Det skulle vara intressant att göra en uppföljning av specialpedagogens förankringsarbete på skolan efter två eller tre år för att undersöka om roll och arbetsområde har blivit tydligare för övriga aktörer på skolan. I detta arbete bör även förstelärarnas roll undersökas eftersom speci- alpedagogens roll och uppgifter är beroende av förstelärarens och vice versa. En annan intres- sant aspekt hade varit att undersöka verksamheter där specialpedagoger använder sin fulla kompetens i att driva utvecklingsarbete på alla nivåer. Vi är nyfikna på hur förankringsarbetet sett ut i dessa organisationer och vilka framgångsfaktorerna är i detta arbete.
49
Referenser
Abbott, Andrew (1988). The system of professions. An essay on the division of expert labor. Chicago: The University of Chicago Press.
Ahlberg, Ann (2007). Specialpedagogik av igår, idag och imorgon. Pedagogisk forsk- ning i Sverige, 12 (2), s. 84-95.
Berg, Gunnar (1999). Skolkulturer – nyckeln till skolans utveckling. Stockholm: För- lagshuset Gothia AB.
Brante, Thomas (2014). Den professionella logiken. Stockholm: Liber. Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Byström, Annette & Nilsson, Ann-Charlotte (2003). Specialpedagogers verksamhet efter examen. (Rapport 11/2003). Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen. Cole, Barbara Ann (2005). Mission impossible? Special educational needs, inclusion
and the re‐conceptualization of the role of the SENCO in England and Wales, Eu- ropean Journal of Special Needs Education, 20 (3), s. 287-307.
Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2015). Respekt för läraryrket. Om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: Liber.
Cowne, Elisabeth (2005). What do special educational needs coordinators think they do? Support for learning. 20 (2), s. 61-68.
DsU 1986:13. Specialpedagogik i skola och utbildning. Stockholm: Utbildningsdepar- tementet.
Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson Barajas, Katarina; Forsberg, Christina; Wengström, Yvonne (2013). Systema- tiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stock- holm: Liber.
Fransson, Ola & Jonnergård, Karin (red.) (2009). Kunskapsbehov och nya kompetenser. Professioner i förhandling. Stockholm: Santérus Förlag.
Göransson, Kerstin; Lindqvist, Gunilla; Klang, Nina, Magnusson, Gunnlaugur & Nil- holm, Claes (2015). Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. (Karlstad University Studies, Forskningsrapport 2015:13). Karlstad: Karlstad Universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap.
50
Heimdahl Mattson, Eva & Malmgren Hansen, Audrey (2009). Inclusive and exclusive education in Sweden: principals' opinions and experiences, European Journal of Special Needs Education, 24 (4), s. 465-472.
Högskoleverket (2012). Behovet av en särskild specialpedagogexamen och specialpe- dagogisk kompetens i den svenska skolan. Högskoleverkets rapportserie 2012:11 R. Kvale, Steinar & Brinkman, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lansheim, Birgitta (2010). Förståelser av uppdraget specialpedagog. (Malmö Studies in Educational Sciences, Licentiate Dissertation Series 2010:14). Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen.
Lansing Cameron, David & Lindqvist, Gunilla (2014). School district administrators’ perspectives on the professional activities and influence of special educators in Norway and Sweden, International Journal of Inclusive Education, 18 (7), s. 669- 685.
Lindqvist, Gunilla (2013a). SENCo’s- vanguards or in vain? Journal of Research in Special Educational Needs, 13 (3) s. 198-207.
Lindqvist, Gunilla (2013b). Who should do What to Whom? Occupational Groups’ View on Special Needs. (Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, Dissertation Series No 22). Jönköping: Jönköpings Universitet.
Lindqvist, Gunilla & Nilholm, Claes (2013a). Making schools inclusive? – Educational leaders´ views on how to work with children in need of special support. Interna- tional Journal of Inclusive Education, 17 (1) s. 95-110.
Lindqvist, Gunilla & Nilholm, Claes (2013b). Promoting inclusion? – “inclusive” and effective head teachers´ descriptions of their work. European Journal of Special Needs Education, 29 (1) s. 74-90.
Lindqvist, Gunilla; Nilholm, Claes; Almqvist, Lena & Wetso, Gun-Marie (2011). Dif- ferent agendas? The views of different occupational groups on special needs educa- tion. European Journal of Special Needs Education, 26 (2), s. 143-157.
Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Regeringskansliet/ Utbildningsdepartementet. www.skolverket.se
Lutz, Kristian (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola. Möte med det som inte anses lagom. Stockholm: Liber.
51
Malmgren Hansen, Audrey (2002). Specialpedagoger - nybyggare i skolan. (Doktors- avhandling i specialpedagogik). Stockholm: Stockholm universitet, Lärarhögskolan, Institutionen för individ, omvärld och lärande.
Oldham, James & Radford, Julie (2011). Secondary SENCOs leadership: a universal or specialist role? British Journal of Special Education, 38 (3), s.126-134.
Rosen-Webb, Sarah M (2011). Nobody tells you how to be a SENCo. British Journal of Special Education, 38 (4), s.159-168.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Norstedt juridik.
Skrtic, Thomas (1991). Behind special education. Denver: Love publishing.
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Stu- dentlitteratur.
Szwed, Christine (2007) Managing from the middle? Tensions and dilemmas in the role of the primary school special educational needs coordinator. School Leadership & Management, 27 (5), s. 437-451.
Takala, Marjatta; Wickman, Kim; Uusitalo-Malmivaara, Lotta & Lundström, Agneta (2015). Becoming a special educator – Finnish and Swedish students’ views on their future professions. Education Inquiry, 6 (1), s. 25-51.
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Tissot, Catherine (2013). The role of SENCos as leaders. British Journal of Special Ed- ucation, 40 (1), s. 34-40.
UNESCO (1994). The Salamanca statement and framework for action. On special needs education. Paris: UNESCO.
von Ahlefeld Nisser, Désirée (2009). Vad kommunikation vill säga: En iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal. (Doktorsavhand- ling i specialpedagogik vid Stockholms universitet 2009). Stockholm: Stockholms Universitet.
von Ahlefeld Nisser, Désirée (2013). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag. Nordic Studies in Education, 34 (4), s. 246–264.
Wibeck, Victoria (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersök- ningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
52 Elektroniska källor:
Berg, Gunnar (2011). Det fruktbara rektorskapet. Chef och ledarskap Lärarförbundets tidning för skolledare. Hämtad 2015-12-20 från http://www.lararnasnyheter.se/chef- ledarskap/2011/12/05/fruktbara-rektorskapet
Malmö Högskola, kursbeskrivning Specialpedagogprogrammet. Hämtad 2015-11-17 från http://edu.mah.se/LASPP/
Regeringen (2015). Satsning på specialpedagogik. Stockholm. Hämtad 2015-12-22 från
http://www.regeringen.se/artiklar/2015/12/satsning-pa-specialpedagogik/
SFS 2007:638. Examensordningen för specialpedagoger. Hämtad 2015-11-10 från
http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20070638.PDF
Skolverket (2015). Vad gör förstelärarna? Stockholm. Hämtad 2015-10-21 från
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3423
Utbildningsdepartementet (2012), U2012/4904/S. Karriärvägar m.m. i fråga om lärare i skolväsendet. Stockholm. Publicerad 2012-09-24. Hämtad 2015-11-12 från
http://www.regeringen.se/rapporter/2012/09/u20124904s/
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistiska- samhällsveten- skaplig forskning. Hämtad 2015-10-27 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
53
Bilagor
Bilaga 1Hej
Sofia Westin och Carola Persson heter vi och vi är inne på vår sista termin på specialpedagogutbild- ningen och då är det dags att skriva examensarbete. I detta arbete vill vi göra en fördjupning kring specialpedagogens yrkesroll och undersöka hur olika aktörer i skolan upplever specialpedagogens roll och vilka förväntningar som finns.
I samtal med rektor har vi fått tillåtelse att genomföra en fallstudie på X- skola. Tanken med studien är även att den ska gynna verksamheten och användas i ett utvecklingsarbete inom elevhälsoteamet. För att kunna genomföra vår undersökning önskar vi komma i kontakt med olika yrkesroller på skolan och lyssna till era tankar och reflektioner kring ämnet.
Vi önskar därför att träffa dig tillsammans med några av dina kollegor för en gruppdiskussion kring er yrkesroll samt hur ni upplever specialpedagogens roll i verksamheten. Diskussionen kommer att ledas av oss utifrån några frågeställningar och beräknas ta 60 minuter.
Största möjliga konfidentialitet eftersträvas i vår undersökning och materialet kommer att förvaras så att det bara är åtkomligt för oss som är undersökningsledare. I rapporteringen av resultatet i form av vår examensuppsats på Malmö högskola kommer alla deltagare att avidentifieras så att det inte går att koppla resultatet till enskilda individer.
Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.
Ytterligare upplysningar om studien kan lämnas av oss som genomför studien och vi kan nås på: Sofia.westin@xxx.se 0708-XXXXXX
Carola.persson@xxx.se 0708-XXXXXX
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning och vi önskar svar senast: Vänligen Sofia Westin & Carola Persson
54
Förstelärare och pedagoger Bilaga 2
Frågor:
-Vad tänker ni på när man säger förstelärare?
- Sortering av kort. Diskutera vilka uppdrag ni anser tillhöra er roll som förstelärare. Argumentera. Välj ut ett centralt kort/ämne att börja med.
-Vad tänker ni på när vi säger specialpedagog?
- Sortering av kort. Diskutera kring vilka uppdrag ni anser tillhöra specialpedagogen. Argumentera.
Rektor
Frågor:
-Vad tänker du på när jag säger förstelärare?
- Vilka hinder och möjligheter ser du i förstelärarens roll? -Vad tänker du på när jag säger specialpedagog?
- Vilka hinder och möjligheter ser du i specialpedagogens roll?
- Vad anser du vara specialpedagogens huvuduppgifter i verksamheten?
- Specialpedagogen får utbildning i handledning, utredning samt skolutveckling. Berätta hur dessa tre områden överensstämmer med er verksamhets förväntningar och behov.(Pedagogernas förväntning- ar?)
- Vilket stöd kan du få , eller har, av specialpedagogen i din rektorsroll?
Specialpedagog Frågor:
-Vad tänker du på när jag säger förstelärare?
- Vilka hinder och möjligheter ser du i förstelärarens roll? -Vad tänker du på när jag säger specialpedagog?
- Vilka hinder och möjligheter ser du i specialpedagogens roll?
- Vad anser du vara specialpedagogens huvuduppgifter i er verksamhet?
- Specialpedagogen får utbildning i handledning, utredning samt skolutveckling. Berätta hur dessa tre områden överensstämmer med er verksamhets förväntningar och behov.
55
Mall fokusgrupp Bilaga 3
Information
• Vår upplevelse är att det råder många olika uppfattningar kring specialpedagogens roll och funktion. Rektor och specialpedagoger på skolan upplever att det finns ett behov på skolan att definiera specialpedagogens roll. Efter att ha diskuterat ämnesområdet med rektor har vi fått tillåtelse att göra en fallstudie på skolan där specialpedagog, rektor samt två fokusgrupper kommer att intervjuas. Undersökning och ert deltagande kommer vara starten på ett utveckl- ingsarbete inom EHT. Examensarbetet handlar om olika aktörers syn på specialpedagogens yrkesroll och funktion i grundskolan.
Introduktionsrunda
• Alla presenterar sig (namn, arbetslag, år på skolan).
Intervjun handlar om:
• Er uppfattning om rollen som förstelärare.
• Er uppfattning om specialpedagogens roll och funktion.
Intervjun varar 45-60 min och spelas in. Inga andra ska få lyssna på ljudfilerna eller se de ursprungliga utskrifterna förutom vi som gör dem samt vår examinator.
Alla namn kommer att anonymiseras så att uttalanden inte går att härleda till någon viss person. Vad som kommer hända idag:
• Den här intervjun är annorlunda än intervjuer ni är vana vid då samtalsledaren ställer en massa frågor. Nu är det mest ni som ska prata och diskutera med varandra.
• Jag är här för att lära mig något av er eftersom det är ni som vet mest om era liv, upplevelser och erfarenheter.
• Vi har 2 ämnen som ni ska få tala om ett i taget. Ni för själva diskussionen, fyll i och utveckla varandras svar, argumentera och se till att alla är med.
• Föreställ er att ni sitter hemma hon någon kring ett köksbord. Inget är rätt eller fel. Alla upp- levelser är lika viktiga.
56
DISKUSSIONSKORT: Bilaga 4
• utvecklingsarbete på skol-, organisation- och kommunnivå. • didaktiskt utvecklingsarbete (vad och hur)
• utmana starka elever
• handledning av elever/personal
• individuellt arbete med elever i behov av särskilt stöd • utforma extra anpassningar (t.ex. lärstil, material, lärmiljö) • kartlägga elevers kunskaper
• sprida nya forskningsrön • ????????