Det har gjorts tydligt att undervisning inte bara är ett nytt och främmande ord för verksamma pedagoger och andra utbildningsnivåer. Det påverkar även vårdnadshavare med oklarheter;
Dom tänker liksom ‘skola nu’, och det är det ju inte (Pedagog 4). Nackdelen är väl att det kan lätt ses att det blir som skola eftersom undervisning är förknippat med klassrum [...] Men det svåra är att få med föräldrar. För att förskolans ses fortfarande till stor del som en barnpassning arena. Samtidigt som föräldrarna tycker det är jätteviktigt att barnen är på förskolan. Det blir en dubbeltydighet som är svår att komma på (Pedagog 1).
Det har konstaterats med temat medvetenhet i och med att förskolans verksamhet ej bedriver traditionell undervisning. Det har onekligen skapat ett bekymmer mellan involverade aktörer och samhällets värderingar när stor osäkerhet och tveksamhet gentemot undervisning har uppstått. Osäkerhet påverkade hur pedagogerna såg på undervisningen i verksamheten och hur de ska visa för vårdnadshavare att det sker undervisning;
När begreppen infördes så medvetengjorde vi inte vårdnadshavarna alls att de begreppen fanns. Däremot försökte vi så långt det gick att beskriva och visa för vårdnadshavarna vad barnet gjorde under dagarna. Inte just det enskilda barnen utan mer vad de fick uppleva under dagarna. Var skedde lärandet. Det var ju ofta väldigt roligt att se hur vårdnadshavarna blev förvånade och överraskade de blev när de förstod hur mycket avancerad kunskap barnen fick till sig på förskolan. Så man kunde visa det på någon film eller fotografier eller att barnen fick berätta själva (Pedagog 3).
Det är en svårighet att applicera begreppet undervisning vid flertalet tillfällen och användandet av ordet är komplext, då det många gånger går att pekas ut i vardagen eller ur planerade aktiviteter. Undervisning sker i stort sett mer eller mindre medvetet utifrån den enskilda pedagogen tillsammans med arbetslaget. Verksammas osäkerhet i
45
användandet av ordet i vardagen kan i sig skapa en osäkerhet i relationen till vårdnadshavarna. På så sätt går undervisningsbegreppet i klinch med diskursen om synen på förskolan som daghemsverksamhet;
Det kan påverka själva hela kommunikationen och relationen med vårdnadshavaren, [...] att vårdnadshavaren kan känna en osäkerhet då [undervisning framställs otydligt] men ‘vad är det dom håller på med egentligen’ (..) ‘jag har precis lärt mig säga “förskola” och inte “dagis”,’ (Pedagog 2).
Att daghems verksamhetens fenomen fortfarande sitter kvar i samhället uppmärksammas av intervjudeltagare. Däremot förklaras det att begreppet undervisning har medfört vad som definieras till kodordet “tyngd”. Tyngd i det som sker inom verksamhetensramar som i både den vårdande och omsorgsfulla verksamheten såsom verksamhetens utbildning och undervisning har en lika stor omfattning.
En motstridande målsättning
En del av tyngden är att förskolan än i dag blir benämnd dagis. Något som informanterna uttrycker är negativt och utmattande. Medan från det andra hållet ökar förväntningarna på en god undervisning. Undervisningsbegreppet i verksamheten menar informanterna i sig har medfört mer tyngd men att innehållet ändå är detsamma;
… mer tyngd, också att det börjar redan liksom nu [...] Man tyckte ändå att man jobbade med det på samma sätt men att det blev mer tyngd med det och [...] att det skulle vara presenterat på ett annat sätt, att vi har tänkt redan från början och att man tänker i förväg kanske vart man har haft en plan (Pedagog 7).
