Vid Lärarförbundets första konstituerande kongress 1990 var förbundets arbetsformer uppe till behandling. Lärarförbundet hade blivit en facklig organisation för lärare, skolledare och lärarstuderande med ändamål bl.a. att tillvarata medlemmarnas fackliga intressen och verka för pedagogisk och organisatorisk utveckling av utbildningsväsendet.194 Nu inrättade man skolformsnämnder och ämnesråd, med uppgift att behandla frågor inom sina respektive verksamhets- eller ämnesområden. Råden/nämnderna skulle vara rådgivande till förbunds- styrelsen och samverkande med respektive ämnes- eller skolformstidning. För förskollärarna blev det en skolformsnämnd som ersatte deras tidigare riksförening.
Samgåendeprocessen fungerade och vid utgången 1991 fanns det med något undantag en lo- kalavdelning i varje kommun.195 Ett viktigt inslag i konsolideringen och uppbyggnaden var att starta projekt och programarbete inför 1992 års kongress. Diskussionerna, baserade på mate- rial om utbildningspolitik, arbetsmiljö och personalpolitik, skulle bidra till att svetsa samman medlemmarna och skapa en värdegemenskap inom Lärarförbundet. Inför kongressen 1992 ville förbundsstyrelsen göra besparingar genom att lägga ner skolformsnämnder och ämnes- råd. Ledamot i skolformsnämnden för förskolan, Kent Roslund, tillika ordförande i tidningen Förskolans tidningsgrupp argumenterade emot, eftersom han ansåg det viktigt att förskol- lärarna utsåg sina förtroendevalda nationellt, och att företrädarna hade egna erfarenheter från förskolan.196 Roslund ville även värna tidningen Förskolans självständighet. Kongressen beslutade att behålla skolformsnämnderna och ge dem tid att hitta sina arbetsformer. Även efter kongressen år 1995 kvarstod skolformsnämnderna, men nu skulle förbundsstyrelsen utse representanter i dem, och inte som tidigare via rikskonferenser. Därefter blev det osynligt i tidningen Förskolan hur förskollärarnas riksförenings företrädare agerade i förhållande till förbundet som helhet, eftersom ej några förtroendevalda ingick i tidningens arbete.
Vid Lärarförbundets kongress 1992 lade man fast riktlinjer för förbundets verksamhet genom att fastställa ett antal program.197 Den nya gemensamma Lärartidningen hade till uppdrag att vara språkrör för förbundet i förhållande till andra organisationer och allmänhet samt ge med- lemmarna information i fackliga och yrkesmässiga frågor. Den skulle bevaka alla former av skola och utbildning. Kongressen 1992 beslutade att utveckla Lärarförbundets lokala och cen- trala verksamheter och bygga upp heltäckande arbetsplatsorganisationer ute i kommunerna. Det fackliga arbetet skulle föras närmare den enskilda medlemmen på dennes arbetsplats. För- bundet genomförde bl.a. projektet Satsa på barn och ungdom, som syftade till att informera, bilda opinion och visa på nerskärningarnas skadliga konsekvenser inom barnomsorgen. Vid kongressen 1995 startades projektet Lärarna lyfter Sverige i syfte att mobilisera alla lärare att utveckla skolan, från förskola till högskola, och stärka utbildningens kvalitet.
