Under studiens gång har det framkommit delar som skulle vara intressanta att forska vidare kring. Utifrån studiens resultat framkommer vikten av ett fungerande samarbete mellan olika professioner inom verksamheten i förskolan. Det skulle kunna gå att bredda denna studie genom att i större omfattning ta reda på mer om hur samarbetet fungerar ute i verksamheterna, hur ledningens tankar kring samarbetet mellan olika professioner ser ut och hur det arbetet kan utvecklas.
Ett annat förslag till fortsatt forskning är hur vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd ser på samt upplever samverkan i det förebyggande arbetet på förskolan.
I denna studie har jag endast lagt fokus på hur specialpedagoger ser på sin roll och sitt uppdrag. För att utveckla denna studie vidare skulle man kunna undersöka hur pedagoger och rektorer ser på specialpedagogens roll i verksamheten, samt att i större utsträckning ta reda på hur specialpedagoger och pedagoger ser på varandras ansvar och uppdrag i verksamhetens arbete kring tillgängliga lärmiljöer.
48
Referenser
Ahlberg, A. (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. Lund. Studentlitteratur
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: handbok. Stockholm: Liber. Antonovsky, A. (2005) Hälsans mysterium (2: a upplagan). Stockholm: Natur och
Kultur.
Askland, L. & Sataoen, S.O. (2014) Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns
uppväxt. Liber: Stockholm
Aspelin, J. (red) (2013). Relationell specialpedagogik – i teori och praktik. Mölnlycke: Elanders Sverige.
Bladini, K. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion. En studie av
specialpedagogers handledningssamtal. Karlstad: Karlstad University Studies.
Bolman, Lee G. & Deal, Terrence E. (2014) Nya perspektiv på organisation och
ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development: experiments by
nature and Design. Cambridge: Harward University Press.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Deci, E. L., Koestner. R. & Ryan, R. M. (2001). Extrinsic Rewards and Intrinsic Motivation in Education: Reconsidered Once Again. American Educational
Research Association. Vol. 71, No 1, pp. 1- 27.
Deci, E. L. & Ryan, R. M. (2000). the “What” and “Why” of Goal Pursuits: Human needs and the Self- Determination of Behavior. Lawrence Erlbaum Associates,
Inc. Psychological Inquiry: 2000, Vol. 11, No. 4, 227–268.
Gagné, M. & Deci, E. L. (2005) Self-determination theory and work motivation.
Journal of Organizational Behavior. Vol. 26, 331- 362.
European Agency for Development in Special Needs Education, (2011). Tidiga
insatser för barn i behov av stöd – Framsteg och utveckling 2005-2010. Odense,
Danmark: European Agency for Development in Special Needs Education. Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm:
49
Fowelin, P. (2017) Från motstånd till möjlighet- att leda förändringsarbete i förskola
och skola. Stockholm: Lärarförlaget
Frønes, M.H (2017) Observasjonens betydning i den profesjonelle praksis. Seksjon for pedagogikk, Dronning Mauds Minne, Norge. Tidsskrift for nordisk
barnehageforskning nordisk early childhood education researchjournal. vol.14
(9) p. 1-13 published 3 july 2017.
Gjems, L. (1997). Handledning i professionsgrupper: ett systemteoretiskt perspektiv
på handledning. Lund: Studentlitteratur.
Hattie, J. (2012) Visible learning for teachers: maximizing impact on learning. London: Routledge.
Hebbeler, K & Spiker, D. (2016)” Supporting Young Children with Disabilities” Princeton University, The Future of Children, vol.26 (2) p. 185-205
Hirsh, Å. (2016) Skolans dokumentation: ur ett pedagogiskt och juridiskt perspektiv. Stockholm: Liber AB
Jakobsson, I-L. & Lundgren, M. (2013) Samverkan kring barn och unga i behov av
särskilt stöd. Stockholm: Natur och Kultur
Jakobsson I-L. & Nilsson, I. (2011) Specialpedagogik och funktionshinder-Att möta
barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande lärmiljö. Stockholm:
Natur och Kultur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lauvås, P. & Handal, G. (2015). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, G. (2013). Who should do What to Whom? Occupational Groups´ Views on
Special Needs. School of Education and Communication Jönköping University
Dissertation Series No. 22 • 2013.
Lutz, K. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola – möte med det
som inte anses lagom. Stockholm: Liber.
Løkken, G. & Søbstad, F. (1995) Observation och intervju i förskolan Lund: Studentlitteratur
Nordin Hultman, E. (2004) Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber AB.
Palla, L (2011) Med blicken på barnet: Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. Malmö Högskola.
50
Palla, L (2015). Specialpedagogik i förskola. Förskola tidig intervention. Delstudie 3.Vetenskapsrådet s. 96–120.
Runström Nilsson, P. (2014). Pedagogisk kartläggning. Uppl 3. Malmö: Gleerups. Sandberg, A. (red.) (2014). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. 2. uppl.
Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, J och Targama, A. (2013) Ledning och förståelse - En förståelsebaserad
syn på utveckling av människor och organisationer. Lund: Studentlitteratur
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Skollagen 8 kap. 2 § (SFS 2010:800) Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skollagen 8 kap. 9 § (SFS 2010:800) Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket (1998). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 reviderad 2016. Stockholm:
Skolverket.
Tufvesson, C. (2007) Concentration Difficulties in the School Environment-with focus
on children with ADHD, autism and Downs syndrome. Doktorsavhandling. Lunds
universitet, Institutionen för arkitektur och byggd miljö, Miljöpsykologi. Utbildningsdepartementet. (2007). Förordning om ändring i högskoleförordningen
(1993:100) (SFS 2007:638). Stockholm
Vetenskapsrådet (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Weman- Josefsson, K. & Berggren, T. (2013). Psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Öquist, O. (2008). Systemteori i praktiken- konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia Fortbildning.
Öquist, O. (2014). Framgångsrikt ledarskap med systemteori- Mönster, sammanhang
och nya möjligheter. Stockholm: Gothia Fortbildning.
Elektroniska källor
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2018) Tillgänglighetsmodellen Tillgänglig på internet: https://www.spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och-
inkludering/tillganglighet/tillganglighetsmodell/
Figur 1 & 2 SPSM(2012) Tillgänglighetsmodellen och indikatorer. [Bild]. Hämtad från https://www.spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och-
51
Bilagor
Bilaga 1. Missivbrev
På specialpedagog- och speciallärarprogrammet vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete under sin tredje alternativt sjätte termin. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid olika verksamheter, i form av t.ex. intervjuer, enkäter och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://dspace.mau.se/handle/2043/599).
Lärande och samhälle
Datum
Missivbrev
Hej, jag heter Anna Bergstrand och studerar vid Malmö Universitet där jag läser min sista termin på Specialpedagogprogrammet och tar min examen i augusti 2019.
Mitt examensarbete som jag just nu skriver på ska handla om min framtida roll som specialpedagog. Syfte med min studie är att synliggöra hur mina uppdrag som specialpedagog i förskolan initieras, hur mina uppdrag kan komma att se ut. Jag vill även synliggöra om och vilka orsaker det kan finnas till att specialpedagoger använder eller inte använder sig av observationer i verksamheten, vad som då studeras och hur materialet sedan används. Jag vill även studera vilka pedagogiska insatser som renderar olika enskilda uppdrag samt vem eller vilka som utför dessa och om uppdragen följs upp. Kommer även att ta upp ämnet motivation och hur specialpedagoger tänker kring att handleda och motivera pedagoger i deras dagliga verksamhet som ofta präglas av många olika uppgifter som ska hinnas med.
För att kunna undersöka detta behöver jag hjälp från er som arbetar ute i verksamheten. Min förhoppning är att det finns möjlighet att intervjua dig som arbetar som specialpedagog inom förskolan. Vid intervjuerna kommer jag ta hjälp av ljudinspelning med Ipad, för att underlätta
52
vid transkribering och bearbetning av det insamlade materialet. Under arbetet med denna studie och vid redovisning av mitt resultat kommer jag utgå från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer som kan läsas på:
http://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God- forskningsed_VR_2017.pdf
Som bland annat innebär att:
Varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
Varje deltagare kommer att tillfrågas inför materialinsamlingen och har möjlighet att avböja medverkan i studien.
Deltagarna och verksamheterna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.
Tack för din medverkan! Anna Bergstrand
Kontaktuppgifter Telefonnummer:
E-mailadress:
Ansvarig lärare/handledare: Kristian Lutz Kontaktuppgifter
www.mau.se 040-665 70 00
53
Bilaga 2.
Intervjufrågor till specialpedagoger
Erfarenheter- antal år i yrket, tidigare arbetsplatser. - Hur beskriver du specialpedagogens funktion?
-Av vem, samt vad är det som efterfrågas då du som specialpedagog blir kontaktad för olika uppdrag?
-Har specialpedagog, pedagoger och ledning ett kontinuerligt samarbete eller tillkallas du vid behov?
-Brukar du observera/inte observera verksamheten, varför/varför inte? -Vad observeras och varför?
-Hur förhåller du dig i din roll som observatör?
-Upplever du att pedagogerna har möjlighet att följa upp eventuella råd eller beslut som framkommer under handledning kring bemötandet av barns olika behov?
-Beskriv hur pedagogiska insatser kan utformas?
-Vem utför de olika pedagogiska insatserna och hur följs de upp?
- Kan du på något sätt i din roll som specialpedagog motivera pedagoger att kunna se och reflektera, analysera över den pedagogiska lärmiljön?
-Hur ser förutsättningarna för delaktighet och förståelse för varandras professioner i verksamheten ut?
- Skulle du som specialpedagog kunna utveckla ditt arbetssätt, i så fall hur?
Kompletterande fråga
-Beskriv ett konkret fall? Hur startas ett uppdrag? Vad lyssnas in och vad tittar du på? Hur ser gången ut? Finns det någon annan som du brukar samarbeta med, andra specialpedagoger, logoped, centralt team, psykolog o.s.v.?
54