I detta avsnitt kommer studiens metod att presenteras under flera olika underrubriker.
Underrubriker är som följer - Val av metod som ska beskriva den valda metoden för studiens datainsamling. Urval som kommer beskriva studiens informanter.
Tillvägagångssätt som presenterar vi har gått till väga för att samla in data till studiens resultat. Analys och bearbetning som presenterar hur det har gått till när studiens
resultat har analyserats och slutligen Trovärdighet som förklarar hur denna studie har en hög trovärdighet med hjälp av metod-exempel.
5.1 Val av metod
Eftersom studiens syfte var att öka kunskapen kring hur förskollärare använder utomhuspedagogiken i förskolan valde vi att använda oss av intervjuer som metod (Stukát, 2011). Vi har gått till väga med det Stukát (2011) beskriver som ostrukturerade intervjuer, vilket betyder att forskaren har ett tydligt ämnesområde och intervjufrågor som ska besvaras men att det inte är viktigt i vilken ordning frågorna kommer utan situationen bestämmer lite vilka frågor som ska ställas när. Att använda intervjuer som metod för datainsamling innebär att vi har kunnat få information om informanternas åsikter, förhållningssätt och syn på utomhuspedagogik i förskolan innan och under coronapandemin (Bryman, 2018). En enkätundersökning hade inte gett samma
möjligheter till intressanta diskussioner med informanterna för att få fram empiri kring hur de arbetar didaktisk med utomhuspedagogik. Informanternas integritet
(Vetenskapsrådet, 2017) har beaktats i undersökningen, inga intervjufrågor har på något sätt handlat om deras privatliv eller åsikter om kollegor eller liknande utan frågorna har belyst deras syn på utomhuspedagogik ur deras professionella perspektiv. Eftersom förskollärarnas tankar och åsikter om utomhuspedagogik var det som vi var ute efter så var frågorna formulerade utifrån det. Denna typ av studie har genomförts med vad som Bryman (2018) beskriver som en kvalitativ forskningsmetod. Den kvalitativa
forskningsmetoden är när man vill skaffa sig förståelse för människors tankar och åsikter inom ett forskningsområde, vilket är anledningen till den valda metoden.
5.2 Urval
För att svara på vår frågeställning har vi använt det målstyrda urvalet (Bryman, 2018), vilket betyder att man som forskare inte väljer informanter på slumpmässig basis utan utifrån relevans för studien. Eftersom studiens frågeställningar gäller planering och användning av utomhuspedagogik under coronapandemin gjordes begränsningen till förskollärare vilka har varit verksamma inom förskolan då coronapandemin har pågått i Sverige, alltså har ett målstyrt urval gjorts. Det går att göra urval på flera olika sätt, Bryman (2018) beskriver det som kallas bekvämlighetsurval och att det innebär att de som har deltagit i studien var de som fanns tillgängliga för forskarna under tiden som studien skulle genomföras. Det är ett sådant urval vi har gjort eftersom det har varit väldigt svårt att hitta förskollärare som kunde tänka sig att delta. Målet för studien var att intervjua tolv förskollärare. Av trettiosju förskollärare som blev tillfrågade var det nio som tackade ja.
Det fanns en tanke i början av studien att det skulle vara av intresse att få med
förskollärare från olika åldrar, någon eller några som var relativt nyutbildade och några som hade lång arbetslivserfarenhet. Kriteriet att det skulle vara ett urval av olika långa arbetslivserfarenheter fick strykas då det var för svårt att hitta förskollärare som ville ställa upp. Dock landade urvalet till slut på nio kvinnliga förskollärare som arbetat sedan 1986 till 2019.
För att förskollärarnas identitet inte skulle kunna avslöjas i studien gavs de kodnamn som kommer presenteras med hjälp av tabellen nedan. Siffrorna i kodnamnet står för i vilken ordning de har intervjuats, vilket inte har någon betydelse för studien men det hjälper till att särskilja dem i analysen. Förskollärarna har även en bokstav efter siffran som representerar förskolan de arbetar på, och de som har samma bokstav arbetar på samma förskola. I tabellen presenteras även hur länge förskollärarna har varit
verksamma i yrket.
