Hämmande faktorer

I fokusgrupperna framkom att det finns aspekter som gör att eleverna känner sig obekväma eller ångestfyllda när de ska prata engelska. En elev uttryckte att hen upplevde det svårt att översätta orden i huvudet från svenska till engelska för att sedan kunna säga det. En annan svårighet som flera elever delade var när de får en fråga eller ska säga något på engelska utan att vara förberedd. Baserat på elevernas utsagor bildades temat hämmande faktorer och två underteman identifierades i analysen; Uttal och Helklass.

Vikten av att kunna uttala ord, återkom ett flertal gånger och var en aspekt som de flesta av eleverna tog upp under samtalen. På frågan om vad som är allra svårast med att prata engelska var det flera elever som svarade att de tyckte det var när de inte visste hur orden ska uttalas, att få en ny läxa eller att prata om något utan att veta hur något ska uttalas eller sägas, var allra svårast. Kim, som för övrigt berättade att hen känner sig relativt säker på att prata engelska, drog paralleller till hur det kan kännas att lära sig tyska som hen börjat läsa detta år. Hen menade att det är pinsamt att prata tyska eftersom hen är dålig på uttal. Flera av de andra eleverna som berättade att de tycker om att prata engelska, menade att rädslan för att uttala något ord fel är det svåraste för dem. Eleverna beskrev att det känns tryggare att prata om de vet hur orden ska uttalas och gav exempel på hur det kan förbättras genom att vara förberedd, gå igenom orden flera gånger för att öva uttalet samt att få lyssna och läsa efter läraren, vilket klart dominerar bland elevernas förslag på muntlig utveckling. Tipsen som Charlie gav för att träna på att prata, var att fråga elever vilka ord de tycker är svåra att uttala, skriva upp dem för att senare kunna öva hur man säger dem tillsammans i klassen, ”Då får man höra flera olika och hur man uttalar dem och då blir det enklare att säga det själv”. Att försöka intala sig själv att det inte gör något att uttala något fel är något som Lo tycker är viktigt, eftersom det inte är så konstigt.

Nyckelordet helklass bildade det andra undertemat i denna kategori. Kim, som drog paralleller till att lära sig tyska, tog även upp faktumet att om hen skulle göra en presentation på tyska inför en hel klass skulle hen bli ganska nervös, ”Och det är därför jag tror att folk tycker det är jobbigt att prata engelska”. Även Charlie, som tidigare berättade att hen tycker om att prata engelska, menade att det inte är lika tryggt att prata inför en hel klass eftersom det bidrar till att hen känner sig osäker och obekväm. Det hen däremot föredrog var att sitta i en mindre grupp och diskutera kring olika frågor eftersom ”Man kan skoja till, man behöver inte vara så allvarlig”. Slutligen nämnde ett flertal elever att det är som svårast att prata engelska när de får frågor som de ska svara på i helklass, utan möjlighet till förberedelse.

4.4 Läromedelsanalys

Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen av läromedlet Clio presenteras i Tabell 1 nedan.

Tabellen visar det totala antalet muntliga övningar samt fördelningen enligt kategoriseringen mekaniska, meningsfulla och kommunikativa övningar för årskurs 4, 5 och 6.

Tabell 1 Sammanställning över muntliga övningar.

Clio Engelska Mellanstadiet

Årskurs Muntliga övningar Mekaniska Meningsfulla Kommunikativa

4 78 19 (24,5%) 40 (51%) 19 (24,5%)

5 63 13 (21%) 28 (44%) 22 (35%)

6 57 12 (21%) 29 (51%) 16 (28%)

Tabell 1 visar att det totala antalet muntliga övningar är flest i årskurs 4 och därefter minskar något. Gemensamt för de tre årskurserna är att antalet meningsfulla övningar dominerar. Antalet

mekaniska övningar är flest i årskurs 4 varefter de blir färre. Antalet kommunikativa övningar är mer jämnt fördelade över årskurserna, men är flest i årskurs 5. Minst antal övningar av detta slag finns, procentuellt sett, i årskurs 4 och till antalet sett är det minst kommunikativa övningar i årskurs 6. Värt att nämna är att terminsplaneringen för årskurs 6 innehåller fler övningar som syftar till att eleverna tränar sin läs- och skrivförmåga. Figur 1 nedan visar ett exempel på en övning från kategorin mekanisk.

Figur 1 Exempel på en mekanisk övning.

Övningen i Figur 1 återfinns i terminsplaneringen för årskurs 4. Denna övning kategoriserades som mekanisk eftersom eleverna endast uppmanas att läsa den färdiga dialogen. Dessutom kan eleverna utföra övningen utan att förstå vad de säger. Efter denna övning uppmanas eleverna att cirkulera i klassrummet och använda sig av fraserna samt lägga till information i dialogen.

Den efterföljande övningen kategoriserades och räknades som en meningsfull övning, eftersom eleverna kan göra egna val när de genomför uppgiften vilket således innebär att de kan vara mer kreativa med språket. I Figur 2 nedan visas ett exempel på en meningsfull övning, som skiljer sig något från den som just har beskrivits.

Figur 2 Exempel på meningsfull övning.

Övningen i Figur 2 återfinns i terminsplaneringen för årskurs 5. Denna övning kategoriserades som meningsfull eftersom eleverna har i uppgift att använda egna ord för att skriva ned fakta om jultaraditioner och därefter läsa upp det för en klasskamrat. Övningen är således styrd i den mån att eleverna har ett förbestämt innehåll som de ska prata om, samtidigt som de ges möjlighet att använda sina egna ord utifrån deras individuella förutsättningar och språkliga repertoar, vilket till viss del gör att övningen är autentisk. Eftersom övningen fortfarande är styrd, innebär det dock att den inte ansågs vara kommunikativ. Slutligen visas ett exempel på en kommunikativ övning som är hämtad från terminsplaneringen för årskurs 6, i Figur 3 nedan.

Figur 3 Exempel på kommunikativ övning.

Flertalet av de övningar som kategoriserades som kommunikativa var sådana som den i Figur 3, där eleverna i par eller grupp får i uppgift att diskutera och ta ställning kring ett antal frågeställningar. Dessa övningar anses vara kommunikativa eftersom de består av öppna frågor som lämnar utrymme för elevernas egna erfarenheter, åsikter och tankar och är därför autentiska. Eleverna behöver inte följa någon struktur och frågorna varför/varför inte ger dem möjlighet att ta ställning och argumentera för sin åsikt. Andra exempel på kommunikativa övningar är rollspel och projektuppgifter där eleverna arbetar med ett tema som de sedan ska presentera muntligt inför en grupp eller helklass samt informationsluckeövningar, där en elev har information som den andre inte har. Eleverna behöver således kommunicera genom frågor och svar för att klara uppgiften.