Denna studie har fokuserat hur lärare upplever situationen med ökad styrning i form av kravet på godkänt betyg. Det innebär naturligtvis en del begränsningar att enbart se denna utveckling ur ett perspektiv. Det hade varit intressant att vidga denna studie till att omfatta flera aktörer, jag tänker då främst på elever, föräldrar och skolledning. Studien skulle fokusera elever som befinner sig i riskzonen för att få godkänt och det skulle vara spännande att ta del av deras egna funderingar kring kravet på godkänt betyg. Vidare skulle föräldrars och skolledningens perspektiv förmodligen ge fruktbara och nya perspektiv på den ökade fokuseringen på godkända betyg.
En annan fråga som min studie väckt är hur elever mer generellt upplever olika former av summativ bedömning. Vad vet vi egentligen om vad alla prov, tester och diagnoser gör med elevers lärande och syn på undervisning? I detta sammanhang intar ju kanske de nationella proven en särställning och som på vissa skolor tillmäts en dominerande betydelse. Men hur detta påverkar elevernas lärande vet vi som sagt lite om. Vidare vore det spännande att ta del av lärares reflektioner kring hur deras elever påverkas av olika former av prov och tester. Hur tänker de själva kring vilka signaler prov sänder ut?
53
Referenser
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Andrén, Maria (2008). Det pedagogiska övervägandet. En uppmärksamhetsriktande studie I och genom humanvetenskaplig handlingsteori. Åbo: Åbo Akademis förlag.
Björklund Boistrup, Lisa (2010). Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study. Department of Mathematics and Science Education: Stockholm University.
Brante, Thomas, Johnsson, Eva, Olofsson, Gunnar & Svensson, Lennart G. (2015). Professionerna i Kunskapssamhället. En jämförelse av svenska professioner. Stockholm: Liber.
Bryman, Alan (2013). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Carlgren, Ingrid (2002). Det nya betygssystemets tankefigurer och tänkbara användningar. I: Att bedöma eller döma: tio artiklar om bedömning och betygsättning. Stockholm: Skolverket. Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2007). Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförbundetsförlag.
Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (1993). Respekt för lärare. Om lärares professionella verktyg – yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: HLS Förlag.
Edling, Christofer & Hedström Peter (2003). Kvantitativa metoder-Grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, Ingemar (2002). I behov av särskilt stöd – och ändå godkänd? I: Att bedöma eller döma: tio artiklar om bedömning och betygsättning. Stockholm: Skolverket.
Emanuelsson, Ingemar (2006) Betyget godkänd i en obligatorisk skola. I: Forsberg, Eva & Wallin, Erik (Red.), Skolans kontrollregim - kontra produktivt system för styrning? Stockholm: HLS förlag.
Englund, Tomas & Dyrdal Solbrekke, Tone (2015). Om innebörder i lärarprofessionalism. Pedagogisk forskning i Sverige. 20(3-4), 168-194.
Engström, Arne (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. Karlstad University studies 2015:40 : Karlstad.
Evetts, Julia (2009). New Professionalism and New Public Management: Changes, Continuities and Consequences. Comparative Sociology 8: 247–266.
54
Hall, Kathy, & Harding, Austin (2002). Level descriptions and teacher assessment in England: towards a community of assessment practice. Educational Research, 44(1), 1-16. Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hood Christopher (1991). A public management for all seasons? Public administration 69(1), 3-19.
Hultqvist, Elisabeth (2011). Om lärarnas förändrade yrkesvillkor. Pedagogisk Forskning i Sverige, 16(3), 202-213.
Klapp, Ali (2015). Bedömning, betyg och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lange, Troels (2009). Difficulties, Meaning and Marginalisation in Mathematics Learning as Seen Through Children’s Eyes. Aalborg University: UniPrint.
Lgr 80. Läroplan för grundskolan 1980. Stockholm: Skolverket.
Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Lindberg, Viveca (2002). Införandet av godkändgränsen - konsekvenser för lärare och elever. I: Att bedöma eller döma: tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm: Skolverket.
Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1994. Stockholm: Skolverket.
Lundahl Christian, Hultén Magnus, Klapp Ali & Mickwitz L (2015) Betygens geografi- forskning om betyg och summativa bedömningar i Sverige och internationellt. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Lundström, Ulf & Parding, Carolina (2011) Lärares upplevelser av friskolereformen effekter av marknadiseringen av den svenska gymnasieskolan. Arbetsmarknad och Arbetsliv, 17(4): 59-77.
Löwing, Madeleine (2004). Matematikundervisningen konkreta gestaltning. En studie av kommunikationen lärare-elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Göteborg:Acta Universitatis Gothoburgensis.
Mickwitz, Larissa (2011). Rätt betyg för vem? Betygsättning som institutionaliserad praktik. Licentiatavhandling, Stockholms universitet.
