Förslag till fortsatt forskning

Då det finns liten mängd forskning kring anknytning kopplat till undervisning ges förslaget att fortsatt forskning kan behandla hur olika anknytningsmönster i förskolan påverkar undervisningens effekt i förskolan och hur det påverkar barns möjligheter till anknytning när de börjar i skolan.

8. Referenslista

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P.

Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 8–16). Stockholm: Liber.

Ahrnet, L., Pinquart, M. & Lamb, M. E. (2006). Children’s Relationships With Nonparental Care Providers: A Meta-Analysis. Child Development, 77(3), 664–679. Från http://explore.bl.uk/primo_library/libweb/action/display.do?tabs=detailsTab&gathStatTab=tru e&ct=display&fn=search&doc=ETOCRN186992931&indx=1&recIds=ETOCRN186992931 Alvesson, M. (2011). Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. Malmö: Liber.

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Alvestad, T., Bergem, H., Eide, B., Johansson, J-E., Os, E., Pálmadóttir, H., Pramling Samuelsson, I. & Winger, N. (2013). Challenges and dilemmas expressed by teachers working in toddler groups in the Nordic countries. Early Child Development and Care, 184(5), 671–

688. Doi: 10.1080/03004430.2013.807607.

Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V. & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg – till grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur.

Boström, S., Johansson, I., Sandberg, A. & Frøkjær, T. (2014). Preschool teachers’ view on learning in preschool in Sweden and Denmark. European Early Childhood Education Research Journal, 22(5), 590–603. Doi: 10.1080/1350293X.2012.746199.

Boström, Sandberg, Johansson, Margetts, Nyland, Frøkjær, Kieferle, Seifert, Roth, Ugaste &

Vrinioti (2015). Preschool teachers’ views on children’s learning: an international perspective.

Early Child Development and Care, 185(5), 824–847. Doi: 10.1080/03004430.2014.958483.

Berger, P.L. & Luckmann, T. (1966). The social construction of reality: a treatise in sociology of knowledge [Elektronisk resurs]. New York: Anchor books.

Berger, P.L. & Luckmann, T. (1979). Kunskapssociologi: Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Björklund, C. & Pramling Samuelsson, I. (2018). Undervisning, lek, lärande och omsorg – förskolans hörnstenar. I S. Sheridan & P. Williams (Red.), Undervisning i förskolan: En kunskapsöversikt (s. 100–112). Stockholm: Skolverket.

Brandtzæg, I., Torsteinson, S. & Øiestad, G. (2016). Se barnet inifrån: att arbeta med anknytning i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.

Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan: Vikten av trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Malmö: Liber.

Bussey, K & Hill, D. (2017). Care as curriculum: Investigating teachers’ views on learning in care. Early Child Development and Care, 187(1), 128–137. Doi:

10.1080/03004430.2016.1152963

Commodari, E. (2012). Preschool teacher attachment, school readiness and risk of learning difficulties. Early Childhood Research Quarterly. 28(1), 123–133. Doi:

10.1016/j.ecresq.2012.03.004.

Dahlberg, G., Moss. P. & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande: postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. (3. uppl.) Stockholm: Liber.

Doverborg, E., Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan.

Stockholm: Liber.

Eidevald, C. & Engdahl, I. (2018). Utbildning och undervisning i förskolan: omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm: Liber.

Eidevald, C., Engdahl, I., Frankenberg, S., Lenz Taguchi, H. & Palmer, A. (2018). Omsorgsfull och lekfull utbildning och undervisning i förskolan. I S. Sheridan & P. Williams (Red.), Undervisning i förskolan: En kunskapsöversikt (s. 81–91). Stockholm: Skolverket.

Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E (red.) (2015). Att bli förskollärare: Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber.

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s. 34–54). Stockholm: Liber.

Erixon, A., Lindgren, C. C. & Torro, T. (2007a). Relationen till pedagogerna (Område 1). I A.

