Utifrån studiens resultat där det framkommer att det är en svårighet för specialpedagogen att kunna påverka de diskurser som försiggår på förskolan, skulle det vara intressant att forska vidare kring hur förändringsarbete kan genomföras på förskolan genom handledning av specialpedagog.
Ett annat resultat som framkommer är att barnens bild inte blir synlig i dokumentet pedagogisk kartläggning för att pedagogerna och specialpedagogerna anser att de färdiga frågorna är för svåra för barnet att svara på. Ett fortsatt forskningsområde hade varit att undersöka vilka begränsningar ett färdigt dokument kan utgöra, samt vilka konsekvenser detta kan få för barnen.
49
Metoddiskussion
För att kunna ta reda på hur diskurser förs om barn både i tal och skrift valdes diskursanalys. Valet baserades dels utifrån att texter skulle analyseras, dels för att metoden skulle underlätta att bearbeta empirin utifrån specialpedagogiska kategorier genom att mönster skapades. Börjesson (2003) anser att kategorier skapas via tankar om hur någonting är som sammankopplas med hur vi formulerar och tal och skrift. Att använda diskursanalys i studien underlättade att söka och hitta mönster av hur barn ses och uppfattas på förskolan. Med dessa mönster byggdes sedan resultatet och analysen fram. Utifrån diskursanalysens tanke om att särskilja på begreppen subjekt och individ möjliggjorde det att utläsa mönster om att barn är utvecklingsbara. Med fler pedagogiska kartläggningar är nio kan det hända att resultatet hade blivit något annat, men det har varit fullt möjligt att utläsa mönster utifrån det underlaget som studien utgår från.
Som ett komplement till textanalys gjordes en fokusgruppsintervju, med väldigt ostrukturerade frågor. Som samtalsledare i detta forum var det viktigt att följa samtalets gång. Frågorna hade blivit annorlunda ifall någon annat hade genomför samtalet. Denna intervju både filmades och bandades för att underlätta bearbetningen av materialet. Stukát (2005) lyfter fram problematiken med att använda sig av tekniska hjälpmedel, det kan göra att informanterna blir återhållsamma och inte framför sina åsikter, samtidigt som Wibeck (2010) framhåller vikten av att filma och banda samtalen för att kunna gå tillbaka och analysera det man ser och det underlättar när samtalet ska transkriberas då det kan vara svårt ibland att höra vem som säger vad. Under verksamhetsmötet deltog totalt 17 pedagoger och specialpedagog, i fokusgruppen deltog fyra pedagoger och en specialpedagog. Antalet i fokusgruppen kan diskuteras då endast en tredjedel deltog i detta moment. Wibeck menar att en fokusgrupp bör innehålla ungefär sex personer, hade fler informanter velat vara med under fokusgruppstillfället så att fler grupper fått skapats. Stukát (2005) anser att det är svårt att påvisa hur många informanter som behövs till en kvalitativ analys, men ju färre personer som deltar ju mindre går det att generalisera resultatet. Ändå framställer Stukát att i studier med kvalitativ ansats handlar om att tyda och förstå de resultat som visar sig. När fokusgruppsintervju görs med människor som arbetar tillsammans finns en fara att redan invanda mönster i maktstruktur följer med in i intervjun samtidigt är det en fördel när människor som känner varandra kan börja direkt att diskutera och inte håller sig på sin kant anser Wibeck (2010). Under fokusgruppsintervjun som ligger till grund för studien kan det utläsas att maktstrukturen följer med, pedagogerna håller med varandra och specialpedagogen avbryter när andra talar.
50
Verksamhetsmötet bandades inte utan det fördes fältanteckningar som i sin tur kan leda till att information gått förlorad. Deltagarna på mötet ville inte att samtalet skulle bandas för att barn diskuterades och det fanns en oro över att anonymiteten för barnen kunde gå förlorad ifall samtalet blev inspelat. Stukát (2005) anser att det är viktigt att den som utför en studie lyssnar till informanternas önskemål, vilket gjordes i studien. Fangen (2005) framhåller fördelen när passivt deltagarskap i observation används tillsammans med fältanteckningar är att använda sig av flera metoder för att fördjupa studiens empiri. Genom att dels observera, analysera texter och intervjua menar Fangen att trovärdigheten i resultatet är högre än att använda sig av en metod. Stukát (2005) poängterar att det är nödvändigt att vara medveten om att vid studier som riktar sig mot kvalitativ ansats där forskaren är medverkande antingen aktivt eller passivt så förändras informanternas sätt att vara när de deltar i studien. Under samtalen så avslutar specialpedagogen resonemangen antingen genom att byta ämne eller säga att det får tas upp nästa gång, det kan vara så att min närvaro har haft betydelse för hur specialpedagogen hanterade mötena.
