts endast läkarutlåtanden om hälsotillstånd enligt ändring av föreskriften den 15 februari 2008.
Försäkringsmedicinska rådgivare och gruppkonsultation
Den försäkringsmedicinska rådgivaren är tjänsteman på Försäkrings-kassan och ska hjälpa FörsäkringsFörsäkrings-kassan med bland annat medicinsk sakkunskap och verka för ett gott samarbete mellan Försäkrings-kassan och de läkare som är verksamma inom deras område. På Försäkringskassan är den försäkringsmedicinska rådgivaren expert i
de medicinska frågeställningar som aktualiseras i försäkringshand-läggningen, det vill säga, han eller hon är ett försäkringsmedicinskt stöd i handläggningen. Den försäkringsmedicinska rådgivaren ska medverka till att stärka handläggarnas kunskap i medicinska frågor.
Det sker genom att den försäkringsmedicinska rådgivaren medverkar i gruppdiskussioner om avidentifierade ärenden under ledning av en specialist. Vid referens till sådana gruppdiskussioner används i denna rapport benämningen gruppkonsultation. Den försäkringsmedicinska rådgivarens roll är i dessa att bidra med medicinsk kunskap som den enskilde handläggaren kan ha med sig som underlag för beslut. Den försäkringsmedicinska rådgivarens roll är inte att ta ställning till arbetsförmågans nedsättning eller rätten till ersättning.
Om handläggaren anser att det finns behov av ett skriftligt yttrande av försäkringsmedicinsk rådgivare ska den försäkringsmedicinska råd-givaren utfärda ett sådant. Den försäkringsmedicinska rådråd-givaren ska i yttrandet svara på de frågor som handläggaren ställer i sin förfråg-an.102Skriftliga yttranden av försäkringsmedicinsk rådgivare har inom ramen för aktgranskningen kategoriserats som en övrig handling.
Noter
127 kap. 25 § Socialförsäkringsbalken 2010:110 (SFB).
2Med medicinskt underlag avses blanketten Medicinskt underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom, (FK 7263). Den 1 februari 2011 utgavs en reviderad version av blanketten. Den heter nu Läkarintyg enligt 27 kap. 25 § socialförsäkringsbalken.
3Karlsryd, E. (1991), Goine, H. m. fl. (2009), Johansson, P. och Nilsson, M. (2008), Einarsson, L. (2007), Alexanderson, K. och Söderberg, E. (2005), Handikapp-föreningarnas Samarbetsorgan (2007), Söderberg, E. m.fl. (2004) och Stockholms läns landsting (2010).
4Försäkringskassan (2009 a), Riksrevisionen (2009).
5Se exempelvis Goine, H. m. fl. (2009) sid. 13, Riksrevisionen (2009) sid. 37, Johansson, P. och Nilsson, M. (2008) sid. 10 och Einarsson, L. (2007) sid. 44.
6Försäkringskassan (2010 d) sid. 1.
7Einarsson, L. (2007) sid. 65-80.
8Försäkringskassan (2011 c).
9110 kap. 4 § SFB, 3 kap. 8 § Lag (1962:381) om allmän försäkring (AFL).
10Riksrevisionen (2009).
1127 kap. 46-55 b §§ SFB, 3 kap. AFL.
12Einarsson, L. (2007) sid. 47, Goine, H. m. fl. (2009) sid. 14-18 och Johansson, P.
och Nilsson, M. (2008) sid. 1, 12-18.
13Definitionen av tillräcklig kvalitet i de medicinska underlagen beskrivs vidare i kapitel 2.1.
14Den 1 februari 2011 utgavs en reviderad version av blanketten. Den heter nu Läkarintyg enligt 27 kap. 25 § socialförsäkringsbalken.
15Försäkringskassan (2004).
16Försäkringskassan (2004). sid. 111.
17Bifallsärenden konstateras vara av tillräcklig kvalitet i 25 procent av ärendena och avslagsärenden i 50 procent.
18Riksrevisionen (2009).
