Metoddiskussion

Nedan diskuteras studiens metodansats och de datainsamlingsmetoder som har använts.

Avsnittet avslutas med att diskutera studiens tillförlitlighet.

5.1.1 Metodansats

Med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar anses valet att genomföra en kvalitativ undersökning vara det som var bäst lämpat. Det hade varit möjligt att undersöka lärares arbets-metoder samt vad som motiverar elever att kommunicera genom att till exempel göra en enkätstudie. Dock skulle en kvantitativ enkätstudie inte ge den djupa förståelsen för ett fenomen som en kvalitativ ansats kan ge. Valet att göra en fallstudie var till en början inte självklart. Med anledning av den globala pandemin skulle det dock ha varit svårt att genomföra en studie som hade inneburit att forskaren hade behövt röra sig mellan flera olika kommuner och skolor. Med det i åtanke blev det mindre komplicerat att genomföra en undersökning på en enda skola. Fall-studien som metod är dessutom flexibel och induktiv till sin natur vilket har varit värdefullt för denna studie och har gett en djupare förståelse för det studerade fenomenet. Om valet däremot hade varit att intervjua flera lärare och elever på olika skolor, hade det gett ett bredare och ett mer generaliserbart resultat. Med utgångspunkt i den situation som under tiden för denna studie råder i världen, anses dock fallstudien som metod vara den bäst lämpade för att kunna besvara denna studies frågor på ett nyanserat och djupare plan.

5.1.2 Datainsamlingsmetoder

Att vara observatör i ett klassrum visade sig vara en komplex roll. Eleverna och läraren upp-levdes inte bli påverkade av att vara observerade, däremot var det svårt att hålla fokus på vad som var relevant att studera. Stundtals var det även svårt att kunna höra eller se alla elever eftersom de under två lektioner undervisades tillsammans, men hade helt olika uppgifter beroende på vilken årskurs de tillhörde. Under en lektion arbetade till exempel de äldre eleverna med att skriva ett manus till ett rollspel varför en grupp gick ut från klassrummet. Valet blev att stanna kvar i klassrummet och fokusera på årskurs 2–4 eftersom läraren undervisade dem och huvudfokus under observationerna var just lärares undervisningsmetoder.

Vidare fördes utförliga anteckningar under observationerna vilket resulterade i en stor mängd data. Om valet istället hade varit att genomföra mer strukturerade observationer hade det

under-lättat både observationssituationen och analysen. Trots detta anses den mer ostrukturerade observationsformen ha gett en bättre bild av vad som verkligen sker i klassrummet. Det är vanligt förekommande, som tidigare nämnts, att fallstudier utmynnar i beskrivande, nästan narrativa, resultat (Merriam, 1994). I denna studie har dock fokus riktats mot det mest väsentliga under analysen och mycket av anteckningarna har därför inte tagits med i rapporten.

Valet att genomföra fokusgruppsintervjuer med eleverna var inte självklart till en början. Efter att ha tagit del av litteratur växte intresset att prova denna form av intervju fram. Det visade sig att intervjuformen medförde både för- och nackdelar. En nackdel var att i två av fokusgrupperna dominerade vissa elever medan andra förblev relativt tysta. Detta är något som kan inträffa när flera informanter intervjuas samtidigt (Bryman, 2018; Denscombe, 2016). Med det i åtanke, kunde individuella intervjuer med eleverna varit mer gynnsamt. Det hade å andra sidan inte varit möjligt tidsmässigt att genomföra femton intervjuer, vilket hade inneburit att endast ett fåtal av eleverna hade fått komma till tals. Att genomföra intervjuerna i fokusgrupper bedöms därför ha varit positivt eftersom fler röster har kunnat höras.

En annan aspekt är att själva intervjusituationen kan innebära att forskaren har en överlägsen roll, vilket kan påverka deltagarna (Denscombe, 2016), speciellt när det handlar om en vuxen person som intervjuar barn. Eleverna hade i detta fall stöd av varandra, vilket bedömdes ha en positiv inverkan och medförde att de kunde samtala mer öppet. Dessutom uppstod det naturliga samtal vid ett flertal tillfällen mellan eleverna, där de byggde på varandras resonemang och nya tankar framkom vilket var fördelaktigt. Det hade kanske inte varit fallet i en individuell intervju och bedöms således ha styrkt studien.

Intervjun med läraren var semistrukturerad och utgick från ett antal frågeställningar (se Bilaga 4). Samtliga frågeställningar berördes under intervjun, och uppföljande frågor för att be om förtydliganden eller för att utveckla svaret ställdes. Valet att genomföra en semistrukturerad intervju anses vara det som var bäst lämpat i detta fall, eftersom det resulterade i att intervju-situationen mer liknade ett samtal mellan två parter snarare än en utfrågning. Samtidigt höll intervjuguiden syftet riktat mot det väsentliga i denna studie, vilket inte hade varit lika självklart om beslutet hade varit att genomföra en ostrukturerad intervju.