Genom diskursanalys har undersökaren mandat att se mönster från de diskurser som studeras och vända på de resonemang som förs. Utifrån det resonemanget är inte syftet med diskursanalys att belysa alla delar i en diskurs utan att välja delar som anses intressant utifrån studiens syfte. Det finns andra mönster som går att utläsas och studien ger inget sken av att resultatet som framkommer är heltäckande. Min förhoppning med denna studie är att det har tydliggjorts en del av de diskurser som finns på den förskola som ingår i studien. Det som sägs och skrivs är inte något som bara sker utan beror på många faktorer bland annat erfarenheter, läroplanen, kulturen i förskolan och även förväntningar om vad som är accepterat att säga.
51
Referenser
Ahlberg, Ann. (2009). Kunskapsbildning i specialpedagogik. I Ahlberg, Ann. (red.),
Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning (s. 9-26). Lund:
Studentlitteratur AB.
Ahrenfelt, Bo. (2013) Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur AB.
Alvestad, Torgeir & Sheridan, Sonja Preschool teachers' perspectives on planning and
documentation in preschool Journal/Book: Early Child Development and Care iss: 3
sid 377-392.
Assarson, Inger (2007). Talet om en skola för alla. Pedagogers meningskonstruktion i ett
politiskt uppdrag. (Malmö studies in educational sciences No. 28.). Malmö: Malmö
Högskola.
Aspelin, Jonas (2013). Relationella perspektivet i teori och praktik. Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
Bartholdsson, Åsa (2008). Den vänliga maktutövningens regim- om normalitet och makt
i skolan. Stockholm: Liber.
Bateson, Gregory (1979). Mind and nature. A necessary unity. London: Wildwood House.
Bengtsson, Karin & Bladini, Kerstin (2013). Specialpedagogik som kompetens och
komplexitet: Förskolebarns erfarenhet av delaktighet. Karlstad: Karlstad Universitet,
Estetisk-filosofiska fakulteten. Utbildningsvetenskap.
Berg, Monica (2012) Reflektionens betydelse för arbetet i förskolan. I Bladini, Kerstin & Naeser Monica. (red) Det handlar om samtal – En Essäsamling om ett kvalificerat
samtalsuppdrag (sid 103-113). Karlstad universitet, Regionalt utvecklingscentrum.
Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla. (2013) Uppskattande samtalskonst – om att
skapa möjligheter i samtalets värld. Stockholm: Mareld.
Bjervås, Lise-Lott (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som
bedömningspraktik i förskolan- en diskursanalys. Akademisk avhandling i
pedagogik, vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Göteborg: Göteborgs universitet.
Bruun, Ulla-Britta. & Kärrby, Gunni. (1978). Se, förstå, handla. Lund: Liber Läromedel. Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur AB.
52
Börjesson, Mats (2003). Diskurser och konstruktioner – en slags metodbok. Lund: Studentlitteratur AB.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (2007). Diskursanalys i praktiken. Stockholm: Liber. Chen Jie-Qi , Masur Ann & McNamee Gillian (2011) Young children’s approaches to
learning: a sociocultural perspective, Early Child Development and Care, 181:8,
s,1137-1152,
Elfström, Ingela (2005). Varför individuella utvecklingsplaner- en studie om ett nytt
utvärderingsverktyg i förskolan. Akademisk avhandling vid Institutionen för individ,
omvärld och lärande. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm. Fangen, Katrine (2005) Deltagande observation. Stockholm: Liber.
Fangen, Katrine & Ann-Mari Sellerberg (2011) Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur AB.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2010). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Foucault, Michel (1993) Diskursens ordning. Stockholm/Stehag: Symposion. Gjems, Liv (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur AB. Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2013) Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och
förhandling om normalitet i den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur AB.
Johansson, Paula (2012). Hur Specialpedagogen genom det kvalificerade samtalet kan påverka verksamheten på förskolan. I Bladini, Kerstin & Naeser Monica. (red) Det
handlar om samtal – En Essäsamling om ett kvalificerat samtalsuppdrag (sid 67- 81).
Karlstad universitet, Regionalt utvecklingscentrum.
Jørgensen Winther, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och
metod Lund: Studentlitteratur AB.