Tabell 1
Kodnamn: Verksam som förskollärare sedan: Förskola:
Förskollärare 1A 2011 A
Förskollärare 2A 1993 A
Förskollärare 3B 1989 B
Förskollärare 4C 1995 C
Förskollärare 5C 2014 C
Förskollärare 6C 2010 C
Förskollärare 7D 2014 D
Förskollärare 8E 2019 E
Förskollärare 9B 1986 B
5.3 Tillvägagångssätt
Inför genomförandet av intervjuerna kontaktade vi förskollärare från sex olika förskolor direkt. Vi kontaktade inte de olika förskolornas rektorer först utan vi valde att kontakta förskollärarna direkt för att så snabbt som möjligt få svar om de kunde tänka sig att delta eller inte. Åtminstone en av förskollärarna på varje förskola har på något sätt varit
”kända” för oss sedan innan på grund av genomförd VFU eller andra ytliga
bekantskaper. Men för att intervjuerna skulle genomföras korrekt och inte bli påverkade av den aspekten att vi väldigt ytligt var bekanta med vissa av dem valde vi att den av oss som var bekant med den kontaktade förskolläraren inte var den som genomförde just den intervjun. Förskollärarna har kontaktats via e-post med information kring vår undersöknings ämne och syfte samt en uppskattning kring hur lång tid en intervju kommer ta med en följande frågeställning om de kunde tänka sig att delta. Det var viktigt att ge information kring hur lång tid intervjun skulle ta och det var också av vikt för oss att intervjuerna inte skulle ta för lång tid. Detta menar Löfgren (2014) är viktigt för att inom förskolläraryrket är tidsbrist en faktor som påverkar vardagen väldigt
mycket och vi ville inte att förskollärarna skulle tacka nej till att delta av rädsla att vi skulle dra ut på tiden och ta dem från verksamheten för länge. Vår ursprungliga tanke var att förskollärarna inte skulle få intervjufrågorna i förväg, innan själva intervjun. Men på grund av att vissa av dem kände en tidspress och var oroliga att intervjuerna skulle pågå för länge var det fyra som bad om att få frågorna e-postade till sig. För att
tillgodose det de bad om och för att de inte skulle tacka nej till intervjun så togs beslutet att skicka frågorna i förväg via e-post till de som bad om det.
I e-posten framgick det att det var helt frivilligt att delta och att de skulle få vara avidentifierade. På grund av rådande pandemi har det inte varit aktuellt att åka ut till förskolor i onödan, därför har e-postkontakt varit en bra metod för att komma i kontakt med förskollärare runt om i kommunen. Det var problematisk att få tag i förskollärare som kunde tänka sig delta, vilket gjorde att vi fick kontakta många förskollärare för att få ihop tillräckligt med informanter för studien. Totalt kontaktades trettiosju
förskollärare, varav endast nio stycken kunde delta i studien. Informanterna fick valmöjligheten att genomföra intervjun både fysiskt på deras respektive förskola eller via videosamtal för att ta hänsyn till pandemin. Alla förskollärare valde att genomföra intervjuerna på deras förskolor. E-postkontakten avslutades med att tid och plats för respektive intervju bestämdes.
När intervjuerna skulle genomföras fick förskollärarna skriva på en samtyckesblankett.
På blanketten fanns det information om oss studenter som gör studie, vad studien handlar om, hur insamlade data skulle hanteras, att det var helt frivilligt att både delta och hoppa av undersökningen när man vill, samt att deltagarens identitet inte på något sätt skulle avslöjas i enlighet med de forskningsetiska principerna från Vetenskapsrådet.
(2017). På samtyckesblanketten fanns det också information om att Högskolan i Gävle är ansvarig för behandlingen av personuppgifterna som informanterna lämnade ut till oss, i detta fall är personuppgifterna som de lämnade ut endast deras namn, och att de hade rätt enligt Dataskyddsförordningen att få ta reda på hur personuppgifterna kommer behandlas. Det stod också att informanterna har rätt att i efterhand få saker rättade om de skulle känna behov av det, och slutligen att de kunde vända sig till Högskolans dataskyddsombud om frågor skulle uppstå. Denna blankett var informativ och inte för lång och beskrev tydligt vad som kommer hända med det respondenterna gav uttryck för i intervjuerna (Löfdahl, 2014).