194
Stadgar för lärarförbundet antagna vid konstituerande kongress 1990
195 Lärarförbundets Verksamhetsberättelsen 1991 196 Förskolan nr 5, 1992 197 Lärarförbundets Verksamhetsberättelse 1992
Individuella löner och arbetstidsfrågor kopplades ihop med skolutveckling. I och med pro- jektet Lärarna lyfter Sverige, Avtal 2000 och den därtill kopplade partsöverenskommelsen om skolutveckling En satsning till två tusen, förändrades tyngdpunkten i Lärarförbundet från att avse löner och allmänna anställningsvillkor till fackligt arbete med att utveckla och uppvärde- ra läraryrket, och uppvärdera lärarna.198 Förbundet anlitade forskare att skriva debattartiklar och idéskrifter, för att stödja det lokala arbetet med att skapa debatt kring skolfrågor och yr- kesprofessionalisering. Skrifterna distribuerades till medlemmarna som underlag för fackliga diskussioner, seminarier och konferenser. I ambitionen att uppvärdera läraryrket startade Lä- rarförbundet 1996 tidskriften Pedagogiskt magasin, en tidskrift med forskningsartiklar, recen- sioner och idédebatt, som distribuerades till samtliga medlemmar. I Lärarförbundets långsik- tiga mål att uppvärdera alla lärare, låg tanken att lärarna skulle ha inflytande över arbetsorga- nisation, arbetstid och kompetensutveckling.199 Lärarna skulle även förfoga över beslut som rörde den pedagogiska verksamheten och ha inflytande över ekonomin.
Vid 2001 års kongress antogs ett nytt utbildningspolitiskt program Framtidens lärande. Pro- grammet pekade ut fem punkter för framtidens skola. För det första skulle skolan vara flexibel med utrymme för varje elev. För det andra skulle lärare och skolledare ges ökad makt och vid- gat ansvar för besluten i den enskilda skolan. För det tredje framhölls behovet av ett mångfor- migt utbildningssystem som inrymde olika pedagogiska inriktningar. För det fjärde behövde det statliga ansvaret för kvalitet och likvärdighet öka. För det femte behövde utbildningsinves- teringarna öka. Här användes begreppen skola, elever, lärare och lärande, och något specifikt om förskolan och förskollärare beskrevs inte. Förskolans och förskollärarnas integrering i skol- och lärarbegreppen ledde till att alla beskrivningar blev generella. Förskolan benämndes ”den tidiga utbildningen”, en verksamhet som skulle förena undervisning och omsorg och vägledas av nationella mål.200
Vid 2001 års kongress förändrades stadgarna till att betona att Lärarförbundet var en facklig
yrkesorganisation för lärare, skolledare och lärarstuderande med ändamål att tillvarata med-
lemmarnas fackliga intressen och främja läraryrkets utveckling. Vid kongressen 2004 skärp- tes betoningen ytterligare av att förbättra individens och kollektivets villkor och stärka infly- tandet över och förutsättningarna för läraryrket, yrkesutvecklingen och utbildningsområdets utveckling.201 I utvecklingen av yrket ingick att sprida kunskap och pedagogiska diskussioner genom tidskriften Pedagogiska Magasinet och böcker om lärarprofession och yrkesetik. En annan viktig del var anordnandet av Skolforum, en mässa för att sprida kunskap, skapa diskus- sioner och förstärka den vetenskapliga basen i lärarnas yrkesverksamhet.
2003 inrättade Lärarförbundet ett vetenskapligt råd bl. a. med syfte att stärka läraryrkets ve- tenskapliga kunskapsbas. En av rådets ledamöter var professor Ingrid Pramling, med forsk- ningsinriktning på små barns lärande och förskola. Förbundet inledde även en satsning be- nämnd Kraftsamling för lärar- och skolledaryrket. De fackliga förtroendemännen fick ett vidgat förhandlingsuppdrag att skapa dialog med medlemmarna och stimulera medlemmarna att initiera förbättringsarbetet på arbetsplatsen. Det handlade m.a.o. om partsarbete för att skapa förutsättningar för medlemmar att själva påverka sin arbetssituation och löneutveckling. Lärarförbundet inrättade vidare ett råd för kompetens och utveckling, som år 2004 utgav skriften Makten över läraryrket. Här betonades att styrningen av skolan liksom utvecklings- arbete och forskning borde ha sin utgångspunkt i lärarnas kunskaper och erfarenheter, och att
198
Avtal 2000 och En satsning till två tusen.
199
större ansvar borde föras över till lärarna. Politiker skulle ha ett övergripande ansvar, medan lärare och skolledare självständigt skulle planera och genomföra verksamheten, framhöll Rådet för kompetens och utveckling. Lärarnas beskrivningar av möjligheter och problem borde vägleda politiska beslut.