19Riksrevisionen (2009) sid. 8-9, 37, 40-41.
20Riksrevisionen (2009) sid. 37.
21Anledningen till att sjukfallet inte ska ha föregåtts av ett tidigare sjukfall de senaste 90 dagarna före det aktuella sjukfallet är för att det även för anställda ska vara så att dag 1 i sjukfallet också är dag 1 i Rehabiliteringskedjan. Detta är dock inte av vikt i detta uppdrag utan kommer sig av att beställningen samordnades med ISF:s regeringsuppdrag om Försäkringskassans tillämning av den nya sjukskrivnings-processen.
22Försäkringskassan (2004). sid. 111-118.
23Uppgiften om komplettering begärts eller inte gäller om något av de medicinska underlagen i akten har kompletterats, det vill säga inte enbart det senast inkomna.
24Enligt förvaltningslagen ska en myndighet dokumentera alla uppgifter man får in på annat sätt än genom handlingar om de kan ha betydelse för utgången av ärendet.
Varje ärende innehåller därför en journal, där alla inkomna uppgifter och utred-ningar registreras.
25Karlsryd, E. (1991).
26Goine, H. m. fl.. (2009) sid. 13-15, Johansson, P. och Nilsson, M. (2008) sid. 9-10, Einarsson, L. (2007) sid. 47, Alexanderson, K. och Söderberg, E. (2005) sid. 316, Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (2007) sid. 9 och Söderberg, E. m.fl.
(2004) sid. 35-36.
27Riksrevisionen (2009) sid. 8, 37, Försäkringskassan (2009) sid. 2 och Samtal med Försäkringskassan den 5 maj 2010.
28Stockholms läns landsting (2010).
29Försäkringskassan (2011 b).
30Se exempelvis Alexandersson, K. m.fl. (2005 a), Alexandersson, K. m.fl. (2005 b), Alexandersson, K. m.fl. (2009 a), Alexandersson, K. m.fl. (2009 b),
Alexandersson, K. m.fl. (2010), Arrelöv, B. (2006), Karlsryd, E. (1991) och Karlsryd, E. (1992), Alexanderson, K. och Söderberg, E. (2005) sid. 317-318.
31Johansson, P. och Nilsson, M. (2008) sid. 13-15 och Einarsson, L. (2007) sid. 47-48.
32Einarsson, L. (2007) sid. 47, Goine, H. m.fl. (2009) sid. 14 och Johansson, P. och Nilsson, M. (2008) sid. 12.
33Einarsson, L. (2007) sid. 47.
34Johansson, P. och Nilsson, M. (2008) sid. 10, 15-18.
35Johansson, P. och Nilsson, M. (2008) sid. 1, 18.
36Goine, H. m.fl. (2009) sid. 18.
37Einarsson, L. (2007) sid. 48, 65-67.
38Prop. 2005/06:1, utg.omr. 10 avsnitt 2.8.2.
39Socialdepartementet (2006) sid. 5, Socialdepartementet (2007) sid. 6.
40Prop 2006/07:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.6.
41Socialdepartementet (2008) sid. 2. Försäkringskassan (2009 a).
42Prop. 2008/09:1 utg.omr. 10 avsnitt 2.4.4.
43Försäkringskassan (2010 d).
44Socialdepartementet (2009) sid. 7-8. Socialstyrelsen (2010).
45Prop. 2009/10:1 utg.omr. 10 avsnitt 2.7.2.
46Riksrevisionen (2009).
47Ramböll Management (2008).
48Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (2009).
49Lag (1962:381) om allmän försäkring.
50Socialstyrelsen (2010) och www.socialstyrelsen.se, 2011-03-10.
51Försäkringskassan (2009) och Riksrevisionen (2009).
52Försäkringskassan (2010 a).
53Försäkringskassan (2010 d).
54Se Socialstyrelsen (2004) och Alexandersson K, m.fl. (2005b).
55Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (2005).
56Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (2005).
57Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (2009).
