Förskollärarens förhållningssätt och perspektivtagande i förhållande till sitt professionella uppdrag är avgörande för att medvetenhet ska genomsyra undervisningen. Undervisningen kan både vara spontan eller planerad i förskolan. Lärandeögonblick kan ske när pedagogerna minst anar och det gäller att ta vara på detta. I planerade situationer är det lättare att se när undervisningen sker. Någonting som ett flertal av deltagarna uttrycker i intervjuerna är hur pedagogen förhåller sig till begreppet undervisning;
För det har ju en ganska stor sak med undervisningen att göra, jag tänker, ‘vad hände, vad gjorde vi egentligen, varför blev det som det blev, och hur kan vi gå vidare till nästa steg, vad ska vi tänka på då, vad ska vi ta med oss’ (Pedagog 2).
Respondenten syftar på att undervisningen ska vara genomtänkt och ha ett planerat innehåll, för det räcker inte att bara genomföra en aktivitet. En verksam pedagog behöver likaså reflektera och analysera kring undervisningssammanhang. Det här indikerar på att pedagogens didaktiska handlingar och planeringar ska synliggöras för att utveckla det arbetet som redan gjorts men även för att gå vidare med arbetet som genomförts. Det är på så sätt viktigt av verksamma att hela tiden ha med de didaktiska frågorna i bakhuvudet;
Vi försöker [...] tänka på de didaktiska frågorna när vi börjar med själva planeringsarbetet. Då börjar vi skriva med vad ska vi göra. [...]. Sen kommer varför och då tar vi in läroplansmålen från början. Sen hur och då beskriver hur barnen ska göra och då var det skriva på datorn. Sen har vi resultat och då skriver vi hur det gick. Det här gjorde vi, det gick så här och barnen sa så här och de tyckte så här (Pedagog 1).
48
Det innebär att verksamma pedagoger både kontrollerar och planerar en förutbestämd undervisning samtidigt som en spontant uppkommen undervisningssituation kan uppstå. Det är pedagogen som ansvarar för att den dessförinnan didaktiska förberedelsen genomförs men står även för en didaktisk medvetenhet i här-och-nu situationer som uppkommer spontant. På så sätt så kan verksamma pedagoger ha en redan förutbestämt mål men det är barnet och barngruppen som visar vägen för vad det slutar i. Det är då avgörande för verksamma att diskutera och reflektera över den pedagogiska planeringen och uppföljningen. Det här belyses av informanterna när det diskuteras kring hur viktigt det är att reflektera över vad som ska göras och varför just detta ska göras;
Förut har det väl varit mycket förnöje, [...], förut har man väl jobbat mer för nöjet med barnen, kanske, och det blir ju, att man ser till att hitta på roliga lekar och ha roligt liksom, det gör man ju nu också men då har man kanske en baktanke (Pedagog 4).
Citatet belyser det till hur ett planerat innehåll med ett syfte skapar undervisningssituationer i barnens vardag. Genom styrdokumenten är det tydligt att allt typ av innehåll som sker i verksamheten ska grunda sig i barngruppens och barnets tidigare erfarenheter samt intressen. Därtill kan mål och ämnesområden presenteras och synliggöras tillsammans med tidigare erfarenheter samt intressen av barnet eller barngruppen. Leken och undervisningen ska gå hand i hand och ske tillsammans. Den ena parten ska inte ta över tiden för den andra. Leken kan ligga till stöd för undervisningen som sker i förskolan. Det sker på så sätt kontinuerligt under förskolans vardag som medvetandegörs;
Att undervisning, på något sätt, och lärande pågår hela tiden och det är klart att, när man tänker efter så pågår det ju undervisning från morgon till kväll egentligen, om man inte skiljer begreppen “undervisning” och “lek”, det kan man ju, men barn lär sig i leken också, så jag tycker liksom inte att det är så uppdelat utan att det är en helhet hela dagen (Pedagog 5).
Med stöd från leken, barngruppens visade intressen, tidigare erfarenheter och barnets perspektiv förväntas verksamma skapa förutsättningar för något slags lärande. Informanter menar på att undervisningen i förskolan bör ta en stor plats;
Undervisning är det generella lärandet i förskolan (Pedagog 3). Det är det första ledet i barnens skolgång (Pedagog 5).
49
Undervisning förklaras till att det både ska få och ta stor plats inom verksamheten. Det handlar om vad som beskrivs ovan i att förskollärarna ska skapa förutsättningar för barnen att utvecklas här-och-nu men samtidigt förberedas inför kommande skolgång.