För att kunna genomföra så många intervjuer som möjligt på en ganska begränsad tid valde vi att bara en av oss skulle genomföra intervjuerna. Vi närvarade alltså inte båda två under intervjuerna utan vi har gjort ungefär hälften var. Verktyget som användes för att spela in intervjuerna var våra privata mobiltelefoner. Eftersom vi hade två
mobiltelefoner att tillgå var det ett tillräckligt bra verktyg att använda då det inte blev för mycket material på bara en av mobiltelefonerna. Inspelningarna sparades till den mobiltelefon som användes samt mejlade vi våra respektive intervjuer till varandra för att säkerställa att inget material skulle gå förlorat.
När intervjuerna genomfördes var det viktigt för oss att det skulle skapas en dialog mellan den som intervjuade och informanten. Intervjufrågorna var många och vissa behövde mer tid än andra och det var inte viktigt i vilken ordning frågorna kom utan det kunde vara så att dialogen som uppstod svarade på nästkommande fråga utan att den behövde ställas. Det var också viktigt att, trots att intervjuerna blev mycket som en dialog och diskussion, inte ställa ledande frågor till informanterna, samt att vi inte skulle ge ett svar som skulle passa studien utan det var det informanterna berättade som skulle vara i fokus. Bryman (2018) menar att det är väsentligt att inte ställa ledande frågor då det skulle kunna leda till att studiens resultat och slutsatser skulle kunna bli påverkade av våra personliga åsikter och tankar kring ämnet, syftet och frågeställningarna.
Det inspelade materialet från alla nio intervjuer skrevs ut av oss enskilt för de intervjuer vi hade genomfört. Transkriberingen gjordes i de flesta fall så fort som möjligt efter intervjun, dels av säkerhetsskäl, om det av någon anledning skulle hända att materialet skulle försvinna, dels för att vi visste att transkribering är en tidskrävande process och för att analysen av insamlade data skulle få ta mycket av vår tid var det viktigt att
transkriberingarna skulle vara färdiga i god tid. I transkriberingarna framgår det inte vad förskollärarna heter, vilken kommun de är verksamma i eller vad deras förskola heter för att deras identitet inte skulle kunna avslöjas som stämmer överens med de
forskningsetiska principerna från Vetenskapsrådet, 2017 Även där har det använts kodord för att materialet ska bli lättläst och förståeligt under analysprocessen.
Denna undersökning har genomförts i överensstämmelse med de lagar och regler som finns gällande forskningsetik i Sverige. Eftersom datainsamlingen har inneburit intervjuer med enskilda personer har de forskningsetiska aspekterna varit av stor vikt under hela undersökningen. Det finns flera forskningsetiska aspekter att beakta (Vetenskapsrådet, 2017), bland annat handlar det om att respondenterna i vår
undersökning ska känna att deras identitet gällande vilka de är och vilken förskola de jobbar på inte ska synas i studien. Vetenskapsrådet (2017) menar att en fråga om fullständig avidentifiering i ett examensarbete som utförs vid en högskola, är
problematiskt. Det är för att materialet som spelas in och används i examensarbetet ägs av högskolan. Det är i stället viktigt med konfidentialitet (Vetenskapsrådet, 2017) som betyder att vi som genomfört studien och har materialet på våra privata mobiltelefoner och datorer, ser till så att ingen obehörig person kan få möjlighet att ta del av studiens data. Genom att vi har varit noggranna med materialet från alla intervjuer har denna konfidentialitet kunnat uppnås. Vi har sparat materialet på våra enskilda mobiltelefoner som är lösenordskyddade. Även dokumentet med transkriberingarna från alla intervjuer har sparats ner på våra datorer som också är lösenordskyddade.
5.4 Analys och bearbetning
Efter att alla intervjuer genomförts påbörjades bearbetningen av empirin som samlats in.
Då vi använt ljudinspelning vid intervjuerna var nästa steg att transkribera dessa.