Erixon, C. C. Lindgren, B. Sundblad & T. Torro (Red.), Barns väg till trygghet: steg för steg genom förskolan (s. 60–79). Stockholm: Sveriges utbildningsradio AB.

Erixon, A., Lindgren, C. C. & Torro, T. (2007b). Trygg i miljön (Område 2). I A. Erixon, C. C.

Lindgren, B. Sundblad & T. Torro (Red.), Barns väg till trygghet: steg för steg genom förskolan (s. 80–90). Stockholm: Sveriges utbildningsradio AB.

Hagström, B. (2016). Anknytning hand lar om tillit. I B. Riddarsporre & B. Bruce (Red.), Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. (s. 103–119). Stockholm: Natur & Kultur.

Halldén, G. (2016). Omsorg i förskolan och omsorg om förskolan. I B. Riddarsporre & B. Bruce (Red.), Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. (s. 35–46). Stockholm: Natur & Kultur.

Hegde, A. & Cassidy, D.J. Teacher and parent perspectives on looping. Early Childhood Education Journal, 32(2). 133–138. Doi: 10.1007/s10643-004-1080-x.

Horm, D. M., File, N., Bryant, D., Burchinal, M., Raikes, H., Forestieri, N., Encinger, A. &

Cobo-Lewis, A. (2018). Associations between continuity of care in infant-toddler classrooms and child outcomes. Early Childhood Research Quarterly. 42, 105–118. Doi:

10.1016/j.ecresq.2017.08.002.

Ilhan, G. & Ahmetoglu, E. (2016). An Examination of Attachment Status of Preschool Children. International Education Studies. 9(12). 232–243. Doi: 10.5539/ies.v9n12p232.

Löfdahl, A. (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdahl, M.

Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 32–43).

Stockholm: Liber.

Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 144–156). Stockholm: Liber.

McNally, S. & Slutsky, R. (2018). Teacher–child relationships make all the difference:

constructing quality interactions in early childhood settings. Early Child Development and Care, 188(5), 508–523. Doi: 10.1080/03004430.2017.1417854.

Nilsson, M., Lecusay, R., Alnervik, K. & Ferholt, B. (2018). Iscensättning av undervisning:

Målrelationellt lärande i förskolan. I tidskriften barn…

Nitecki, E. (2017). Looping and Attachment in Early Childhood Education: How Applications of Epigenetics Demand a Change. Journal of the Scholarship of Teaching and Learning, 17(2), 85–100. Doi: 10.14434/josotl.v17i2.20840.

Persson, S. & Gustavsson, L. (2016). Omsorg – kärlek, medkänsla och noggrannhet. I B.

Riddarsporre & B. Bruce (Red.), Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund (s. 15–31).

Stockholm: Natur & Kultur.

Pramling Samuelsson, I. (2014). Barndom och pedagogik – omsorg, uppfostran och lärande i förskolan. I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare (s. 311–334). Stockholm: Natur & Kultur.

Quan-McGimpsey, S., Kuczynski, L. & Brophy, K. (2011). Early education teachers’

conceptualizations and strategies for managing closeness in child care: The personal domain.

Journal of Early Childhood Research, 9(3), 232–246. Doi: 10.1177/1476718X10389146.

Rennstam, J.& Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P.

Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 220–236). Stockholm: Liber.

Sheridan, S. & Williams, P. (2018a). Forskning om förskolans undervisning. I S. Sheridan &

P. Williams (Red.), Undervisning i förskolan: En kunskapsöversikt (s. 31–48). Stockholm:

Skolverket.

Sheridan, S. & Williams, P. (2018b). Sammanfattning och slutsatser. I S. Sheridan & P.

Williams (Red.), Undervisning i förskolan: En kunskapsöversikt (s. 6–13). Stockholm:

Skolverket.

Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan. Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2019). Forskningsbaserat arbetssätt, några nyckelbegrepp. Hämtad 11 november, 2019, från Skolverket, https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-

utvarderingar/forskningsbaserat-arbetssatt/forskningsbaserat-arbetssatt-nagra-nyckelbegrepp#h-Beprovaderfarenhet

Sommer, D. (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld (2. uppl.). Malmö:

Liber.

Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P.

Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 17–31). Stockholm: Liber.

Tallberg Broman, I. (2017a). Förskola i förändring. I L. Rubenstein Reich, I. Tallberg Broman

& A-C. Vallberg Roth, Professionell yrkesutövning i förskola: Kontinuitet och förändring (s.

23–36). Lund: Studentlitteratur.

Tallberg Broman, I. (2017b). Att skapa trygghet och välbefinnande. I L. Rubenstein Reich, I.

Tallberg Broman & A-C. Vallberg Roth, Professionell yrkesutövning i förskola: Kontinuitet och förändring (s. 59–73). Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan: Lpfö 98. Stockholm:

Utbildningsdep., Regeringskansliet.

Vallberg Roth, A-C. (2011). De yngre barnens läroplanshistoria (2. uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Vallberg Roth, A-C. (2018). Undervisning i läroplanshistoriskt perspektiv. I L. Rubenstein Reich, I. Tallberg Broman & A-C. Vallberg Roth, Professionell yrkesutövning i förskola:

Kontinuitet och förändring (s. 173–188). Lund: Studentlitteratur.

Vallberg Roth, A-C. & Tallberg Broman, I. (2018). Undervisning i förskola: Med koppling till ett samverkansprojekt. I S. Sheridan & P. Williams (Red.), Undervisning i förskolan: En kunskapsöversikt (s. 62–80). Stockholm: Skolverket.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs] (Reviderad utgåva).

Stockholm: Vetenskapsrådet.

Westberg, J. (2015). Förskolans historia. I E. Larsson & J. Westerberg (Red.), Utbildningshistoria – en introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Bilaga 1

I nf ormat ions- och samt yckesbrev t ill f örskollärare

Information och samtycke

Mitt namn är Josefine Kohkoinen och jag är student vid Luleå tekniska universitet på förskollärarprogrammet. Jag ska skriva mitt examensarbete och studien jag valt att göra kommer att handla om förskollärares erfarenheter av anknytningens betydelse för barns utveckling och lärande samt till undervisningsuppdraget.

Då syftet med studien innefattar förskolans undervisningsuppdrag vänder jag mig till dig som förskollärare för en intervju som beräknas ta ungefär en timme. Ljudupptagning kommer att användas med hjälp av mobiltelefon för att kunna skriva ut intervjun och därmed underlätta analysprocessen. Om du ej vill att ljudupptagning används kommer anteckningar föras istället.

När uppsatsen är färdig kommer det insamlade materialet raderas. Materialet kommer behandlas av mig och eventuellt min handledare.

Intervjun behandlas enligt Vetenskapsrådets (2017) etiska forskningsprinciper, vilket innebär att studien är konfidentiell och inga personuppgifter kommer att samlas in eller anges i uppsatsen. Du har möjlighet att ta del av studien när den är avslutad då den kommer att publiceras på Diva-portal.org. Medverkan i studien är frivillig och du kan när som helst välja att avbryta. Du har även rätten att avstå från att svara på frågor om du vill det.

Tack för att du vill delta i studien!

Namn: _____________________________________________________________________

Ort: _______________________________________________________________________

Datum: ____________________________________________________________________

Bilaga 2

I nt ervjuf rågor

1. Hur länge har du arbetat inom förskolan och hur länge har du arbetat som förskollärare?

2. Vad innebär ditt undervisningsuppdrag för dig?

3. Hur ser du på barns utveckling och lärande kopplat till undervisning?

4. Vad är anknytning för dig? Beskriv konkret hur du arbetar med anknytning.

5. Vilken betydelse anser du att anknytning har för barns utveckling och lärande?

6. Hur ser du på anknytning i relation till undervisning?

7. Finns det något som underlättar ditt arbete med att skapa anknytning mellan dig och barnen?

8. Vilken kunskap anser du att förskollärare och blivande förskollärare behöver ha angående anknytningens betydelse för undervisning?