I själva, det aktiva görandet, i fingertopparna, är skillnaden nog (..) när dom planerar i förväg. Att dom då har ett planerat mer utifrån vilka mål dom ska ha, utifrån målen i läroplanen, och då är det ju en jättesvår balansgång mellan. Det här med att planera i förväg ‘det här vill jag erbjuda’, gentemot att ‘oj, jag ska ju följa barnens intressen’, den balansen. Men då har vi också det här med undervisning att det kan vara både planerat och spontan, och planerat och spontan undervisning kan ju gå ihop (Pedagog 2).
Det är inte bara viktigt att grunda undervisningen utifrån läroplanens strävansmål utan innehållet är beroende av barns perspektiv. Det är barnens tidigare erfarenheter och kunskaper som ska lägga grunden för sådant som genomförs inom förskolans ramar. Det handlar om att barnen själva ska bli uppmärksamma på lärandet som sker. Att synliggöra undervisningen för barnen går att genomföra på varierande sätt men en informant exemplifierar det i förhållande till reflekterande samtal tillsammans med barnen;
Uppmanar barnen till att berätta om sig själva, och det tänker jag ju undervisning. Vid flera tillfällen, och nu håller barnen på att skriva böcker om sig själva. Så de skriver på datorn och skriver ut bilder och skriver i sådana skrivböcker (Pedagog 1).
Med det här citatet går det att urskilja att både aspekter av verksamhetens undervisning med barnets här-och-nu sammanhang. Likaså skolförberedande aspekter träder in med ämnesområden såsom digitalisering, språk och kommunikation.
Teoretiska grunder att stå på i förskolans verksamhet
Att ha ett medvetet förhållningssätt hjälper pedagogerna att lättare urskilja undervisning i vardagssituationer på förskolan. För att undervisning har alltid funnits i verksamheten men arbetssättet och utgångspunkterna har sett olika ut. När pedagogerna blivit mer medvetna om dess närvaro kan de skapa ett förhållningssätt som passar till den undervisning som utförs i förskolan;
Man måste tänka mer vad man gör och hur man gör undervisningen. [...] Det handlar om att fånga [ta vara på] barns intressen. [...] Då har man chans att välja något de kan lära sig och utveckla (Pedagog 6). Att man använder det i vardagen, man sätter ord på det man gör och det man har gjort och varför man gjorde det (Pedagog 2).
50
Det här skapar inte endast en medvetenhet hos pedagogerna utan även bland barnen. När pedagogerna aktivt arbetar med att begreppsliggöra barnens vardag synliggörs undervisningen. De gör att barnen uppmärksammas på nya kunskaper och som blir av vikt för barnen i deras handlingsmönster samt utveckling. Det här citatet lutar mot ett sociokulturellt perspektiv där lärande och undervisning sker i sociala sammanhang via kommunikation;
Det beror på hur talar vi med barnet. Och då tänker jag att bara för att det står en förskollärare i skötrummet så sker det inte undervisning. Det är beroende på hur, på vilket sätt förskolläraren pratar med barnet för att det ska bli ett lärande och för att det så ska bli en undervisning (Pedagog 3).
Det här syftar till att undervisning sker i sociala sammanhang med medvetna pedagoger. Hur pedagogerna förhåller sig till den kunskap de förmedlar till barnen avgör hur undervisningen synliggörs och lyft fram till barnen. En ytterligare teori som informanterna diskuterat kring pedagogernas förhållningssätt till undervisning var pragmatismen;
De måste uppleva det. Alla lär sig olika. Man behöver uppleva. Det är lite pragmatismen i det hela. De måste få testa, uppleva och experimentera. Ibland är det så att barnet gärna vill vara själv och då kan men ge barnet den stunden. Även om andra barn vill vara med måste man låta dem (Pedagog 6).
Det innebär att barnen ska ha möjlighet att uppleva och utöva kunskaper och undervisning för att lära sig och ta till sig kunskaper. Implementeringen av undervisning i förskolan har skapat möjlighet för pedagoger att få upp ögonen för olika lärandeteorier som kan stötta undervisningen i förskolans verksamhet. Det går att se att pedagogernas förhållningssätt förändrat en del med införandet av begreppet undervisning. De har blivit mer uppmärksamma på hur de arbetar och hur de talar med barnen i olika lärandesituationer och hur de ser dessa undervisnings ögonblick.
51