RESULTATDISKUSSION

Studiens syfte är att bidra med ökad kunskap om informanternas upplevelse av hur digitala kanaler och distansundervisning påverkar elevers känsla av sammanhang och skolnärvaro. Om syfte och forskningsfrågor har besvarats, behandlas i kommande diskussion.

7.1.1 Tekniska tillgångar och kommunikation

- På vilka sätt har relationsskapande mellan berörda individer påverkats genom digitala arbetsformer och distansundervisning?

”Den enes önskan, den andres fasa”, så skulle jag kunna sammanfatta min undersökning. Vad jag menar med uttrycket är således att sättet vi lär på, och vad som är meningsfullt är individuellt precis som tidigare forskning påtalar (Antonovsky, 1995, 2005). Det är omöjligt att säga att digitala kanaler är en sann väg mot ökad skolnärvaro eftersom det beror på så många variabler för den unge, skolan och ibland de sociala omständigheterna. Att informanterna i studien tycker det skulle vara en god idé att prova, råder det dock inget tvivel om.

Alla jag har pratat med har inte haft möjligheter till distansundervisning. Men genom intervjuer av elever, vårdnadshavare och skolpersonal framkommer det att det finns ett stort önskemål kring ökade möjligheter till digitala kanaler för att kommunicera mellan elev och skola.

Precis som forskningen visar så framstår teknik, eller snarare bristande teknik, som den största hindrande faktorn för digitala kanaler för måluppfyllelse och relationsskapande (se t.ex. Lindberg et al. 2016; Palmquist, 2019). Skolpersonalens tankar kring lärande via digitala medier ser också tekniken eller tillgången till densamma som det största hindret för att på ett smidigt sätt arbeta med digitala kanaler i utbildningssammanhang. Brister i tid, utrustning och främst hackig uppkoppling nämns som de faktorer som påverkar negativt. Någon menar att det inte alls blir samma personliga kontakt med eleven och att man inte kan stötta fullt ut ifall,

42

eleven har svårigheter med något och befinner sig på andra sidan av en skärm utom räckhåll för en klapp på axeln eller annan uppmuntrande aktivitet. En vårdnadshavare problematiserar ”det här med GDPR” som en av de hindrande faktorerna men också om hur klassläraren i dotterns klass inte tar sig tid till att gå igenom grundläggande funktioner i datorn eller att eleverna får tid att öva skriva på ett tangentbord. Hen menar att det bara tas för givet att barn kan detta idag, ”när vi är så digitaliserade”, något som både Säljö och Hundeide problematiserar (Hundeide, 2003; Säljö 2000). En annan beskriver hur barnet har fått undervisa sin egen lärare i hur man hanterar olika grundläggande funktioner i ett ordbehandlingsprogram. En tredje berättar att mycket ansvar för undervisning läggs i vårdnadshavarens knä, då det blir dennes ansvar att utföra lektioner hemma utan pedagogisk utbildning. Eleverna å sin sida, uppger inte alls samma kritiska hållning till de digitala kanalerna, utan framhåller i de flesta fall bara fördelar, med ett undantag. Lisa beskriver att elevers dåliga uppkoppling ibland har haft en negativ inverkan under vissa lektionsavsnitt, Hugo att de digitala verktygen ligger efter.

Med allt detta sammantaget ser jag att ett flippat klassrum eller blended learning skulle ge möjlighet att följa undervisningen när du inte kan komma till skolan, men även för att ge vårdnadshavare en större möjlighet till att stötta sina barn och ungdomar i skolarbetet (se Amhagen, 2013; Bruun, 2015; Lindberg et al. 2016). Det skulle erbjuda en chans att hänga med och känna delaktighet även om du inte kan vara på plats i klassrummet, men samtidigt läggs en stor börda på lärare att förändra sina undervisningsmetoder (se Bäcklund & Hugo, 2018; Palmquist, 2019)

Även om vi ofta kan höra att Sverige är ett av de mest datortäta hushållen i världen så behöver vi dock ta i beaktande att det inte är alla som har de tekniska tillgångar som krävs. Vi kan av den anledningen inte förutsätta att det är en tillgång att använda sig av digitala kanaler för att öka skolnärvaro, det kan ytterligare slå ut likvärdigheten i utbildningen vilket framkommer i Mitchells undersökning (Mitchell, 2020)

- På vilket sätt har digitala arbetsformer och distansundervisning påverkat skolnärvaro för berörda elever? Resultatet ser även här, olika ut. Enkätsvaren ger ett något annorlunda resultat än informanterna som deltar i intervjuerna. Gemensamt för flertalet av de barn/ungdomar/unga vuxna som deltar, eller förekommer i samtalen, är att de inte ger uttryck för ett direkt behov av fysisk, social samvaro. De menar att de i stället finner denna samvaro i egenvalda relationer, inte sällan via familj eller internet, tankarna går till Säljö och Hundeides redogörelser för den primära socialisationen, dekontextualisering och förväntningar utifrån samtidens artefakter (Hundeide,

43

2002; Säljö 2000). Några vårdnadshavare önskar en plats i särskild undervisningsgrupp eller vid individuella och, från andra elever, avskilda lärplatser för att fungera i skolan.

Önskemål om ett utökat hälsofrämjande och förebyggande arbete med förbättrad kommunikation och samordning framkommer i vårdnadshavarnas intervjuer, i syfte att deras barn och andra elever ska slippa nå utanförskap genom hög frånvaro. Detta skulle kunna tolkas som en förståelse av systemteoretiska tankegångar om värnandet om helheten och att alla delar är beroende av varandra i ett samspel (Öquist, 2018; Senge, 1995).

7.1.2 En annan typ av skolnärvaro

Hur ställer sig elever, vårdnadshavare och skolpersonal till möjligheten om en annan typ av skolnärvaro?

Alla respondenter i undersökningen, med undantag av några få, önskar en större flexibilitet i skolplikten. Några återger konstruktiva tankar om hur det skulle kunna se ut. Någon beskriver hur det verkat finnas en ovilja att som lärare eller rektor, lära nytt och på så sätt börjat fråga sig om det där med skolans devis om att lära för livet, inte verkar gälla skolpersonal. Flera vårdnadshavare i undersökningen återger upplevelsen av att skolan verkar ha stannat upp i en svunnen tid och att de inte har kunnat tillgodose deras barn utifrån de digitala förutsättningar barnet i dagens samhälle lever i. Vi måste också ta i beaktande att lärare och skola inte bara har lagar och regler att förhålla sig till, det nya samhället ställer också ett utökat krav på lärares dokumentation, vilket medfört en hög arbetsbörda. Att ställa om undervisningen till mer digitala former är tidsmässigt krävande för att den ska nå kvalitet (se Bäcklund & Hugo, 2018; Palmquist, 2019). En annan sak som är viktig i sammanhanget är att den tekniska tillgången och kunskapen i hemmen ser olika ut, det kan bli en utslagsfaktor av negativ sort.

Jag upplever att jag har nått syftet med studien då jag har fått ta del av, kan redogöra för och på så sätt bidra med kunskap om olika människors erfarenhet kring digitala kanaler för att öka meningsfullhet och skolnärvaro för elever med problematisk skolfrånvaro.