5. Diskussion
5.4 Förslag till fortsatt forskning
Då detta var en småskalig fallstudie skulle det vara intressant att jämföra resultaten från denna studie med andra fall i en så kallad flerfallstudie, förslagsvis ett fall där kontexten skiljer sig från denna studie, exempelvis en skola med en större klass, för att se om det finns några tydliga skillnader eller likheter mellan lärares metoder och elevers motivation och inställning till att prata engelska. Det skulle även vara intressant att göra en bredare intervjustudie med fler lärare och elever för att på så vis kunna dra mer generella slutsatser om motiverande arbetsmetoder.
Ett annat förslag är att titta på fler läromedel för att kunna jämföra resultatet mot varandra.
Svenska skolor är inne i en omfattande digitalisering och antalet digitala läromedel verkar öka på marknaden. Denna studie har endast undersökt ett digitalt läromedel, hur ser andra digitala läromedel ut i jämförelse när det handlar om antalet muntliga övningar och fördelningen mek-aniska, meningsfulla och kommunikativa övningar? Slutligen, eftersom Skolverkets (2006) kartläggning av läromedelsanvändning i svenska skolor är 15 år gammal, skulle det vara intressant att ta reda på i vilken utsträckning engelsklärare använder sig av läromedel idag, om de använder analoga eller digitala läromedel samt deras inställning gentemot det läromedel de använder i relation till elevers muntliga förmåga.
Referenslista
Al Hosni, S. (2014). Speaking difficulties encountered by young EFL learners, International Journal on Studies in English Language and Literature, 2(6), 22-30.
Aliakbari, M., & Jamalvandi, B. (2010). The impact of "role play" on fostering EFL learners' speaking ability: A task-based approach. Journal of Pan-Pacific Association of Applied Linguistics, 14, 15-29.
Becker, C., & Roos, J. (2016) An approach to creative speaking activities in the young learners’ classroom. Education Inquiry, 7(1), 9–26. DOI: 10.3402/edui.v7.27613
Boréus, K., & Kohl, S. (2018). Innehållsanalys. I G. Bergström & K. Boréus (Red.), Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (4 uppl., s. 49–
89). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Stockholm: Liber.
Burns, A. (2019). Concepts for teaching speaking in the English language classroom. LEARN Journal: Language Education and Acquisition Research Network Journal, 12(1), 1–11 Clio. (2021). Clio Engelska Mellanstadiet. Stockholm: Bonnier Education. Hämtad 2021-02-15 från https://portals.clio.me/se/engelska/4-6/
Dahlin Ivanoff, S. & Holmgren, K. (2017). Fokusgrupper. Lund: Studentlitteratur.
Deci, L. E., & Ryan, M. R. (2010). Intrinsic and extrinsic motivations: Classic definitions and new directions. Contemporary Educational Psychology, 25, 54–67.
DOI:10.1006/ceps.1999.1020
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Dincer, A., & Dariyemez, T. (2020). Proficient speakers of English as a foreign language: A focus-group study. IAFOR Journal of Education, 8(1), 83–99. DOI: 10.22492/ije.8.1.05 Dörnyei, Z., & Csizer, K. (1998). Ten commandments for motivating language learners:
Results of an empirical study. Language Teaching Research, 2(3), 203–229.
Gibbons, P. (2013). Stärk språket, stärk lärandet: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet (3 uppl.). Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Gill, C. (2016). Maximising Asian ESL learners’ communicative oral English via drama.
Advances in Language and Literary Studies, 7(5), 240-246.
Gómez–Rodríguez, L. F. (2010). English textbooks for teaching and learning English as a foreign language: Do they really help to develop communicative competence? Educación y Educadores, 13, 327– 346. DOI: 10.5294/edu.2010.13.3.1
Göktürk, Ö., Çalışkan, M., & Öztürk, M. S. (2020). The effects of creative drama activities on developing English speaking skills. Journal of Inquiry Based Activities, 10(1), 1-17.