Den tyngden som informanterna syftar till handlar om att förskolan fungerar både som en vårdande och omsorgsfull verksamhet, samtidigt som verksamheten står för utbildningssystemets allra första steg och ska göra barnen förberedda inför kommande skolgång. Det handlar inte bara om daghemmets samhällssyn utan även styrdokumentens utförande i formulerandet av undervisningens uppdrag;
Förskolan har blivit en viktig arena för lärande och inte bara för barnpassning. Det har inte varit det på jättelänge men ändå. Det kan räcka med att ändra ett begrepp så blir det tydligare. Undervisning är ju tydligare. Förut stod det lärande, utveckling och utforskande. De står fortfarande kvar i läroplanen men inte likadant. Samtidigt som det kanske också ställer högre
46
krav på oss som redan jobbar i förskolan. [...] För att förskolans ses fortfarande till stor del som en barnpassning arena. (Pedagog 1).
Det här förbinds med vad flertalet informanter tillägger med begreppet undervisning och synliggjorts i form av ökade krav likaså högre status för verksamma pedagoger;
Men jag tänker det här med undervisning, det är ju att det är att pedagogerna blir med medvetna om undervisningen, [...] att man kan tycka att det blir en extra börda men att det också ger en högre status (Pedagog 4). Vi har världens viktigaste yrke, [...] för det är här vi lägger grunden, faktiskt till, överhuvudtaget morgondagens medborgare liksom. jag tycker att förskolan skulle, [...] få ännu högre status så, att man verkligen förstår hur viktigt jobb vi gör här (Pedagog 5).
Det skapar en obalans när pedagoger får släcka vardagliga bränder med personal och lösa vardagens logik samtidigt som en redan didaktisk planerad undervisning ska genomföras;
Det blir ju fler och fler krav som kommer på förskolans verksamhet och på pedagogerna och det handlar ju om att det ska bedrivas en undervisning och dokumentationskravet och hela den biten. [...] Så jag har sett generellt att när man kommer ut finns inte den här spontaniteten och glädjen att våga vara tokigt tillsammans med barnen. Utan att det hela tiden finns de här kraven på pedagogerna. [...] Och även från styrdokument som säger vad vi ska göra. Så det kan jag se och det hänger naturligtvis ihop med att personal kapaciteten minskat, trots att det switchat att barngrupperna inte ska vara så stora men realiteten ser ju inte riktigt ut så. Så just de här kraven på kunskap kontra arbetsglädjen, kvaliteten och att barnen faktiskt lär sig någonting i dem stunderna också (Pedagog 3).
Det blir på så sätt en dubbeltydighet med ökade krav och att samtidigt höja verksamhetens status med att marknadsföra sin utbildningskvalité, vilket ska synliggöras utåt för samhället. Något som kan vara mer eller mindre förskönat med införandet av undervisningsbegreppet;
Så på pappret är det i alla fall snyggt. Sen ser ju inte alltid verkligheten ut så. Det är inte så att vi fick mer resurser (Pedagog 1).
Dom som bestämmer det här, behöver ju se till att det finns resurser. För att det här tar ju tid från barnen (Pedagog 4).
Det visar på tankar och förhoppningar om att höja ambitionen och medvetenheten kring verksamhetens- och verksammas uppdrag i förhållande till vad yrkesprofessionen begär. Begreppen utbildning och undervisning är tunga och bärande delar inom förskolans ramar men med hjälp av ökad medvetenhet inom sektorn kan en större ambition spridas;
Jag tänker att försöka höja vår status är det viktigt att vi använder dom nya orden, dom nya begreppen och införliva dem, för precis som jag sa tidigare så upplever jag att dom ger lite
47
mer tyngd, men vi är ju ändå den första delen i utbildningssystemet, och då håller vi ju på med undervisning, [...] ja men lite tänker jag att, vi kan normalisera begreppen, gör vi dom liksom som norm, och det här liksom det normala, då blir det inte så där främmande och obekant, (Pedagog 2).
Det är av vikt att pedagogerna känner sig bekväma med sin undervisande roll i arbetet tillsammans med arbetslaget och barnen. Det är likaså av vikt för pedagogen att känna sig trygg vid olika sammanhang som berör förskolans undervisning.