METODDISKUSSION

Det går att diskutera undersökningens tillförlitlighet då de respondenter som har valt att delta i undersökningen, kan tänkas ha ett särintresse för ämnet och därför inte representerar genomsnittet. Kvaliteten på arbetet, utifrån ovan nämnda betydelse, får avgöras utifrån redovisad text.

Lika väl som insatserna för att nå fram, till barn och unga med problematisk frånvaro i skolan, behöver vara olika och individuellt anpassade behövde jag anpassa studiens

44

tillvägagångssätt för insamling av data. Det skulle även vara intressant att utföra en textanalytisk studie, men jag ville i första hand få en inblick i elevers uppfattningar och fann inte tillräckligt många artiklar eller andra skrivelser om detta.

Jag var dock osäker på hur jag skulle kunna nå målgruppen, elever med problematisk frånvaro som dessutom har erfarenhet av digitala kanaler för ökad skolnärvaro.

Tanken med att nå fram till informanter via sociala medier uppstod dels för att jag tänkte mig att respondenten skulle känna en större frivillighetskänsla i deltagandet än om den blev tillfrågad/ålagd av arbetsgivare att besvara enkäten. Jag tog även i beaktande det stigma som jag genom tidigare yrkeserfarenhet har sett uppstå hos elever med familjer, i utsatt situation gentemot systemet skola, kan uppleva. Att skolan skulle be vederbörande att svara på frågor utifrån sin situation, skulle då kunna resultera i ett urval som kanske inte blir tillförlitligt. Har du inte en god relation till skolan kanske du inte lämnar dina synpunkter. Bryman (2018) menar att det är av största vikt att skapa en tillitsfull relation vid intervjutillfället och jag ville påbörja den redan vid ansatsen till en förestående intervju.

Det var också en viktig faktor att utföra själva intervjuerna digitalt och på så sätt tillföra en extra dimension till arbetet. Skulle jag kunna möta och bemöta människor jag aldrig träffat på sådant sätt att de skulle öppna sig kring ett känsligt ämne under en digital intervju för en människa de aldrig har träffat? Skulle de tekniska delarna fungera? Jag skulle vilja påstå att det gick förvånansvärt bra i de olika mötena och det var snarare svårt att avgränsa samtalen till rent digitala diskussioner då vägen fram till de digitala lösningarna ofta varit svår.

Bristen på röster från barn och ungdomars erfarenheter i forskning gav upphov till önskemålet att få med elevens röst i undersökningen. Denna önskan visade sig inledningsvis vara svår att uppfylla, dels med tanke på tidspressen, men även på grund av målgruppens utsatthet. De flesta vårdnadshavare uppgav nämligen att de gärna gav sin röst men att deras barn inte ville medverka då ämnet var för känsloladdat, även om deras barn visat uppskattning för att ”någon undersöker ämnet”. Genom att lyssna in och tillmötesgå barnet/ungdomen med flexibilitet i insamlingsmetoder utifrån given situation ser jag ändå att önskan har uppfyllts till viss mån. En tanke som slog mig var att jag kanske skulle ha använt ordet samtal istället för intervju vid förfrågan i enkäten. Samtal låter mer inbjudande och intervju kan låta formellt och till viss del kanske även avskräckande för någon.

Den tekniska delen av intervjuerna fungerade oftast bra. Vid några tillfällen uppstod oväntade förhållanden. Emma och jag pratar först i ett Zoom-möte. Eftersom hon inte vill vara med i bild sitter hon bortanför skärmen och har jag svårt att höra henne, vilket blir extra jobbigt för Emma då hon har en språkstörning. Jag väljer därför att avbryta intervjun efter en stunds

45

samtal då jag märker att hon blir trött av upprepande frågorna. Jag kompletterar därför intervjun med skriftliga frågor. Sofia meddelar mig vid kontakt att hon kan ha behov av att få svenska översatt till engelska, då hon inte förstår allt på svenska. Jag erbjuder henne att utföra intervjun på engelska och vår mejlkonversation sker på detta språk. Sofia förklarar att svenska är hennes första-språk, men att hon lever i det engelska eller amerikanska språkets värld. Hon tackar för möjligheten och mitt hänsynstagande, intervjun sker till slut ändå på svenska. Sofia har dock sin kamera avstängd under hela intervjun så det kan i princip räknas som ett telefonsamtal, med undantag av att hon såg mig i bild.

Det går därför att ifrågasätta validiteten i undersökningen dels på grund av vilka informanter som svarat på enkät och intervju, dels utifrån vilka orsaker som ligger till grund för elevens höga frånvaro. Jag har inte ställt frågor om vårdnadshavares utbildning/yrke eller barnet/ungdomens anledning till frånvaro eftersom jag inte hade fokus på detta i undersökningen. Det visade sig dock att alla vårdnadshavare var akademiskt utbildade och deras barn/ungdomar hade kognitiva svårigheter och flera hade svårigheter eller ointresse av att fysiskt befinna sig i sociala sammanhang. Viktigt kan också vara att tillägga att vårdnadshavares ibland svåra livsberättelser medförde i vissa lägen dilemma att på ett finkänsligt sätt, rikta fokus på de digitala aspekterna i barnets/ungdomens historia med skolan.

Att använda sig av sociala medier vid insamling av material har blivit en trend under de senaste åren, menar Bryman (2020). Detta har bland annat medfört en slags ”respondenttrötthet” säger han och påvisar att många ifrågasätter etiska aspekter och flera tröttnar på att delta i undersökningar. Etiska problem kan uppstå, menar Bryman då inte alla följer Vetenskapsrådets etiska regler när de inhämtar information via sociala medier. Han menar dock att forskare bör intressera sig för de fokusgrupper som finns representerade via till exempel Facebook, då det finns en hel del naturligt förekommande data att analysera. Däremot bör man vara försiktig och uppmärksam då åtskillnaden mellan privat och offentligt är inte alltid helt tydlig i dessa kanaler (Bryman). Genom min enkätstudie befann jag mig i dessa forum och jag hade således kunnat välja att göra en utökad analys av den diskussion som fördes i de olika grupperna. Det förekom dock inte samtal om studiens ämne i tillräckligt stor utsträckning, samtidigt som jag också tog hänsyn till att det var ett privat forum. Jag kände mig på något vis som en inkräktare utan tydliga ansatser om jag skulle analysera andra människors kommunikation utan att avisera mina avsikter.

Covid-19-pandemin gör att det i dagsläget är väldigt svårt att nå skolor generellt. Vi lever i en digital tid, jag provade därför ett digitalt tillvägagångssätt och inhämtade kunskap kring etiska förhållningssätt via metodlitteratur (Bryman 2020).

46