Förskollärares planering av utomhuspedagogik

I empirin har det framkommit hur förskollärare planerar för utomhuspedagogik och undervisning utomhus. Deras uppfattningar kring om och hur de planerar för utomhuspedagogik kommer beskrivas samt vad som kan hända med en planerad undervisning när man befinner sig utomhus i jämförelse med inomhus. Syftet med utomhuspedagogik kan vara olika och planeringar av aktiviteter påverkas mycket av just syftet. Därför kommer också förskollärarnas syn på vilka syften som finns med i deras planering att presenteras. Med utgångspunkt i innehållsanalysen har fyra underrubriker skapats som är “Projektarbete i utomhusmiljöer” och “Att planera för undervisning i utomhusmiljöer”, “Ett gemensamt förhållningssätt” och “Att se till barnens intressen och behov”.

6.2.1 Projektarbete i utomhusmiljöer

Alla förskollärare förutom en som deltagit i studien arbetar i samma kommun där man i förskolan ska arbeta med projekt som ska utgå från barnens intressen. Att arbeta

projekterande är bra då själva undervisningen blir begriplig och noga planerad med ett tydligt syfte. Förskollärarna arbetar med projekt i förskolan och en mycket stor del av dagen spenderas utomhus vilket gör att planering av projektarbetet och undervisning måste göras i minst lika stor utsträckning utomhus som inomhus.

“Vi är inne nu i det här med varsamma relationer till naturen. Och då planerar man ju för det här att man kanske går i väg till någon grupp till någon liten skog. [...] Men vi har gått i väg några gånger med mindre grupp och då planerar man ju för det, att gå och upptäcka närmiljön och hur det ser ut i den här lilla skogsdungen och vad kan man hitta där kopplat till vårt naturprojekt.”. (Förskollärare 4C)

Förskollärare 4C beskriver hur de arbetar projekterande på hens förskola och det handlar om varsamma relationer till naturen och hur viktigt det är att planera utefter det projektet. Det är barnens intressen som initierar vilket projektarbete det blir och sedan används både mentala och fysiska artefakter när hen planerar för både spontan

utbildning och planerad undervisning som ska föra projektet framåt och ge barnen ett meningsfullt lärande. Hen menar också att de arbetar med mindre grupper i projektet för att undervisningen ska bli meningsfull och att alla ska få delta och utvecklas. Genom att upptäcka miljön och utforska vad som finns där går det att skapa intressanta

projektarbeten:

“Nu har ju vi, alltså något som är väldigt vanligt är att det blir just småkryp för det är något som man finner i vår närmiljö, både på gården och när vi är ute i skogen. Så då har ju vår inriktning varit småkryp och då är ju utomhuspedagogik av all vikt när jag planerar.” (Förskollärare 1A) Förskollärare 1A menar att både hen och andra avdelningar arbetar med småkryp som ett projekt då det är lättillgängligt och spännande och det går att planera aktiviteter som att exempelvis utforska på gården och använda närmiljöerna i projektarbetet. Genom att också följa barnen går det att implementera artefakter som kommer från ”utanför”

förskolans värld:

“Vi har ett projekt där sommarskuggan är inblandad”. (Förskollärare 3B) Detta korta citat visar på hur Förskollärare 3B och hens kollegor har följt barnen och lyssnat på vilka intressen de har. Barnen är intresserade av Sommarskuggan från SVT-barn och pedagogerna har då behövt använda den i sitt projektarbete på olika sätt för att stötta barnens utveckling och lärande. Projekterande arbetssätt kräver ofta att man ”får”

arbeta i mindre grupper, för att barnen ska få ta plats och kunna koncentrera sig på det som ska genomföras, kommande citat belyser hur en av förskollärarna arbetar i grupper:

“Sen så är det ju alltid tisdag, onsdag och torsdag så har vi ju

projektgrupper och då är ju alltid någon av grupperna ute och så kanske någon grupp går in och någon grupp går i väg och så.” (Förskollärare 4C) Som ovanstående citat belyser handlar det projekterande arbetssättet ofta om att dela in barnen i små grupper och planera undervisningen utifrån den barngrupp man har.

Förskollärare 4C beskriver att de arbetar med projekt på tisdagar, onsdagar och torsdagar och det är då den planerade undervisningen får mest utrymme och alla barn ska få ta del av veckans projektarbete. Projektarbetet behöver också få ta tid i

verksamheten:

“[...] om det är den här gemensamma tiden där vi hjälps åt, för jag tänker att inom projektet så blir det oftast mer genomtänkt och mer inriktat utefter just dem barnen, medan den här generella tiden har vi stationer framme, vissa under vissa tidpunkter och vissa finns framme alltid.”

