Lärarförbundet antog vid 1992 års kongress ett utbildningspolitiskt program som klargjorde hur förbundet såg på ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna och vilket ansvar lärare och förskollärare borde ha. I programmet krävde man att den allmänna förskolan skulle vidgas till att omfatta även 4-5 åringar.89 Staten borde ge ramar för verksamheten i form av läroplaner eller pedagogiska program, lärarutbildning, ekonomiska bidrag, uppföljning och ut- värdering. Lärarna skulle tillsammans med ledning och arbetskamrater upprätta arbetsplaner och utvärdera arbetet. Lärarna skulle ta ett vidgat ansvar för hela verksamheten i förskolan och skolan, inte bara för arbetet i den egna avdelningen eller klassen. I det utbildningspolitis- ka programmet underströks betydelsen av hög lärartäthet och lärarkompetens som centrala förutsättningar för det pedagogiska arbetet i förskolan.90
Lärarförbundet menade att förskola och skola borde få en enhetlig lagstiftning och en gemen- sam central tillsynsmyndighet.91 Lokalt borde förskolan sortera under samma kommunala nämnd som skolan. Man argumenterade för att det behövdes en gemensam läroplan och en organisation som gjorde övergången mellan förskola och skola smidig och underlättade sam- arbete mellan olika skolformer. Regeringens beslut 1991 om flexibel skolstart krävde att skola var bättre anpassad till sexåringarnas behov, med större lärartäthet och förskollärare som in- gick i grundskolans arbetslag, hävdade man. Lärarförbundet argumenterade också för ett obli- gatoriskt förskoleår som tillsammans med den nioåriga grundskolans utgjorde en tioårig ut- bildning för alla.92 Detta skulle göra den flexibla skolstarten överflödig.
I sitt yttrande över Socialtjänstkommitténs betänkande återkom Lärarförbundet till att man länge förordat en gemensam lagstiftning för förskola, fritidshem och grundskola.93 Förbundet såg positivt på förstärkningen av barnperspektivet i det nya lagförslaget, liksom på kommit- téns förslag om kvalitetskrav för verksamheten, och särskilt att personalen lyfts fram som en viktig kvalitetsfaktor.
Den 1 juli 1996 överfördes förskolan och skolbarnsomsorgen från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet. En departementsutredning arbetade fram ett förslag om hur de delar i socialtjänstlagen som reglerade förskole- och fritidhemsverksamheterna kunde arbetas in i skollagen.94 I Lärarförbundets remissyttrande var man positiv till att inrätta förskoleklas- ser för sexåringar inom ramen för det offentliga skolväsendet, vilket sågs som ett viktigt steg för att avskaffa den flexibla skolstarten.95 Lärarförbundet välkomnade även förslaget om att de bestämmelser som reglerade förskola och fritidshem arbetades in i skollagen. Lagstift-
88
Förskolan nr 2, 1987
89
Framtidens lärande Utbildningspolitiskt program antaget av kongressen 2002
90
Lärarförbundet använde nu lärarbegreppet för både förskollärare, fritidspedagoger och lärare i grund- och gymnasieskola
91
Lärarförbundet (1992) Utbildningspolitiskt program
92
Förskolan nr 6, 1992 Aktuell kommentar av Solweig Eklund
93
Lärarförbundets Yttrande 1995-04-06 Dnr 950017 Ny socialtjänstlag - huvudbetänkande av
socialtjänstkommittén (SOU 1994:139).
94
Ds 1997:10 Samverkan för utveckling – om förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen
95
Lärarfackligt nr 17, 1997 Förbundsstyrelsens Remissyttrande över Samverkan för utveckling, om förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen( Ds 1997:10)
ningen borde ändras från en skyldighetslag för kommunerna till en rättighetslag för barn, dvs lagen behövde stärkas så att barns rätt till förskola och fritidshem skrevs fram. Lärarförbundet instämde i förslaget om samma anställningskrav för förskollärare och fritidspedagoger som övriga lärare. Lärarförbundet var även förespråkare för att använda begreppen förskola i stäl- let för barnomsorg, lärare i stället för pedagog och ställde sig bakom förslaget om ett vidgat undervisningsbegrepp, som inkluderade organiserade situationer som syftade till inlärning ledda av fritidspedagoger och förskollärare.