Montin Stig (2015). Från tilltrobaserad till misstrobaserad styrning, Relationen mellan stat och kommun och styrning av äldreomsorg. Nordisk Administrativt Tidsskrift 1,(2015), 58-75.
55
Pope, Nakia., Green, Susan K., Johnson, Robert L, & Mitchell, Mark (2009). Examining teacher ethical dilemmas in classroom assessment. Teaching and Teacher Education, 25(5), 778-782.
Simon, Marielle, Tierney, Robin D., Forgette-Giroux, Renée, Charland, Julie, Noonan, Brian, & Duncan, Randy (2010). A Secondary School Teacher’s description of the process of determining report card grades. McGill Journal of Education, 45(3), 535-554.
Skolverket (2002). Att bedöma eller döma: tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2003). Lusten att lära- med fokus på matematik (Skolverketsrapport 221). Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2014). Allmänna råd: Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2016). Betygsskalan och betygen B och D. Stockholm: Fritzes.
Stenlås, Niklas (2009). En kår i kläm-Läraryrket mellan professionella ideal och statliga reformideologier. Rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. 2009:6. Finansdepartementet: Stockholm.
Stenlås, Niklas (2011). Läraryrket mellan autonomi och statliga reformideologier. Arbetsmarknader och arbetsliv, 17(4): 11-27.
Suurtamm Christine, & Koch Martha J. (2014). Navigating dilemmas in transforming assessment. practices: experiences of mathematics teachers in Ontario, Canada. Educational Assessment, Evaluation & Accountability, 26(3), 263- 287.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
William, Dylan (2013) Att följa lärande- formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Windschitl Mark (2002). Framing constructivism in practice as the negotiation of dilemmas: An analysis of the conceptual, pedagogical, cultural, and political challenges facing teachers.
Review of Educational Research 72(2): 131–175.
Zoeckler, Laurence G. (2007). Moral aspects of grading: a study of high school English teachers’ perceptions. American secondary education, 35(2), 83-102.
56
Bilagor
(Bilaga 1)
Intervjuguide
1. Bakgrundsfrågor
Hur länge har du arbetat som pedagog/lärare?
Hur länge har du arbetat med elever i behov av stöd i matematik? Vilken utbildning har du?
2. Berätta om din arbetssituation och de möjligheter och svårigheter du ser med ditt arbete.
3. Hur upplever du det mål–och resultatstyrda systemet samt det rådande betygssystemet som du förväntas arbeta efter i förhållande till ditt arbete med elever i behov av stöd i matematik.
4. Hur tänker du kring bedömning och lärande av matematik?
5. Diskrepansen i ditt arbete med att arbeta formativt under lektioner och så småningom bedöma eleverna summativt, hur upplever du det?
6. Hur påverkas din undervisning av detta? Hur tänker du kring undervisning av elever i behov av stöd i matematik?
7. Hur upplever du att skolan, kollegor och skolledning, ser på ditt arbete med elever i behov av stöd i matematik?
8. Hur skulle du vilja att system såg ut för att det skulle gynna elever i behov av stöd i matematik?
57
(Bilaga 2)
Information till er lärare som arbetar med matematik i grundskolans senare år och som har valt att ställa upp som informanter till mitt examensarbete.
Jag studerar vid speciallärarprogrammet med inriktning matematikutveckling. Jag planerar att under vårterminen 2017 genomföra en studie om hur lärare upplever att arbeta med elever i matematik som befinner sig långt ifrån att nå upp till betygskraven för ämnet. I ett mål- och resultatstyrt system och med det betygssystem som svenska skolan har haft sedan Lpo 94 blir gränsen för ett godkänt betyg så tydlig, både på gott och ont. Jag är intresserad av hur ni som lärare hanterar detta dilemma i mötet med eleverna och hur det påverkar er undervisning. Era erfarenheter och er kunskap i att undervisa matematik med elever som av olika anledningar hamnat i denna situation är viktiga för mig och jag ser med stor nyfikenhet framemot att ta del av era erfarenheter.
Intervjuerna kommer att genomföras under veckorna 4, 5 och 6. Jag har förslag på följande tider:
Måndag mellan kl. 14.30 - 17.00
Tisdag mellan kl. 13.30 - 17.00
Onsdag mellan kl. 15.30 – 17.00
Torsdag mellan kl. 13.30 - 17.00
Fredag mellan kl. 10.30- 12.30
Välj gärna två tider så att jag har möjlighet att undvika dubbelbokningar.
Varje intervju beräknas att ta cirka 60 minuter och spelas in för att sedan transkriberas. Alla intervjuer kommer att avidentifieras och det är bara jag som genomför undersökningen som vet vilka ni är. I examensarbetet kommer inga platser, personer eller skolor att kunna härledas till källan. Ni kommer även att erbjudas att ta del av den färdiga studien.
Med vänliga hälsningar
Sarah Rangstrand Hjort, X-skolan, Lund , (tel nr, e-postadress)