Havwini, T. (2019). Indonesian EFL students’ willingness to communicate in the 2013 curriculum implementation: A case study. TEFLIN Journal, 30, 105–120.
Keaveney, S., & Lundberg, G. (2019). Early language learning and teaching: Pre-A1-A2 (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Liao, X. (11-15 mars, 1997). Information gap in communicative classrooms.
[Konferensbidrag]. Proceedings of the Annual Meeting of the Teachers of English to Speakers of Other Languages. Orlando, FL, United States.
https://americanenglish.state.gov/files/ae/resource_files/01-39-4-h.pdf
Lundberg, G. (2020). De första årens engelska: förskoleklass till åk 6 - på vetenskaplig grund (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, B. (2012). Engelsk språkdidaktik: texter, kommunikation, språkutveckling (3 uppl.).
Lund: Studentlitteratur.
MacIntyre, P. D. (2007). Willingness to communicate in the second language: Understanding the decision to speak as a volitional process. The Modern Language Journal, 91(4), 564–576.
DOI: 10.1111/j.1540-4781.2007.00623.x
Merriam, S.B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Mihaljevic Djigunovic, J., & Lopriore, L. (2011). The learner: do individual differences matter? I J. Enever (Red.), ELLiE: Early language learning in Europe (s. 43-59). Manchester:
British Council.
Nilsson, M. (2019). Foreign language anxiety: The case of young learners of English in Swedish primary classrooms. Apples - Journal of Applied Language Studies, 13(2), 1-21.
DOI: 10.17011/apples/urn.201902191584
Noor, A.M., Embong, A.M., & Aigbogun, O. (2015). Using L1 in L2 classrooms: A case study among secondary school students of mixed English language proficiencies.
International Journal of Arts & Sciences, 8(2),75–86.
Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning (5 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Pérez, N.P. (2016). Effects of tasks on spoken interaction and motivation in English language learners. Gist: Education and Learning Research Journal, 13, 34-55.
Pinter, A. (2007). Some benefits of peer–peer interaction: 10-year-old children practising with a communication task. Language Teaching Research, 11(2), 189–207.
DOI: 10.1177/1362168807074604
Pinter, A. (2017). Teaching young language learners (2. uppl.) Oxford: Oxford University Press.
Richards, J. C. (2006). Communicative language teaching today. New York, NY: Cambridge University Press.
Sample, E., & Michel, M. (2014). An exploratory study into trade-off effects of complexity, accuracy, and fluency on young learners’ oral task repetition. TESL Canada Journal, 31(8), 23–46. DOI: 10.18806/tesl.v31i0.1185
Skolinspektionen (2011). Engelska i grundskolans årskurser 6–9. Kvalitetsgranskning.
Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2006). Läromedlens roll i undervisningen. Grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2019 (6 uppl.). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2021). Timplan för grundskolan. Hämtad 2021-05-18 från
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/timplan-for-grundskolan#h-Stadieindeladtimplan
Säljö, R. (2015). Lärande: En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups.
Tragant Mestres, E., & Lundberg, G. (2011). The teacher’s role: what is its significance in early language learning? I J. Enever (Red.), ELLiE: Early language learning in Europe (s. 81-100). Manchester: British Council.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Tsiplakides, I., & Keramida, A. (2009). Helping students overcome foreign language speaking anxiety in the English classroom: Theoretical issues and practical recommendations.
International Education Studies, 2(4), 39–44. DOI: 10.5539/ies.v2n4p39
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskningsetiska_
principer_VR_2002.pdf
Bilaga 1 Samtyckesblankett
Hej!
Jag heter Jennie-Marie Engfors och jag läser just nu min sista termin vid Luleå Tekniska Universitet där jag utbildar mig till grundlärarare för årskurs 4–6. Jag kommer att skriva mitt examensarbete under våren med inriktning mot ämnet engelska.
