Här beskriver jag hur Lärarförbundet under 1990-talet och tidigt 2000-tal allierade sig med Lärarnas Riksförbund (LR) och med arbetsgivarparten Sveriges Kommunförbund. Vad var grunden i den alliansen och var fanns förskollärarna i det samarbetet? Förekom någon form av stängning?
Avtalsrörelserna 1991 och 1993 var kärva för grund- och gymnasielärarna och bedrevs i total samverkan mellan Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund (LR). Samverkan motiverades med behovet av ett enigt uppträdande inför den kommunala arbetsgivaren, för att motverka avskaffandet av central reglering av löner och arbetstider på lärarområdet.202 För Lärarförbun- det var samverkan också ett medel för att verka för ett enat förbund med alla lärare och skol- ledare i enlighet med kongressens beslut. Samarbetet innefattade även gemensamma protester mot de av regeringen år 1991 föreslagna försämringarna på det arbetsrättsliga området: höjning av egenavgift till A-kassan och införandet av karensdagar.203 Lärarförbundet och Lä- rarnas Riksförbund genomförde också 1995 års avtalsrörelse gemensamt med mål att uppvär- dera läraryrket och se löne- och avtalsfrågor i ett skolutvecklingsperspektiv. Det sistnämnda innebar att förbunden var villiga att sluta ett femårigt skolutvecklingsavtal med möjligheter att diskutera nya löne- och arbetstidssystem.204 I utbyte krävde förbunden att lärarna skulle få 10 procent mer i lönepåslag än andra kommunalt anställda. Förbunden motiverade det femåriga skolutvecklingsavtalet med att det skulle behövas en längre tid att stimulera och motivera lärare och skolledare att själva utveckla skolans arbete, arbetsorganisation och möta genom- förda läroplansförändringar.205 Avtal 2000 var ett femårigt avtal från 1995 till 2000, som präglades av att parterna, dvs. Kommunförbundet, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, skulle ta ett gemensamt ansvar för skolutveckling.206 I avtalsrörelsen formulerade parterna det tidigare nämnda utvecklingsprogrammet kopplat till Avtal 2000, En satsning till två tusen.207 Här utvecklade man sin gemensamma syn på behovet av satsning inom hela det kommunala skolområdet och angav en rad gemensamma åtaganden för avtalsperioden.208 I samarbetet ville man utveckla och stärka lärarprofessionen och lärarrollen och utveckla det pedagogiska ledarskapet. Man poängterade behovet av karriär-/utvecklingstjänster i samtliga skolformer och behov av forskning i och om skolan. I partsdokumentet fanns ett enda avsnitt om försko- lan, i vilket man beskrev statsmakternas ambition och höga krav på den svenska förskolan i förhållande till den ekonomiska knappheten. Allt fler barn skevs in de befintliga barngrup- perna, vilket krävde att förskolan utvecklade ett mer strukturerat och grupporienterat arbets- sätt. I En satsning till två tusen betonades att Kommunförbundet utvecklat metoder och
202 Lärarförbundets verksamhetsberättelse 1992 s 3 203 Lärarförbundets verksamhetsberättelse 1991 204 Lärarförbundets Verksamhetsberättelse 1995 s 4 205 Lärarförbundets verksamhetsberättelse 1996, 206 Lärarnas tidning nr 3/1996 207
Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Svenska Kommunförbundet (1995) En satsning till tvåtusen
208
arbetssätt för arbete med större barngrupper utifrån ett projekt Metoder för att arbeta med
större barngrupper.209
Lärarförbundet beskrev Avtal 2000 som ett inslag i decentraliseringsprocessen. Det var avgö- rande för att utveckla lärarnas arbetsvillkor och för att skapa förutsättningar att flytta lärarar- betet till lokal nivå och till den enskilda skolan.210 Samarbetat med Lärarnas Riksförbund, som inleddes hösten 1992, intensifierades och utvecklades för att under 1996 formuleras i ett avtal, Gemensamma lönepolitiska riktlinjer i arbetet med avtal 2000.211 Lärarnas Riksförbund