Kotsopoulos, Donna, Makosz Samantha, McCarthy Katharine, Zambrzycka Joanna (2015). The Effects of Different Pedagogical Approaches on the Learning of Length
Measurement in Kindergarten. Early Childhood Educ J 43:531–539.
Kjörholt, Trine. (2005). The competent child and ”the right to be oneself”: reflections on children as fellow citizens in an early childhood centre. I A. Clark, T. Kjörholt och P. Moss (Red.), Beyond listening. Children’s perspectives on early childhood
services (s.151-173). Bristol: The Policy Press.
Kvale, Steinar & Brinkman, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
53
Lenz Taguchi, Hillevi (2000) Emancipation och motstånd. Dokumentation och
kooperativa läroprocesser i förskolan. Doktorsavhandling, Stockholm: HLS Förlag.
Lundahl, Christina & Öquist, Oscar (2002). Idén om en helhet. Utvärdering på
systemteoretisk grund. Lund: Studentlitteratur AB.
Lutz, Kristian (2006). Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet. Malmö: Holmbergs.
Lutz, Kristian (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern: styrning och
administrativa processer. Akademisk avhandling, Malmö studies in Educational
sciences. Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen.
Lutz, Kristian (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola – möte med det
som inte anses lagom. Stockholm: Liber.
Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (reviderad 2010). Stockholm: Skolverket.
Markström, Ann-Marie (2005). Förskolan som normaliseringspraktik: en etnografisk
studie. Akademisk avhandling vid Institutionen för utbildningsvetenskap. Linköping:
Linköpings universitet.
McMaster, Christopher (2015). “Where is _____?”: Culture and the process of change. International Journal of Whole Schooling, 11(1), 16-34.
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur AB. Nordin-Hultman, Elisabeth (2004) Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande.
Stockholm: Liber.
Palla, Linda (2011). Med blicken på barnet, om olikheter inom förskolan som diskursiv
praktik Akademisk avhandling, Malmö studies in Educational sciences. Malmö:
Malmö Högskola, Lärarutbildningen.
Pramling Samuelsson, Ingrid (2010). Schould children´s knowledge be tested or
developed in preschool? Nordisk barnehageforskning. Vol 3 sid 159-167.
Runström, Nilsson, Petra (2012). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera
elevers behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerups.
Sandberg, Anette & Norling, Martina (2009). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I Sandberg, Anette (red.), Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd (s. 37-54). Lund: Studentlitteratur AB.
Schulz, Marc (2015) The Documentation of Children's Learning in Early Childhood
Education. Special Issue: Documentation in Childhood Volume 29, Issue 3, sid 209–
54
SFS 2007:638. Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100), Specialpedagogexamen. Stockholm: Thomson Förlag AB.
Skollag (2010:800). Svensk författningssamling 2010:800. Stockholm: Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2008). Tio år efter förskolereformen. Nationell utvärdering av förskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2010). Perspektiv på barndom och barns lärande. En kunskapsöversikt om
lärande i förskolans och grundskolans tidigare år. Stockholm: Fritzes.
Sohlberg, Peter och Britt-Marie (2013). Kunskapens former. Vetenskapsteori och
forskningsmetod. Stockholm: Liber.
Stukát, Staffan (2005) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap, Lund: Studentlitteratur AB.
Svenning, Bente (2009) Hva fortelles om meg? Barns rettigheter og muligheter til
medvirkning i barnehagers bruk av dokumentasjon. Cappelen Damm AS.
Vallberg Roth, Ann-Christine (2009) Styrning genom bedömning av barn s195-219.
http://hdl.handle.net/2043/10715, http://pedagogiskforskning.se/
Vallberg Roth, Ann-Christine (2014) Bedömning I förskolans dokumentationspraktiker:
fenomen, begrepp och reglering. Sid 403-437. http://hdl.handle.net/2043/18262,
http://pedagogiskforskning.se/
Vallberg Roth, Ann-Christine & Månsson, Annika (2008). Individuella utvecklingsplaner
för yngre barn i Sverige. Ett kritiskt ämnesdidaktiskt perspektiv. Nordisk
barnehageforskning, 1(1), 25–39.
Vetenskapsrådet. (2007). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Von Wright, Moira (2002). Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G H Meads
teori om människors intersubjektivitet Göteborg: Daidalos.
Wibeck, Victoria (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som
undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur AB.
Öquist, Oscar (2008). Systemteori i praktiken. Konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia Fortbildning AB.