(Förskollärare 5C)

I citatet från Förskollärare 5C görs det tydligt att det är viktigt att ha en genomtänkt planering och syfte i undervisningen som handlar om det aktuella projektet, till skillnad från resterande tid av dagen när det inte är projektarbete då det inte lika ofta finns ett tydligt syfte med verksamheten. Det kan också finnas stora utmaningar med att arbeta projekterande vilket kommande citat beskriver:

“En utmaning tror jag är det här att många inte är vana med att ha projekt utomhus utan mer det här med att bara vara ute på gården [...] Sen är det ju en utmaning kring vilken barngrupp man har och det gäller att, jag tror att är man inne så är det lättare att locka barn även dem som inte är

jätteintresserad då det är en mindre yta, men ute finns det så ofantligt många fler valmöjligheter så där måste du hitta det som intresserar barnen för att få dem att stanna kvar, oavsett om du är på gården med en grupp eller om du går iväg med en grupp. (Förskollärare 5C)

Förskollärare 5C uppmärksammar att det kan finnas svårigheter med att planera för och arbeta projekterande på gården då barnens tanke med att vara på gården är att få ägna sig åt fri lek. Hen belyser att det är otroligt viktigt att se till barnen och deras intressen för att kunna bibehålla deras koncentration på den aktivitet som ska

genomföras. Medvetenhet kring projektet och kunniga och engagerade pedagoger är meningsfullt i det projekterande arbetssättet:

“Alltså när vi pratar om utomhuspedagogik här på min avdelning, alltså då tänker vi ofta kring hur vi kan arbeta i projektet fast utomhus. Och då har vi som mål på min avdelning att vi alltid ska planera en utomhusaktivitet och en inomhusaktivitet för att liksom, dels för att få projektet att leva ute men också göra saker utomhus.” (Förskollärare 8E)

[...] “de beror på vilket projekt man hamnar i, hamnar man i det här med natur och djur och så, då nyttjar man ju naturen mer än om man hamnar i ett projekt där man arbetar mer inomhus, så det är lite vad man står i tänker jag.” (Förskollärare 4C)

Som Förskollärare 8E och Förskollärare 4C beskriver så är projektet beroende av att pedagogerna reflekterar kring och planerar för den undervisning de vill genomföra.

Förskollärarna måste vara medvetna om vilken kunskap de har då det påverkar på vilket sätt barnen kan ta sig till sin närmaste utvecklingszon i den undervisningssituationen.

Beroende på vilket projekt man landar i varje termin (eller när projekten byts ut, det framgår inte) så visar resultatet att förskollärarna har en tanke kring att planera för undervisning utomhus som är relevant för det projekt man har.

6.2.2 Att planera för undervisning i utomhusmiljöer

Eftersom barn i förskolan ska få utbildning och undervisning på daglig basis krävs det mycket av förskollärare som har huvudansvaret för undervisningen. Det är inte

undervisning om det inte finns ett syfte med aktiviteten som ska utföras. Förskollärare kan använda sig av olika syften i planering för utomhuspedagogik och det är viktigt att man använder sig av olika syften så att inte undervisningen blir ointressant för barnen som då tappar koncentration och engagemang. Den första delen i förskollärares planering av aktiviteter och undervisning är att välja vilket syfte man har med den aktivitet som man vill göra tillsammans med barnen.

“Och syftet kan vara många, det kan vara alltifrån att utveckla motorik till att, allt ifrån grovmotorik - att vi ska röra på oss. Det kan vara inlärning, att vi upplever att det är ett barn som har lite mer rörelsebehov, att dom lär sig mycket bättre utomhus. Det här med att få uppleva direkt och få ta på och känna ute, att få vara ute.” (Förskollärare 1A)

Som Förskollärare 1A säger ger utomhuspedagogiken utrymme att planera för många olika aktiviteter med diverse syften. Bland annat planerar hen för aktiviteter gällande barns rörelse, deras motoriska utveckling och det upplevelsebaserade lärandet.

Ämnesundervisning är också något som ska bedrivas ute på gården:

[...] “vi är inte bara på gården utan vi har alltid ett syfte med det vi gör på… ute på gården [...] Ja men då ser vi till att vi har uppdragskort och gör matematik med barnen också. Liksom, hämta en lång och en kort pinne kan det vara till exempel.” (Förskollärare 7D)

Förskollärare 7D menar att det är viktigt att ha ett syfte med att spendera tid utomhus.

Hen beskriver att de sällan har fri lek på sin gård utan det finns alltid ett planerat syfte med att vara utomhus. Som hen beskriver kan det exempelvis handla om matematik.

Även Förskollärare 1A vill belysa att det många gånger kan vara enklare att planera för

“Så syftena kan vara väldigt många varför man väljer att lägga undervisning då, utomhus. Men det blir ganska naturligt när vi, för vi väljer många gånger, vårt målområde är ju hållbar utveckling och då blir det väldigt, liksom ja, då jobbar vi med småkryp och det är lättast att jobba ute.” (Förskollärare 1A)

Förskollärare 1A berättar att hen använder deras målområde när hen planerar för undervisning och har en förståelse för att utifrån deras målområde är det meningsfullt att förlägga mycket av den planerade undervisningen utomhus. Syftet med att arbeta med hållbar utveckling är då på hens förskola exempelvis att arbeta med småkryp på förskolans gård och i närmiljöerna.