och Lärarförbundet kom här överens om att inte rekrytera varandras medlemmar. Det nära samarbetat fortsatte och utvecklades till ett Samverkansråd, vilket utgjorde en part i det kom- munala huvudavtalet.212 Samverkan omfattade såväl löne- och anställningsfrågor som utbild- ningspolitiska frågor. Gemensamt bildade man även Svenska Lärarförsäkringar AB.213 Sam- verkansavtalet reviderades och fick en ännu fastare organisatorisk form. Samverkan skulle ske både på lokal och central nivå och omfatta både förhandlingsfrågor, utbildningspolitiska frå- gor, pensions- och försäkringsfrågor.214
Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund uppvaktade 1997 skolminister Ylva Johansson (s) och överlämnade ett gemensamt policydokument med krav på utökat lärarinflytande, bättre styrinstrument för att garantera likvärdighet i skolan, tydligare kompetenskrav för lärare och skolledare.215 Man krävde bestämmelser om lärares och skolledares kompetensutveckling och starkare statliga sanktionsmöjligheter mot kommunerna. Dessutom menade man att regel- systemet måste renodlas så att bestämmelserna inte föreskrev hur arbetet skulle utföras, utan endast angav vad arbetet skulle leda till. Förbunden menade att den professionella friheten begränsades i ett system med alltför mycket detaljreglering. 216
En uppföljning av avtal 2000 gjordes i slutet av nittiotalet på uppdrag av Lärarnas Samver- kansråd.217Uppföljningen visade att avtal och överenskommelser mellan parterna hade förut-
sättningar att vara instrument för utveckling av verksamheten. Problemet var brist på helhets- syn i skolväsendet, och särskilt hamnade förskolan för 1–5-åringar utanför. Problem var även att de centrala överenskommelserna om yrkes - och kompetensutveckling haft dålig genom- slagskraft i kommunerna. Förhandlingsverksamheten utvidgades med andra fackförbund ge- nom att parterna i Samverkansrådet, dvs. Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, 1998 skrev ett avtal med Skolledarna, som överlät sin förhandlingsrätt på den centrala nivån till Samverkansrådet.218
Samarbetet skedde inte bara mellan olika fackförbund utan även med arbetsgivarparten. Det började med det partsgemensamma dokumentet En satsning till två tusen. Hösten 1998 under- tecknade Utbildningsdepartementet, Svenska Kommunförbundet, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och Skolledarna en gemensam avsiktsförklaring i mening att vidta åtgärder för att främja läraryrkets utveckling och rekrytering.219 De gemensamma satsningarna på skolutveck-
209
Att arbeta med större barngrupper - olika exempel på grupporienterat arbete inom förskolan" 1993-1994 .
210 Ibid. s 5 211 Lärarförbundets verksamhetsberättelse 1996 212 Lärarförbundets verksamhetsberättelse 1997 213 Ibid, s 4 214 Lärarförbundets verksamhetsberättelse 1999 s 4 215 Lärarförbundets verksamhetsberättelse, 1997 s 28 216 Lärarförbundets Verksamhetsberättelse, 1997 217 Lärarförbundets verksamhetsberättelse, 1999 s 24
ling och de ansträngningar för att gemensamt uppvärdera läraryrket som inleddes med avtal 2000 år 1995, fortsatte i avtalsrörelsen år 2000. I dokumentet en satsning till 2000 utvecklades särskilt olika åtaganden vad gällde skolutveckling som i stort överensstämde med idèerna i projektet Lärarna lyfter Sverige220. Avtal 2000 från 1995 var ett ramavtal som framför allt be- rörde skolans utveckling, och i de flesta kommuner slöts därför inga lokala avtal som omfat- tade verksamheten i förskolan.221 Däremot ingick förskolan i det nya skolavtalet ÖLA 00.222 Avtalen skulle skapa förutsättningar för att åtgärda brister i arbetsmiljön och upprätta ända- målsenliga arbetsorganisationer.223 Den bärande tanken var att utifrån ÖLA 00 sluta lokala kollektivavtal om skolutveckling. Utvecklingsavtalen byggde på att lärare och skolledare formulerade vad som skulle hända i verksamheten och hur det påverkade resultaten. Tanken var att yrkesutövarna själva skulle ha kontroll över sambandet mellan förutsättningar för yr- kesutövning och resultat och därmed äga diskussionen om sambandet lön och resultat. Projekt för utveckling av skola och förskola
