FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING

Att utmana skollagens regler om kravet på fysisk skolnärvaro är en alldeles för stor uppgift för ett examensarbete, men det blir tydligt i undersökningen att det finns önskemål att vidare

47

undersöka möjligheten till en annan typ av skolnärvaro. Det skulle också vara intressant att ta reda på hur man skulle kunna samordna en sådan insats för att säkerställa kvalitet och likvärdig undervisning i distansstudier, för att nå elever med problematisk skolfrånvaro. Går det att centralisera digital undervisning för att nå likvärdighet via exempelvis SPSM eller Skolverket? Finns det intresse från skola och myndighetshåll? Är det möjligt att genomföra?

Jag skulle även tycka att det är relevant att syna skolpliktens för- och nackdelar och jämföra det med till exempel Finlands läroplikt.

Vidare skulle det vara intressant att i djupare och bredare mån undersöka lärare och specialpedagogers inställning till digitala kanaler för relationsskapande och måluppfyllelse, samt i vad mån verksamma lärare och specialpedagoger, får utrymme i sin tjänst att vidareutbilda sig mot ett digitalt lärande via till exempel Skolverkets lärportal eller på andra vägar. Hur förbereds nya lärare och specialpedagoger i sin utbildning kring digitalt lärande i samhälle och skola? Hur pratar man i utbildningen om, och hur förbereds specialpedagog- och lärarstudenter för att hantera problematisk skolfrånvaro?

Det skulle även vara riktigt intressant att forska vidare om användandet av skolroboten AV1 i relation till problematisk skolfrånvaro. Det har under tiden för undersökningen kommit till min kännedom genom respondenter och inslag i UR att det används i vissa kommuner. Jag har även förstått att vissa försäkringsbolag går in och subventionerar AV1 till barn med fysiska sjukdomar som inte kan delta i klassrumsundervisningen vid längre sjukhusvistelser, samtidigt som de allra flesta bolag drar bort ersättning i barnförsäkringar gällande till exempel neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Innebär det att dessa barn/familjer inte har rätt till ersättning för att få tillgång till AV1 när de har problematisk skolfrånvaro som inte beror på fysisk sjukdom? Då en hög andel frånvarande elever har visat sig ha NPF-utmaningar skulle det även vara av särskilt intresse att undersöka detta i förhållande till kravet om fysisk närvaro i skolan.

En betydande faktor som har framkommit i undersökningen är även tillgång till teknik och uppkoppling i hemmet. Hur skulle människor påverkas utifrån detta tillsammans med införandet av digitala kanaler? Kan staten bekosta uppkoppling till de enheter som elever ofta får tillgång till genom skolan idag? Eller kommer införandet av utökade digitala kanaler att innebära större klasskillnader i samhälle och utbildning, och i slutändan åter landa i en skola för eliten?

Samhället skulle definitivt vinna på att, om så bara en liten del av, de nu frånvarande hade ökat sin skolnärvaro och möjlighet till meningsfullhet och måluppfyllelse. Frågan är om samhället kan se bortom kostnaden i både tid och pengar?

48

Referenser

Amhag, L. (2013) Utvecklingen av distansundervisning och pedagogik i datorstött lärande. Pedagogisk Forskning i Sverige Årg 18. Nr 1–2. s. 127–136.

Antonovsky, A (1991, 2005.) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.

Arvidsson, M. och Vesterberg, V. (2020) En ojämlik skolplikt – Problematiseringen av skolfrånvaro i en decentraliserad skola. Utbildning och Demokrati. vol 29, nr 1, s. 7– 24

Aspelin, J. (2019) Lärares relationskompetens: Vad är det? Hur kan den utvecklas? Stockholm: Liber

Berger, M. (2020) Psykisk ohälsa i skolan: Upptäcka bemöta och åtgärda. Lund: Studentlitteratur.

Bruun, S. 2015. Digitala arbetssätt i klassrummet: Att våga ta språnget. Stockholm: Gothia Fortbildning.

Bryman. A. (2018, tredje upplagan). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Bäcklund, J och Hugo, M. (2018). The paradox of the flipped classroom: One method, many intentions. Problems of Education In the 21´st century. Vol. 76. Nr 4. s. 451– 462.

Demir, K & Akman Karabeyoglu, Y. (2016). Factors Associated with Abseentism in High Schools. Eurasian Journal of Educational Research, nr. 62, s. 37–56.

Egidius, H. (2009) Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur & Kultur.

Fejes, A. och Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB. Friberg; Karlberg; Sundberg Lax och Palmér. (2015) Hemmasittare och vägen tillbaka:

Insatser vid långvarig frånvaro. Magelungen Utveckling AB.

Gren Landell, M. (2018). Främja närvaro: Att förebygga frånvaro i skolan. Stockholm: Natur & Kultur.

Granlund, M. och Strand, A. (2013). The School Situation for students with a High Level of Abseentism in Compulsory school: Is there a pattern in documented support? Scandinavian Journal of Educational Research. 58(5) s. 551–569

Hundeide, K. (2003) Sociokulturella ramar för barns utveckling: Barns livsvärdar. Oslo: J.W. Cappelens Forlag as.

Ifous rapportserie 2019:3. (2019) Skolnärvaro: En översikt av forskning om att främja alla barns och ungas närvaro i skolan. Stockholm

49

Lindberg, J., Olofsson, A. och Fransson, G. (2016). Same but different an examination of Swedish upper secondary school teacher and students use of ICT in education. Emerald Publishing Limited Vol. 34 nr. 2, s. 122-132.

https://www.emerald.com/insight/content/doi/10.1108/IJILT-09-2016-0043

Mitchell, S. (2020). Ethical concerns of school closures for low-income school aged children. Voices in Bioethics. Vol 6. https://doi.org/10.7916/vib.v6i.7057

Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet: En vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Palmquist, A. (2019). Det digitaliserade klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Ramberg, J., Brolin Låftman, S., Fransson, E., Modin, B. (2018). School effectiveness and truancy: a multilevel study of upper secondary schools in Stockholm. International Journal of Adolescence and Youth. 24:2, s. 185-198. Https://doi.org/10.1080/02673843.2018.1503085

Senge, P M. (1995). Den femte disciplinen: Den lärande organisationens konst. Stockholm: Fakta Info Direkt Sweden AB.

Sjödin, K. och Gladh, M. Saknad i skolan: En vägledning för lärare. Stockholm: Gothia Fortbildning.

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen. (2017). SOU 2016:94) Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera.

Skolverket. (2011) Läroplan för grundskolan samt för förskolan och fritidshemmet. (SKOLFS 2010:37.) Stockholm: Skolverket,

hämtad från: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner- for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet Strand, A, (2013) Skolk ur elevernas perspektiv – en intervju och dokumentstudie.

Doktorsavhandling. Göteborg: School of Health Science

Säljö, R. (2000) Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm, Bokförlaget Prisma.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer- inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.

Weibel, M., Fridh Nielsen, M.K., Krogh Topperzer, M., Hammer, N.M., Wagn Møller, S., Schmiegelow. K., Bækgaard Larsen, H. (2020). Back to school with telepresence robot technology: A qualitative pilot study about how telepresence robots help school-aged children and adolescents with cancer to remain socially and

50

academically connected with their school classes during treatment. Nursing Open. Nr

7. s.988-997 John Wiley & Sons Ltd.

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdfdirect/10.1002/nop2.471

Öquist, O. (2018) Systemteori i praktiken: Konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia Fortbildning.

Digital referens

Nationalencyklopedin, https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/distansundervisning. Hämtad 2020-12-21

51