Löfdahl och Pérez Prieto (2014) belyser fördelarna med att transkribera då man som forskare tvingas lyssna noggrant på den insamlade empirin. När varje intervju transkriberats avidentifierades informanten och förskolans namn samt att språkfel
korrigerades. Sedan lästes den färdigställda empirin i genom av oss båda två flera gånger för att uppmärksamma skillnader och likheter mellan intervjuerna. Empirin lästes först igenom för att vi som forskare skulle bekanta oss med innehållet och sedan med syftet att göra en innehållsanalys. Innehållsanalysen har vi gjort genom att ta fram relevanta delar ur empirin utifrån studiens frågeställningar. Att göra en innehållsanalys innebär att ens insamlade empiri granskas på detaljnivå för att lättare kunna skapa kategorier som svarar på studiens frågeställningar (Creswell & Creswell, 2018). Fejes och Thornberg (2019) beskriver arbetet med att skapa kategorier, där de belyser vikten av att koda betydelsebärande ord och meningar för att hitta det som är av relevans för studien i den insamlade empirin. För att kunna hitta betydelsebärande ord och meningar har vi använt oss av färgkodning i transkriberingsdokumentet. För att förenkla det arbetet har de olika frågeställningarna haft en varsin färg i dokumentet. Utifrån färgkodningen kom vi fram till fyra teman i empirin, dessa teman är “planering av utomhuspedagogik”, “användandet av utomhusmiljöer”, “förskollärares
förhållningssätt” samt “coronapandemin”. När färgkodningen var klar gicks materialet i genom igen för att hitta relevanta delar till våra fyra teman, samt att sålla bort det som inte var intressant för studien. Utifrån citat och betydelsebärande begrepp i empirin kunde huvudkategorierna brytas ner i underrubriker som belyser olika delar av huvudkategorierna för att underlätta presentationen av resultatet.
5.5 Trovärdighet
Att säkerställa denna studies trovärdighet har varit viktigt under hela arbetets gång. I början av arbetet var det svårt att komma fram till forskningsfrågor som skulle passa studiens syfte. Med hjälp av vår handledare skapades tre frågeställningar som alla parter ansåg var relevanta och tillräckliga för syftet. Genom de tre frågeställningarna kunde relevant forskning och annan litteratur sökas fram som också bidrar till studiens trovärdighet. När sedan intervjufrågorna skulle göras gjorde vi dem tillsammans först utan handledarens hjälp men de reviderades senare med hjälp av handledaren för att de bättre skulle kunna ge svar på studiens frågeställningar. Tack vare ett ordentligt jobb med att arbeta igenom intervjufrågorna så att de var relevanta och viktiga för studiens syfte och frågeställningar ställdes inga frågor som inte var intressanta för vår studie vilket Bryman (2018) menar är väsentligt i ett vetenskapligt arbete. Roos (2014) skriver även om risken med att studien färgas av de förväntningar man ha som forskare, det har därför varit viktigt för oss att transkribera exakt allt i intervjuerna och sedan analysera dessa noga för att få fram kategorier och på så sätt minska risken att bli påverkade av våra förväntningar och/eller förutfattade meningar.
Att använda ljudinspelning som metod för att samla in data bidrar till denna studies trovärdighet. Genom att spela in allt som sades under hela intervjuerna minskar risken att något viktigt som diskuterades skulle missas, försvinna eller glömmas bort (Bryman, 2018). Det finns också en risk att människor misstolkar varandra i ett samtal om ett specifikt ämne men när allt som sägs spelas in så går det i efterhand att gå tillbaka till något som kanske var diffust under själva intervjun och förtydliga om det behövs.
Trovärdigheten höjs också eftersom inspelningarna har lyssnats på och lästs igenom
flertalet gånger. Vi har kunnat gå tillbaka till det som sades ordagrant för att säkerställa att inga misstolkningar skett eller att viktiga reflektioner lämnats oberörda.
Eftersom vi själva studerar till förskollärare och har många förutfattade tankar kring studiens ämnesområde har det varit viktigt att bibehålla ett strukturerat arbetssätt (Roos, 2014) så att inte våra förväntningar på vad förskollärarna skulle ge uttryck för skulle påverka hur resultaten presenteras. I analysarbetet av den insamlade datan var det därför viktigt att kategorierna skulle arbetas fram utifrån intervjusvaren och inte från våra egna förutfattade meningar eller förväntningar på hur vi hade trott att resultaten skulle se ut.
Detta bidrar också till studiens trovärdighet.
Genom att använda oss av färgkodning i dokumentet där alla transkriberingar finns gjordes det möjligt att enkelt hitta likheter och skillnader i förskollärarnas svar på intervjufrågorna. Detta bidrar också till studiens trovärdighet då analysen av studiens insamlade data har genomförts noggrant. Eftersom det är nio intervjuer på mellan tjugo till fyrtio minuter som genomförts har transkriberingarna blivit omfattande och allt det som transkriberats har absolut inte varit betydelsefullt för studien. Det är därför viktigt för trovärdigheten att vi skapat oss en tydlig bild av vad i vårt material som har varit relevant för syftet och frågeställningarna.