Att genomföra Avtal 2000 och En satsning till tvåtusen krävde stora insatser även lokalt. Det kommunala engagemanget var mycket varierande från utveckling av gemensamma projekt till att i vissa kommuner enbart bestå av löneförhandlingar och inte skolutveckling.224 Ett antal partsgemensamma arbetsgrupper tillsattes under 1996 med uppdrag att föreslå insatser och vidta åtgärder för att omsätta idéer och förslag i En satsning till två tusen till praktisk verk- samhet. Av de projekt och idéer som framkom, var projektet Albatross (1996-99) det mest omfattande. Albatrossprojektets huvudmål var framför allt att förändra arbetsorganisationen och ge lärarna mer inflytande.225 Samtliga skolor inom projektet bedrev systematiskt föränd- rings- och utvecklingsarbete, och en grundtanke var att skolorna skulle lära av varandra. Kommunförbundet startade tillsammans med Lärarförbundet projektet Förskolan – den
gyllene länken, med ekonomiskt stöd av utbildningsdepartementet. Projektet, som syftade till
att stimulera pågående utvecklingsarbete och skapa förutsättningar för en medveten pedago- gisk utveckling av förskolans innehåll var en del av Svenska Kommunförbundets arbete med utvecklingsprojektet En satsning till tvåtusen.
Efter avtal ÖLA 00 utvecklades projektet Attraktiv skola, som drevs i samverkan mellan Lä- rarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund, Svenska Kommunförbundet, Utbildningsdepartementet och Skolverket.226 Projektet startade hösten 2001 med 34 deltagan- de kommuner i syfte att stärka kvaliteten i skolan och öka läraryrkets attraktivitet. Tre delmål angavs: att skapa arbetsorganisationer som stöd för utvecklings - och kvalitetsarbete, att finna nya utvecklings- och karriärmöjligheter för lärare och att främja skolutveckling genom sam- arbete med högskola och näringsliv. Projektet skulle pågå fram till 2006.227 I samband med Avtal 2000 tog Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund på sig ett gemensamt ansvar för att utarbeta etiska grundståndpunkter för lärarprofessionen.228 Underlag för arbetet skickades ut till medlemmarna för diskussion. Ett bearbetat förslag antogs av respektive förbundsstyrelse december år 1999 och presenterades våren 2000. Att diskutera de yrkesetiska principerna sågs 220 Lärarförbundets verksamhetsberättelse 1996 s 4 221 Lärarförbundets verksamhetsberättelse 1998 s 24 222
Bilaga till Lärarförbundets verksamhetsberättelse 2000 s 57
223 Lärarförbundets verksamhetsberättelse 2000 s 4 224 Lärarförbundets förvaltningsberättelse 2003 s 6 225 Lärarförbundets verksamhetsberättelse 1999 s 32 226 Lärarförbundets verksamhetsberättelse 2001 227 www.skola.se 228
som en viktig del i verksamheten. De båda fackliga organisationerna medverkade vid studie- dagar och motsvarande träffar med lärare för att diskutera etiska frågor. De två förbunden ord- nade konferenser med temat Vad eleverna lär - en yrkesetisk fråga. Inbjudna var lärare som ingick i lärarutbildningens verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och högskolans lärarutbil- dare. Lärarförbundet och LR gav också ekonomiskt stöd för framtagande av en antologi med bidrag om etiska frågor från 16 forskare och doktorander.229 Som en fortsättning på arbetet med yrkesetiska ståndpunkter för lärare inleddes diskussioner mellan Lärarförbundet och LR kring certifiering/auktorisation av lärare.230 I syftet att allsidigt belysa frågan och komma fram med förslag, som kunde debatteras brett inom de båda förbunden. Att samhället på något sätt skulle utforma en legitimation för yrket innebär att det skall finnas utbildningskrav för att få utöva yrket, men också att det ska finnas kontroll över hur yrket utförds. Jag återkommer till detta i kapitel 8 om kunskapsbas och utbildning.