Ålderns betydelse
Bartholdsson (2008) anser att det är intressant att ålder har så stor betydelse för dokument gällande barn. Det bevisar att synen på barnet utgår från utvecklingspsykologin och att lärande sker linjärt och på samma sätt för alla i samma ålder. Palla (2011) instämmer och menar att ålder är en beskrivning av vad som ska klaras av vid en särskild ålder, det beskriver normen som den vuxne satt upp. ”…i hens åldersgrupp”,…” jämnåriga kompisar”,” …ålderadekvat”,
”som i den åldern”. Palla (2011) lyfter fram ålderns betydelse att pedagoger ser barnen utifrån
åldersnormen som härstammar från utvecklingspsykologin. I studien märks begreppet ”så
gammal som hen är” flera gånger i olika sammanhang. Det är begrepp som både sades och har
skrivits vid ett flertal tillfällen. Vid verksamhetsmötet ansåg de flesta pedagoger att det är betydelsefullt med ålder, för att ha någonting att jämföra med. Specialpedagogen menade att åldern står med för att kartläggningen är ett dokument som följer med barnet, men att det inte ska skrivas med i kartläggningen över barnet. Barnet ska inte jämföras med andra utan ses som en egen individ med egna förutsättningar. Här kan det utläsas motsatta åsikter angående åldersperspektivet. Å ena sidan anser pedagoger att ålder är en viktig faktor för att kunna bedöma vart barnet ligger enligt en utvecklingskurva å andra sidan anser specialpedagogen att åldern inte behöver betyda någonting för barnet. En tolkning av detta är att trots att åldern diskuteras och dokumenteras så finns det tankar kring att åldern inte spelar någon roll egentligen och barnperspektivet kan skifta fokus från det kategoriska till det relationella.
Läroplanens inverkan på pedagogers syn av barn.
En analys av de samtal och pedagogiska kartläggningar som ligger till grund för studien går det att utläsa att barn är utvecklingsbara. ”nu har hen gått tillbaka i sin utveckling”, ”nu har hen
tagit ett skutt i utvecklingen”, ”…undras tro när hen ska lära sig… ” Bartholdsson (2008)
menar att utifrån de uppfattningar som finns om barn i samhället idag så skapas det diskurser i förskolan om barns normer. Gjems (1997) menar i den yttre styrningen så samverkar människor i systemet utifrån vilken människosyn som finns i samhället. Markström (2005) fortsätter resonemanget genom att belysa det förgivettagande som finns om normalitet, vad som anses gagna barn och hur det pratas om barn. Dessa normer uppstår utifrån vilka värderingar som anses vara bra i det samhälle som råder. Dessa värderingar relaterar också till förskolans uppdrag och de styrdokument som finns och vad som är framskrivet däri gällande lärande och
39
utveckling (Markström 2005). I förskolans läroplan, Lpfö 98/2010, belyses bland annat att det är betydelsefullt att varje barns utveckling och lärande ska stimuleras. Vidare belyses att de barn som är i behov av stöd ska erbjudas det de behöver för att fortsätta att utvecklas så långt som möjligt. Utifrån dessa punkter så ges bilden av att barn behöver hjälp med att utvecklas och när stödet är rätt så får barnet möjlighet till att utvecklas. Denna tolkning kan ge underlag för att pedagoger i förskolan anser att barn behöver stöttning i sin utveckling. Under fokusgruppsintervjutillfället framkom vikten av läroplanens betydelse för de uppdrag som finns i förskolan. Specialpedagogen gav tyngd åt betydelsen att alla barn har rätt att få sina behov tillfredsställda och förskollärarna ansåg att läroplanen styr deras pedagogiska arbete och att läroplanens verksamhetsmål formar förskolans verksamhet.
Behov och observation
Både pedagogerna och specialpedagogen berättade om hur viktigt det är att ha belägg för det som skrivs i den pedagogiska kartläggningen. ”Det är viktigt att det inte är en magkänsla som
styr det som skrivs (.) känslan måste vara ordentligt observerad först (.) där behovet ses hos barnet. Jag kommer ofta och observerar barnet inför en pedagogisk kartläggning”, sa
specialpedagogen. Det som kan utläsas är att det är observation som ligger till grund för vad som skrivs. Den som observerar är den vuxne som ser ett behov hos barnet. Bartholdsson (2008) ser ett samband mellan barns behov och behovet av att bli sedd. Bartholdsson anser att begreppet behov är tvetydigt, oftast så uppmärksammas de särskilda behov som vuxna anser att barn har genom observation. Då är det den som observerar som har makten av att bedöma hur barnet är vilket kanske inte är samma behov som barnet vill ha tillgodosett. Under fokusgruppsintervjun berättade pedagogerna att det är via observation som den kunskapen om barnet kommer fram. Bartholdsson bekräftar det kan vara så genom att belysa att barn blir ett objekt i vuxnas ögon där de tolkar vilka behov som de ser sig finnas hos barnet. En observation kan också tydliggöra vilka avvikelser som de anser sig se hos ett barn. Bartholdsson menar att observationer behöver någon vetenskaplig teori angående barns utveckling och lärande att utgå ifrån. Observation blir ett redskap för pedagoger att se barnet och därigenom styrs bilden av barnet (Bartholdsson 2008). När en observation görs med syfte att kartlägga ett barn så styrs observationen indirekt av pedagogens syn på barn. Genom ett systemteoretiskt synsätt är det viktigt att belysa hur verksamhetens organisation ser ut. Det synsätt som råder i organisationen sprider sig till barnen genom att pedagogerna blir präglade av den omgivning som de befinner sig i. Lutz (2009) menar att de observationer som görs utifrån att pedagogiska kartläggningar ska göras, fokuseras allt som oftast på det enskilda barnet och de yttre faktorerna såsom miljö
40
och relationer får inte lika stort fokus. Vallberg Roth och Månsson (2008) framhäver maktperspektivet. I en observation har den som observerar, vilket oftast är den vuxne, makt över vad och vem som ska observeras vilket innebär att barnet får en underordnad roll. Detta är något som kan utläsas i studien.