När det handlar om innehållsanalysen av läromedlet anses valet att göra en kvalitativ innehållsanalys varit det enda alternativet. Om syftet däremot hade varit att enbart räkna muntliga övningar utan att göra ytterligare överväganden, hade en renodlad, kvantitativ ansats passat. Vid några tillfällen var det svårt att bedöma om en övning var meningsfull eller kommunikativ, eftersom de till viss del liknar varandra. Det som definierade distinktionen mellan de tre övningstyperna, som tidigare har beskrivits, var då till stor hjälp. Dessutom genomfördes analysen två gånger, varpå resultatet kontrollerades.

5.1.3 Studiens tillförlitlighet

Två centrala begrepp inom forskning är validitet och reliabilitet. Validitet syftar till att bedöma om de slutsatser som studien har genererat hänger ihop eller ej. Reliabilitet handlar om att bedöma om resultaten från studien skulle bli densamma om undersökningen upprepas eller om

den har påverkats av yttre faktorer (Bryman, 2018). Det är dock inte lika enkelt att bedöma en studies validitet och reliabilitet när det kommer till kvalitativ forskning, som vid kvantitativa studier. Det går till exempel inte att kontrollera kvalitén på fynden genom att upprepa studien såsom ett naturvetenskapligt experiment går att göra. Det beror bland annat på svårigheten att återupprepa exakt samma undersökning, i exakt samma sociala miljö med samma människor, eftersom faktorer som exempelvis tid förändrar både människor och den sociala miljön.

Dessutom är forskarens roll oerhört stor vid kvalitativ forskning och fungerar som det främsta verktyget både gällande insamling och analys av data (Bryman, 2018; Denscombe, 2016). Det är med andra ord nästan omöjligt för en annan forskare att göra exakt likadant och att komma fram till exakt samma resultat. När det kommer till kvalitativ forskning kan validitet och reliabilitet diskuteras i termer om studiens tillförlitlighet. Tillförlitligheten utgörs av fyra kriterier: trovärdighet, pålitlighet, överförbarhet och bekräftelsebarhet (Bryman, 2018;

Denscombe, 2016). Denna studies tillförlitlighet diskuteras nedan i relation till dessa fyra kriterier.

Trovärdighet innefattar forskarens redogörelse för att komma fram till ett resultat. Det handlar om att säkerhetsställa att data, med rimlig sannolikhet, är exakt och träffsäker (Denscombe, 2016). För att göra det kan forskaren använda sig av grundade data. Det innebär att fynden har grundats i fältarbete och empiriska data. Ju längre tid forskaren tillbringar på fältet, desto mer ökar studiens trovärdighet. Då detta är en småskalig studie har det inte varit möjligt att tillbringa lång tid på fältet, men eftersom endast en skola har studerats, har forskaren ändå tillbringat längre tid på en och samma skola än om studien hade innefattat flertalet skolor. Det har i sin tur resulterat i en utförlig och detaljerad granskning av ett fenomen.

Ett annat sätt att öka studiens trovärdighet är att tillämpa triangulering (Bryman, 2018;

Denscombe, 2016). I denna studie användes det som Denscombe (2016) beskriver som metod-triangulering, det vill säga, ett flertal metoder har använts för att samla in data; observationer, intervjuer med lärare och elever samt skriftliga källor, i detta fall klassens läromedel. Vidare förklarar Denscombe informanttriangulering, som innebär att forskaren kontrollerar fyndens tillförlitlighet genom att jämföra data från olika informanter. Forskaren bör undvika att basera sitt resultat på en enda intervju eftersom det ger ett säkrare resultat om vissa mönster och teman framträder i flera intervjuer. Återkommande teman ger forskaren indikationer att uppfattningen delas av fler än en person vilket hjälper stärka resultatet. I denna studie var det tydligt hur olika mönster och teman växte fram från de fyra fokusgruppsintervjuerna. När det gäller den intervju som gjordes med läraren, fick forskaren dock förlita sig på vad hen sade, eftersom det inte gick att jämföra teman mot någon annan lärares intervju. Däremot kan forskaren kontrollera sin intervjudata och jämföra teman från en enstaka intervju mot exempelvis observationer.

Denscombe menar att observationer eller andra källor kan ge stöd åt intervjuinnehållet, vilket var fallet i denna studie. Den data som framkom vid observationerna användes för att styrka den information som läraren gav i intervjun. Till viss del kunde även elevernas intervjuer användas för att jämföra och kontrollera lärarens utsaga. Slutligen nämner Denscombe att intervjupersonen i sig kan fungera som en storts expert på området, om hen är tillräckligt insatt

i det ämne som diskuteras i intervjun. I det här fallet anses läraren vara det eftersom hen har undervisat i engelska i 44 år, och således har stor erfarenhet inom området.

