Insamlingen av data har skett vid sju kvalitativa semi-strukturerade intervjutillfällen som genomförts omkring 30 minuter. Det är två forskare som hållit i intervjuerna och hjälpts åt att ställa intervju- och följdfrågor, något deltagarna informerades om innan själva intervjun ägde rum. Röstupptagningen startade när informanten blev uppmanad att lämna sitt muntliga samtycke och sträcker sig sedan till svaret på sista frågan.
Transkription
När transkriberingarna påbörjades gjordes de direkt efter intervjun då tillfället är färskt i minnet. Transkriberingarna delades upp mellan forskarna för att effektivisera och underlätta arbetet. Dessa skrevs ordagrant med benämnande pauser. Pauserna uttrycks med flera punkter på rad. Även talspråk och ljud skrevs in i transkriberingen för att underlätta att avläsa betydelsen och vilka ord som deltagarna lade extra tyngd i. I transkriberingen gavs nya namn och platser till de som namngavs av intervjupersoner. När deltagarna använder ord som “ahmen” har det ändrats till “ja men”. Detsamma gäller till när deltagare tänker och/eller stakar sig fram med ord såsom “eeh..”, har det tagits bort för läsbarhetens skull. Andra symboler som har använts och kommer att redovisas med citat från intervjudeltagaren indikerar på dessa transkriptionssymboler.
Tabell 1. Transkriptionssymboler
… Taget mitt ur en mening, sagt något innan som ej varit relevant.
[…] Borttagen text för läsbarhetens skull.
[xx] Tillagd text för läsbarhetens skull.
(.) Paus, varje punkt är en sekunds paus.
‘xx’ Personen syftar till en tredje person.
“xx” Begrepp som pekas ut av deltagaren.
33
När samtliga transkriberingar var gjorda påbörjades analysen av det insamlade materialet, vilket har skett digitalt för att enklare ges möjlighet att lägga in kommentarer i den transkriberade texten. Det insamlade materialet lagras på våra lokala enheter såsom datorns skrivbord och en mobil enhet. Textunderlag som används vid transkription och analys har anonymiserats direkt, vilket gjort att sådana dokument som är delade mellan forskarna inte innehåller känsliga uppgifter. Sådana anteckningar med känsliga personuppgifter är i stället kopplat till forskaren som fört dialogen med just den respondenten. Likaså till ljudupptagningarna som gjorts vid varje intervjutillfälle har inspelningen gjorts av en och samma mobil enhet. Efter transkriptionen är gjord har ljudinspelningen raderats på den lokala datorn för att lagra originalfilen på den särskilda mobilenheten fram tills forskningsstudien blivit avklarad.
Kvalitativ analysmetod
Forskning studien använder sig av en kvalitativ analysstrategi som förklarats av Simon Lindgren (2014). Det insamlade empiriska datamaterialet har reducerats till generella delar som relaterar till studiens problemområde. Denna analysstrategi sker ur enskilda abstraktionsnivåer som sedan sammanställs till ett övergripande resultat. Gränserna mellan de olika stegen i analysprocessen är otydliga och inte satta i sten. De baserar sig på hur processen utförs och de material som samlats in.
Processens första steg benämns kodning. Kodning syftar till att identifiera materialets centrala delar. Det insamlade materialet ska struktureras och ordnas. Materialet ska minskas ned till de grova viktiga beståndsdelarna. Genom centrala begrepp och återkommande faktorer i datamaterialet kan nyckelord i förhållande till studiens syfte framställas. Dessa koder utvinns genom noga upprepade läsningar av transkriberingarna. När kodningen av intervjuerna skedde markerades dessa ord eller meningar med en kod digitalt. Vid en första läsning framkom mängder av kodord som vid en ytterligare läsning kunde sammanställas och slås ihop till mindre betydelsefulla koder i förhållandet till studiens problematik. Sammanställda kodord och uppdelade kategorier som redovisas i nedanstående tabell.
34
Tabell 2. Sammanställda kodord
MEDVETENHET
Nytt men ändå detsamma Undervisning hela tiden Lustfyllt lärande
Likvärdighet och kvalité Ej traditionell undervisning
DELAT ANSVAR
Delaktighet och inflytande
Beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund
SPONTAN VS PLANERAD
Pragmatismen och sociokulturellt perspektiv Nuets didaktik och didaktik
Reflektion och analys
DAGIS VS SKOLA Högre status Tyngd Samhällsperspektiv Vårdnadshavare “DOKUMENTATION” Professionellt yrkesspråk Tidsaspekt Mål och innehåll
Till analys strategins andra nivå belyser Lindgren (2014) det till tematisering, det innebär att koder och nyckelord som framställts ur den förstnämnda nivån nu kan strukturera alternativa relationer mellan varandra. Det handlar om att uppmärksamma kopplingar, relationer och identifiera mönster utifrån materialet som synliggör forskningsstudiens problematik område i ett strukturerat system. Det är inte bara ett sorteringsarbete utan en central del i analysen. Tematiseringen ska göras i koppling med den utsatta problemformuleringen, till den tidigare forskningen som lyfts samt till de teoretiska grunderna som arbetet lutar på. Med hjälp av hermeneutisk förståelseansats och läroplanernas formuleringar har vi kunnat skapa oss en förståelse för förskolans historia som ligger till grund för studien. Exempelvis hur lärande har fått sin plats i förskolans verksamhet. Därtill har lärandeteorierna sociokulturellt perspektiv och pragmatismen använts som forskarglasögon när transkriptionerna analyserats. Först läses transkriptionerna med ett sociokulturellt synsätt och sedan görs processen om med ett
35
pragmatiskt perspektiv. vilket i sin tur bygga på de koder som utvunnits ur tidigare del av analysprocessen. Koderna utvecklades av båda parterna. Det som analyserades var återkommande koder, liknande uttalanden eller påståenden bland annat. De koder i arbetet som är sammanhängande bildar tillsammans teman. Temana som utvecklas från koderna ska i sig vara centrala till arbetet och relevanta till ett flertal koder. Detta har resulterat i kategoriseringar såsom “en ny medvetenhet”, följt av “arbetslagets delade ansvar”, “spontan eller planerad undervisning i förskolan”, “förskolan - en daghemsverksamhet eller ett första steg i skolan” samt “utvärderande undervisning – en del av utbildningsuppdraget”, vilka redovisas i studiens resultatavsnitt.
Figur 2. Framtagen mindmap i förhållande till resultatet.
Det sista och avslutande nivån i analysprocessen beskriver Lindgren (2014) till summering. Det är på den här nivån analysprocessen kan börja dra slutsatser då koder och tematiseringar blivit mättade. När ett insamlat empiriskt material kan konstateras som mättad innebär det att tydliga kopplingar och mönster har kunna gjorts (Nilsson, 2014). Utifrån koder och teman ska slutsatser börjas dra och skapa ett begripligt resultat. Det ska dras slutsatser som kan stärkas av den tidigare forskningen som lyfts i arbetet. Slutsatserna ska vara logiskt grundade.. Det innebär att dessa nivåer, som tidigare nämnt, till en start går genom en viss ordning för att därefter gå ihop med varandra. Lindgren
36
(2014) förespråkar då en arbetsprocess vid analysen utifrån en hermeneutisk spiral. Det innebär att det material som analyserats enligt ovan har genomgåtts ett flertal gånger för att underhålla kontinuitet i jämförelserna och utformandet av summeringen.