Som en del av mitt examensarbete kommer jag utföra observationer i ditt barns klass under några engelsklektioner samt genomföra intervjuer med läraren och eleverna i årskurs 4–6.
Undersökningen kommer genomföras under perioden 15 februari – 30 april.
Jag vill med detta brev be er vårdnadshavare om tillåtelse att ert barn deltar i min studie samt tillåtelse att jag får spela in intervjun via ljudupptagning för att kunna skriva ned den i
efterhand. De inspelade intervjuerna kommer att behandlas strikt konfidentiellt, det är endast jag som kommer ha tillgång till inspelningarna och de kommer att raderas när jag har
presenterat mitt arbete. Alla som deltar kommer att garanteras anonymitet. Skolan, lärarens och barnens namn kommer inte att utlämnas eller nämnas i den text jag kommer skriva. I enlighet med de etiska regler som gäller är deltagandet helt frivilligt. Ert barn har rätt att intill den dag arbetet är publicerat, när som helst välja att avbryta deltagandet.
Jag skulle bli mycket tacksam om ni ger mig er tillåtelse och önskar att ni skriver under detta brev så snart som möjligt och skickar tillbaka det med ert barn till skolan.
Har ni ytterligare frågor får ni gärna kontakta mig på nedanstående mailadress jeneng-7@student.ltu.se
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar, Jennie-Marie Engfors
Ja, mitt/vårt barn får deltaga i studien och jag/vi godkänner att intervjun spelas in.
Nej, mitt/vårt barn får inte deltaga i studien.
Datum och ort _________________________________________________________
Elevens namn __________________________________________________________
Vårdnadshavares underskrift/er ____________________________________________
____________________________________________
Bilaga 2 Observationspunkter
Muntlig aktivitet på målspråket
• Vilket språk använder läraren, i vilka situationer samt i vilken utsträckning?
o Lektionens uppstart, instruktioner, ställer/svarar på frågor, interaktion lärare-elev, etcetera.
• Vilket språk använder eleverna, i vilka situationer samt i vilken utsträckning?
o Ställer/svarar på frågor, interaktion lärare-elev, elev-elev, etcetera.
Motivation
• Hur motiveras eleverna att prata (av läraren, aktiviteten, materialet, andra elever)?
• På vilket sätt uppmuntrar läraren eleverna att prata engelska (ställer frågor, ger beröm, ger feedback)?
Undervisningsmetoder, arbetssätt och arbetsform
• Vilket arbetssätt används under lektionen (helklass, par- eller grupparbete och/eller enskilt arbete)?
• Vilka aktiviteter genomförs under lektionen (med fokus på muntliga övningar)?
o Är övningarna mekaniska, meningsfulla och/eller kommunikativa?
o Hur stor del av lektionen utgörs av muntliga övningar?
Bilaga 3 Intervjuguide – Fokusgrupper
Inledande frågor
• Vad tycker ni om engelska som ämne?
• När är det viktigt att kunna engelska?
• Var lär ni er engelska? (Exempel: skolan, hemma)
• Berätta när ni tycker engelskan är som roligast, svårast, mest utmanande, etc.
Upplevelser av att prata engelska under lektionerna
• Vad tycker ni om att prata engelska på lektionerna?
o Är det lätt/svårt? Känns det jobbigt eller roligt?
o Berätta om när ni pratar engelska i skolan (ge exempel, situationer).
• När känner ni er trygg att prata engelska? När känns det inte tryggt att prata engelska?
Om vad som engagerar/motiverar till att prata engelska
• I vilka situationer känner ni er engagerade att prata engelska? / Vilka aktiviteter gör att ni vill prata engelska? (Exempelvis lekar, samtal i par/grupp/helklass?)
• När känns det roligast/lättast att prata engelska?
o Kan ni ge något/några exempel?
o Varför tycker ni att det är roligast/lättast att prata engelska då?
• När känns det jobbigt/svårt att prata engelska?
o Kan ni ge något/några exempel?
o Varför tycker ni att det är jobbigt/svårt att prata engelska då?