Kriteriet pålitlighet, kan jämställas vid reliabilitet, och för att uppnå hög pålitlighet krävs det att forskaren redovisar alla steg och faser i undersökningen med en fullständig och tillgänglig redogörelse (Bryman, 2018). Det krävs att forskaren tydligt redogör för metoder, analys och de beslut som har lett fram till studiens resultat, med så mycket detaljer som möjligt (Denscombe, 2016). För att uppnå pålitlighet i denna studie finns utförliga förklaringar över de metoder som har använts och beskrivningar för bearbetningen av den insamlade data. Vidare är analysmetoderna tydligt förklarade, både förfarandet vid den tematiska analysen samt den kvalitativa innehållsanalysen. Detta innebär att läsaren kan bedöma om resultatet i denna studie är pålitligt eller ej.

Som ett steg i att styrka pålitligheten ytterligare, har en tabell sammanställts som redovisar samtliga nyckelord, underteman och teman som identifierades under den tematiska analysen (se Bilaga 5). Nyckelorden har lyfts upp till högre nivåer och bildat underteman, vilka i sin tur utgör de huvudteman som framkom under analysen och ligger till grund för studiens resultat-sammanställning. Innehållsanalysen av läromedlet beskriver vilka kriterier som utgör vardera av de tre kategorierna mekaniska, meningsfulla och kommunikativa övningar. Trots det går det inte garantera att en annan forskare skulle kategorisera övningarna på exakt samma sätt som i denna studie. Bryman (2018) beskriver begreppet intern reliabilitet, vilket innebär att medlemmar i ett forskarlag kommer överens om hur tolkning av information ska ske och fungerar som granskare inom kollegiet. Genom att låta en annan person kategorisera delar av materialet hade pålitligheten kunnat stärkas ytterligare, dock fanns det inte möjlighet att göra det under arbetet med denna studie.

Kriteriet överförbarhet kan översättas till generaliserbarhet, med andra ord frågan om i vilken mån en studies resultat kan användas för att generaliseras till en större population än den som ingick i studien (Denscombe, 2016). Eftersom kvalitativa studier, i synnerhet fallstudier, karakteriseras som ett intensivt studium av en mindre population, kan de sällan användas för att generalisera och istället för att ge bredd erbjuder de däremot djup (Bryman, 2018;

Denscombe, 2016; Merriam, 1994). Trots att det är svårt att göra generella överföringar från ett fall till ett annat, kan forskaren tillhandahålla så pass mycket information om det studerade fallet att läsaren kan bilda en uppfattning för om resultaten från en studie kan gälla även vid andra fall (Denscombe, 2016). För att avgöra sannolikheten att fynden från denna studie kan återfinnas i andra fall, har relevanta detaljer om det studerade fallet presenterats. Antalet deltagare samt deras ålder har presenterats. Ålder för läraren som har observerats och intervjuats har inte redovisats, däremot hens yrkeserfarenhet. Det framgår under metodavsnittet att eleverna undervisas i åldersblandade klasser samt klasstorleken. Detta hjälper läsaren att göra bedömningen om resultatet är överförbart till ett annat fall eller inte. Förhoppningen är att denna fallstudie kan bidra till att förmedla en förståelse för de pedagogiska processer som innefattar arbetet med att utveckla elevers muntliga förmåga, samt att ge deras perspektiv på vad som motiverar dem.

Det fjärde kriteriet kallar Denscombe (2016) för bekräftelsebarhet, medan Bryman (2018) kallar det för ”möjligheten att styrka och konfirmera” (s. 470). Kriteriet behandlar frågan om forskarens objektivitet. Med det menas om resultatet är helt opåverkad av forskaren själv.

Denscombe (2016) menar att detta i princip är omöjligt vid kvalitativ forskning eftersom all data är en produkt av en tolkningsprocess och därmed kan färgas av forskarens identitet, värderingar och övertygelser. Det är därför viktigt att kvalitativa forskaren närmar sig dataanalysen med ett öppet sinne för att inte brista i objektivitet. Bryman (2018) förklarar att forskaren behöver garantera att personliga värderingar eller teoretisk inriktning inte medvetet har påverkat studiens resultat. Denna undersökning har till stor del närmats med ett öppet sinne, vilket är en av grundstenarna i en fallstudie. Observationerna användes exempelvis i utforskande syfte, forskaren hade således inte några förutfattade meningar om vad som skulle visa sig. Vidare gick forskaren in med en öppenhet och nyfikenhet under intervjuerna med läraren och eleverna, som enbart styrdes av frågeställningar som var nödvändiga för att säkerhetsställa att studiens syfte uppnåddes och att forskningsfrågorna skulle bli besvarade.

Innehållsanalysen av läromedlet är den del av datainsamlingen som kan sägas ha varit styrd av i förväg bestämda teorier, eftersom förfarandet liknandes vid en kvantitativ utgångspunkt.

Avslutningsvis har det empiriska materialet ständigt varit utgångspunkt vid analys och tolkningsprocess, till vilken forskaren har återvänt flertalet gånger för att försäkra och säkerhetsställa att redogörelsen för tolkningen och studiens resultat är framskriven på ett så pass objektivt sätt som möjligt.