58Försäkringskassan (2011 a).
59Försäkringskassan (2011 b).
60Socialförsäkringsbalken (2010:110).
61Lag (1962:381) om allmän försäkring.
62Socialförsäkringsbalken (2010:110) 110 kap. 13-14§§.
63Prop. 2008/09:200 sid.554.
64Försäkringskassan (2004) sid. 103.
6527 kap. 25 § SFB, tidigare 3 kap. 8 § andra stycket AFL.
66Medicinskt underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom FK 7263 (004 F 002) fastställd av Försäkringskassan i samråd med Socialstyrelsen, 2007-07-09.
67Försäkringskassan (2010 d) och samtal med Försäkringskassan 2010-02-17.
68Vid bedömning gentemot nuvarande arbete ska arbetsuppgifter alltid anges.
69Försäkringskassan (2004). sid. 111-116.
70Försäkringskassan (2004) sid. 116-120.
71Riksrevisionen (2009) och Försäkringskassan (2009).
72Denna procentsats refererar till granskning av både uppgifter som är obligatoriska samt obligatoriska för fortsatt handläggning. Detta för att anpassa tillvägagångs-sättet så att det överensstämmer med det som använts i granskningen inom sjuk-vårdsmiljarden. Se vidare diskussion om detta i kapitel 7.
73Försäkringskassan (2004) sid. 113.
74Försäkringskassan (2009 a) sid. 1-2.
75Försäkringskassan (2010 a).
76Försäkringskassan (2010 d) sid. 3.
77Försäkringskassan (2004).
78Försäkringskassan (2004).
79Försäkringskassan (2004).s. 103.
80Försäkringskassan (2004) sid. 103.
81Försäkringskassan (2011 c).
82När uppgift av tillräcklig kvalitet om diagnos och diagnoskod har sökts i ärendet i sin helhet har uppgift om dessa sökts tillsammans och inte uppdelat (på det sätt som uppgifterna efterfrågas i det medicinska underlaget).
83Här har endast granskats om en specifik uppgift återfinns i annat underlag. Alla underlag har därmed tillmätts lika stort värde.
84Med signifikanta skillnader mellan olika grupper åsyftas konstaterade skillnader JHQRPHWWȤ2– test. Om inte annat anges är skillnaderna som återges signifikanta på minst 5-procentsnivån.
85För en beskrivning av de olika variablerna, se bilaga 5.
86Detta resultat är signifikant på 10-procentsnivån.
87Einarsson, L. (2007) sid. 47, Goine, H. m.fl. (2009) sid. 14 och Johansson, P. och Nilsson, M. (2008) sid. 12-18.
88Försäkringskassan (2011 b).
89Försäkringskassan (2009 a).
90Vägledning 2004:2, Version 16, kapitel 9.3. Detta är en kopia från vägledningen.
De exempel som återfinns i vägledningen har dock utelämnats. Även delar av texten till Fält 9 har utelämnats. Detta gäller endast text som beskriver hur handläggarna ska använda sig av själva beslutsstödet samt konsultation av försäkringsmedicinska rådgivare. Viss förklarande text skrivit av författarna förekommer.
91110 kap. 4 och 13 §§ SFB.
923 kap. 8 § AFL.
93110 kap. 14 § p. 4 SFB, tidigare 3 kap. 8 a § AFL.
9430 kap. 9-13 §§ SFB.
95Försäkringskassan (2004) sid. 123.
96Blankett FK 7451 (003 F 001), Utlåtande från arbetsgivare, fastställd av Försäkringskassan.
97110 kap. 21 § p.2 SFB, tidigare 3 kap. 8 § st. 4 AFL.
98Försäkringskassan (2010 b).
99Försäkringskassan (2010 b).
100110 kap. 14 § SFB, tidigare 3 kap. 8 a § p. 1 AFL.
101Riksförsäkringsverkets föreskrift (RFFS) 1977:27, Ersättning för vissa läkarutlåtande m.m. 1 §.
102Försäkringskassan (2004).