Lärarförbundet stödde huvuddragen i förslaget till reviderad läroplan för barn och unga 6-16 år som lades fram av BOSK-utredningen 1997.96 Förbundet hade genom sin representation i referensgrupper följt och lagt synpunkter på kommitténs arbete, och genomfört centrala och regionala konferenser för att få en bred förankring bland sina medlemmar.97 Förbundet me- nade att läroplanen stärkte samverkan mellan förskola, grundskola och fritidshem, samtidigt som varje yrkesgrupp skulle behålla sin yrkesidentitet. Yrkesgrupperna skulle inte vara utbyt- bara med varandra, utan de skilda kompetenserna skulle berika verksamheten.98 Lärarförbun- det ansåg det speciellt viktigt att barnens behov av lek, kreativitet och skapande lyftes fram. Synen på elevens eget aktiva lärande tydliggjordes, lärares förhållningssätt förändrades från att förmedla till att främja lärande. Sexåringarnas kognitiva lärande betonades. Samman- fattningsvis menade man att den vidgade kunskapssynen som förslaget företrädde låg helt i linje med den Lärarförbundet verkat för.99
Lärarförbundet välkomnade också utbildningsdepartementets förslag till läroplan för för- skolan 1997 och menade att det gav förskolan en rättmätig roll i utbildningssystemet.100 Förbundet såg positivt på att läroplanen för förskolan fick samma struktur som läroplan för grundskolan eftersom det skulle underlätta integrationen mellan förskola, grundskola och fritidshem.101 Förbundet ansåg att kommunens skolplaner borde omfatta förskolan och pre- cisera målen, så att förskollärarna med stöd av dem kunde utforma lokala arbetsplaner och individuella planer för varje barn. Utvärdering skulle i första hand vara ett verktyg för pedagogerna för att utveckla sitt arbete i förskolan i den riktning som läroplanen angav. I förslaget till läroplan lades huvudansvaret på förskolläraren för det pedagogiska arbetet, samverkan med föräldrarna och övriga skolformer, vilket Lärarförbundet helhjärtat stödde. Förbundet menade att det på sikt bara borde finnas en personalkategori i förskolan. Att för- skolan skulle bilda en egen skolform och ingå i ett gemensamt utbildningssystem låg helt i linje med det som Lärarförbundet hade agerat för, liksom att samma bestämmelser för innehav av tjänst skulle gälla förskollärare som för lärare.102
Propositionen om förskolans läroplan103 och det därpå följande riksdagsbeslutet lade ansvaret för förskolans pedagogiska arbete på hela arbetslaget, medan BOSK hade föreslagit att
96
SOU 1997:21 Växa i lärande. Förslag till ny läroplan för barn och unga 6-16 år. Lärarnas tidning nr 5 /1997, samt Lärarförbundets Yttrande till utbildningsdepartementet, Dnr 97/208
97
Lärarförbundets Verksamhetsberättelse 1997
98
Lärarfackligt nr 18, 1997: Remissyttrande över Växa i lärande Förslag till ny läroplan för barn och ungdom
6-16 år.
99
Lärarnas tidning nr 5, 1997
100
Lärarförbundets yttrande till utbildningsdepartementet Dnr 97:0690 ang. Barnomsorg och Skola-kommitténs betänkande Att erövra omvärlden SOU 1997:157
101
förskollärarna skulle ha detta ansvar. Vid Lärarförbundets kongress 1998 gav ordföranden Christer Romilson i sitt inledningsanförande uttryck för sin besvikelse över beslutet:
Riksdagens beslut kunde ha blivit det sista steget i vår kamp för förskolans erkännande. Men just i det sista steget snubblade skolministern. Hon strök förskollärarnas speciella pedagogiska ansvar. Den yrkeskår som gjort svensk förskola till vad den är i dag ges inte samma självklara ansvar för verksam- heten i sin skolform som lärarna i grund- och gymnasieskolan har i sin.104
Lärarförbundet ansåg, kritiken till trots, att läroplanen var en milstolpe i förbundets mångåriga arbete med att etablera förskolan som en del i utbildningssystemet. Förbundet prioriterade lä- roplansfrågorna under 1998 och uppvaktade bl.a. riksdagspartierna om förskollärarnas ansvar i arbetslaget.105 Förbundet fortsatte också uppföljningen av läroplanerna och skolutveck- lingen i förskolan genom regionala utbildningsdagar.106
Lärarförbundet stödde införandet av maxtaxa och allmän förskola för 4-5 åringar vid millen- nieskiftet.107 Lärarförbundet menade att förskolan på sikt skulle vara en helt avgiftsfri rättig- het för alla barn. Förbundet betonade dock att om reformerna skulle få genomslag och försko- lan få sin plats i det livslånga lärandet måste den tillföras mer resurser, främst i form av en ökning av lärartätheten.108
År 1998 hade Lärarförbundet tillsammans med LR ställt krav på en genomgripande och sam- lad översyn av skollagstiftningen.109 Kravet infriades när riksdagen i samband med beslutet om de nya läroplanerna, antog ett förslag om översyn av skollagen. En skollagskommitté till- sattes, i vilken Lärarförbundet var representerat genom sin ordförande Christer Romilson. Romilson framförde ånyo kravet att förskolan skulle vara en egen skolform och att samma be- hörighet skulle gälla för förskollärare som för andra lärare.110 Ett förslag om ny skollag lades fram sista december 2002.111 Förslaget ledde emellertid inte till något beslut, eftersom en par-
lamentarisk majoritet i riksdagen om förslaget inte kunde nås.