• Berätta vad ni tycker om det läromedel som används i engelska (Clio).
o Hjälper det (Clio) er att vilja prata mer engelska under lektionerna?
o Tycker ni att det (Clio) har hjälpt er bli bättre på att prata engelska? På vilket sätt? / Om inte, varför tror ni att det är så?
Avslutande ord
• Har ni något tips till mig som snart är färdig engelsklärare? På vilket sätt kan jag hjälpa/stötta mina blivande elever att vilja och våga prata engelska?
Bilaga 4 Intervjuguide – Lärarintervju
Bakgrundsinformation
• Vilka klasser undervisar du i?
• Hur länge har du arbetat som lärare? Hur länge har du undervisat engelska?
Inledande frågor
• Brukar du fokusera på någon speciell förmåga i de olika årskurserna? Vilka?
• Brukar du prata engelska eller svenska under lektionerna?
o Ungefär hur mycket?
o Hur tror du det påverkar eleverna? Har du märkt att det har någon påverkan på elevernas muntliga aktivitet?
Om metoder som främjar utvecklingen av den muntliga förmågan
• Vad tror du är den viktigaste förutsättningen för att utveckla elevers muntliga engelska?
• Vad tycker dina elever om att prata engelska i klassen?
o Ser du någon skillnad mellan de olika årskurserna när det gäller att våga och vilja prata?
• Hur brukar du planera undervisningen för att ge eleverna tillfälle till kommunikation?
o Hur ofta arbetar du med muntliga aktiviteter i undervisningen?
• På vilket sätt ger du feedback när eleverna pratar engelska? Hur?
• Hur brukar du göra när eleverna säger fel/uttalar fel?
• Vilka metoder använder du för att motivera eleverna att prata engelska?
• Finns det aktiviteter som du prövat där du tycker att eleverna pratar mer engelska?
o Finns det några där de väljer att prata mindre?
o Under vilka arbetsformer (helklass, grupp, par) upplever du att elever hellre pratar? Har du märkt att eleverna pratar mer engelska vid vissa situationer?
• Har du, eller har du haft elever, som inte vill eller vågar prata engelska?
o Vad tror du att det beror på?
o Upplever du att det är under några speciella situationer?
o På vilket sätt stöttar du dessa elever?
Om läromedlets roll i den muntliga undervisningen
• Använder du läromedel i undervisningen? Om ja – Ungefär hur ofta?
• Upplever du att läromedlet är motiverande för eleverna?
• Känner du att läromedlet täcker de delar av kunskapskraven som handlar om den muntliga förmågan? Om inte – Hur brukar du komplettera läromedlet?
Bilaga 5 Teman, underteman och nyckelord
Tabell 2 Teman, underteman och nyckelord, som framkom vid den tematiska analysen.
Tema Underteman Nyckelord
Läser i kör. Körläser. Säger fraser. Läser efter läraren.
Använder fraser.
Målspråksanvändning Kontrollera förståelse.
Prata engelska.
Stöttning.
Ber eleverna översätta. Översätter. Pratar engelska.
Kontrollerar att eleverna har förstått. Hjälper sin kompis.
Svarar på engelska. Svarar på frågor. Frågar på engelska. Ger uppmaningar. Ber om förtydliganden.
Styrd. Till viss del styrd. Pratar fritt. Samtalar. Frågar varandra. Spel. Pjäs. Rollspel. Brainstormar.
Finare ord. Gillar. Tycker om. Kul. Roligt. Extra roligt.
Jättekul. Själv. Leka med engelskan.
Att våga. Inte våga. Vågar. Vågar inte. Vågat. Fråga.
Ställer frågor. Jättejobbigt. Jobbigt. Tillåtande atmosfär.
Personlighet. Träna. Förväg. Osäker. Fraser. Ledstart.
Obekväm. Svårt. Uppmuntra. Peppa. Inspirerar.