6.2.3 Ett gemensamt förhållningssätt

För att den planerade undervisningen i utomhusmiljöerna ska bli meningsfull för barnen och för alla pedagoger som arbetar på förskolan är det viktigt med ett gemensamt förhållningssätt. En gemensam förståelse för vilka aktiviteter som utförs på gården och varför.

“Ute så, behöver ju alla vara engagerade. Eller åtminstone veta, vad syftet är med olika saker.” (Förskollärare 3B)

Förskollärare 3B belyser hur medvetenhet och kunskap kring förskolans gård är väsentligt, endast då är det enkelt att som arbetslag bedriva undervisning med olika syften. Om en pedagog har ett specifikt syfte med att barnen ska få springa nedför en backe på gården och en kollega inte alls förstår varför kan det lätt krocka. Även Förskollärare 6C vill belysa hur viktigt det är med ett gemensamt förhållningssätt till utomhuspedagogiken:

“Alltså det som jag tror är att man inte är samstämmig som pedagoger.

Vad är utomhuspedagogik och varför ska vi liksom ha det? Och vad är liksom syftet? Jag tror många tänker att barnen ska få gå ut och springa av sig och att det är det som är syftet men det, har någon annan en annan tanke så är det lätt att det krockar.” (Förskollärare 6C)

Förskollärare 6C menar att ett gemensamt förhållningssätt och förståelse för hur viktig utomhuspedagogiken är och vilket syfte man som arbetslag har med att vara utomhus är betydelsefullt för barns utveckling och lärande. Vem man är som pedagog och hur man ska agera i spontan och planerad undervisning beskrivs i nästa citat:

“I sitt syfte måste man, tycker jag, hela tiden tänka kring - hur ska jag vara som pedagog? Är det viktigt för mig att jag ska vara passiv eller aktiv, när ska jag backa, när behöver jag locka? När behöver jag ställa frågor för att kunna komma vidare och så.” (Förskollärare 7D)

Förskollärare 7D lyfter att det är viktigt med medvetenhet kring vilket syfte man vill välja eller har valt i sin planering. För att utveckla barns kompetenser måste aktiviteter med ett tydligt syfte planeras, sedan måste den som ska leda aktiviteten ha en förståelse för hur ens egna agerande och förhållningssätt påverkar barnens möjlighet till att nå sin närmaste utvecklingszon. Den vuxna är den mer kunnande personen och måste kunna förmedla sina kunskaper på ett meningsfullt och lärorikt sätt vilket kräver att hen väljer ett eller flera syften med när hen planerar för en aktivitet för att sedan kunna välja välfungerande metoder i genomförandet av aktiviteten för att stötta barnens lärande.

Som Förskollärare 7D ger exempel på handlar det om att använda mentala artefakter som språk och då ägna sig åt scaffolding genom att ställa frågor till barnen som en undervisningsmetod.

6.2.4 Att se till barnens intressen och behov

När förskollärare planerar för utomhuspedagogik är det viktigt att se till barnen och vad det är man vill fånga upp och fokusera på. Som tidigare beskrivet i resultatet arbetar många av förskollärarna projekterande och planerar undervisning utifrån projektet, som är utformat efter barnens intressen. Det är också viktigt att kunna arbeta med

utomhuspedagogik “utanför” projektet vilket denna underrubrik kommer belysa.

“[...]utan det handlar ju om vad är syftet med den här undervisningen?

Vad är det du vill att barnen ska ha lärt sig idag?” (Förskollärare 1A) Förskollärare 1A beskriver hur hen tänker kring syftet med olika aktiviteter. Hen

belyser att det är viktigt att ha en medveten tanke kring vad man själv vill att barnen ska ha fått lära sig och ta del av under en planerad aktivitet. Att följa barnen och deras intressen hela tiden och inte bara när aktiviteter inom projektet är också viktigt:

“Alltså syftet beror ju på vart vi är med barnen och deras intressen. Och vi tittar ju alltid till att fördjupa det barnen undersöker.” (Förskollärare 8E) Förskollärare 8E uppmärksammar att det är viktigt att planera aktiviteter med ett tydligt syfte utifrån barnens intressen, kunskaper och kompetenser. Genom att använda

observationer av barnens egna utforskande och undersökande menar Förskollärare 8E att utomhuspedagogiken blir påverkad och hens syften med olika aktiviteter kan behöva göras om så att det passar där barnen befinner sig i sitt utforskande. Slutligen finns det också syften med aktiviteter som handlar om barns känsla av trygghet på förskolan:

“Så syftet med det vi har gjort har mest varit att få en positiv erfarenhet av förskolan och att vara tillsammans.” (Förskollärare 2A)

Förskollärare 2A belyser vikten av trygghet mycket på grund av att hen jobbar med de allra yngsta barnen som måste få ett positivt “första intryck” av förskolan för att sedan kunna delta i undervisning, exempelvis i utomhuspedagogiken.