Förslag till fortsatt forskning - Reflektionen som grund för utveckling,lärande och kvalitet i

Min studie har mest handlat om de vuxnas perspektiv, arbetssätt och organisation kring arbetet med reflektion och dokumentation. Därför tycker jag att en studie som belyser reflektionsarbete ur barnens perspektiv vore intressant. Hur organiseras reflektionsmöjligheter för barnen och på vilket sätt utvecklas lärande ur dessa situationer? Hur upplever barnen detta och hur påverkar detta verksamheten?

Referenser

Alexandersson, M. (1994). Metod och medvetande. (Göteborg Studies in Educational sciences 96). Göteborg: Acta Universitatis Gothuburgensis.

Bergmark, U. (red.) (2010). Den goda cirkeln. Värdefullt lärande i pedagogisk praktik. Eskilstuna: Betydelsefullas förlag.

Brusling, C. (1996). Analys av lärarens yrkesverksamhet som praktiskt tänkande - En nygammal metod. I C, Brusling & G, Strömqvist. (red.). Reflektion och praktik i läraryrket. Lund: Studentlitteratur.

Brusling, C & Strömqvist, G. (1996). Reflektion och praktik i läraryrket. Lund: Studentlitteratur.

Carlina Rinaldi. (2000). Tidskriften Förskolan. Reggio Emilia: barnet visar vägen. Tillgänglig på Internet: http://blogg.lararnasnyheter.se/pdf/FS/forskolan-2000-4-reggio-emilia-tema.pdf Claesson, S. (2002). Spår av teorier i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Dahlberg, G. Moss, P. & Pence, A. (2002). Från kvalitet till meningskapande: postmoderna – exempel i förskolan. Stockholm: HLS förlag.

Dahlberg, G. & Åsén, G. (2005). Loris Malaguzzi och den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia. Forsell, A. (Red.). Boken om pedagogerna (188-211). Stockholm: Liber.

Dewey, J. (1933). How We Think. A Restatement of the relation of reflective thinking to the educative process. S. 102-118. Boston: D.C. Heath and Company.

Dysthe, O. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I O, Dysthe (Red.). Dialog, samspel och lärande. Studentlitteratur.

Einarsson, C. & Hammar-Chiriac, E. (2002). Gruppobservationer. Lund: Studentlitteratur.

Gren, J. (2003). Etik i pedagogens vardag. Stockholm: Liber AB.

Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskare och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 2003 årg 8 nr 1-2, s. 42-57.

Johansson, E. (2005). Möten för lärande [Elektronisk resurs]: pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. [Ny utg.] Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1830

Jonstoij, T & Tolgraven, Å. (2001). Hundra sätt att tänka. Växjö: Davidsons Tryckeri AB. Kullberg, B. (1996). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lenz Taguchi, H.(1997). Varför pedagogisk dokumentation? Om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm: HLS Förlag.

Lenz Taguchi, H. (2000). Emancipation och motstånd: dokumentation och kooperativa läroprocesser i förskolan. Doktorsavhandling. Stockholm: HLS förlag. Lenz Taguchi H. Lindgren, A & Sparrman, A. (2003). Om att bli dokumenterad. Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige, 2003 årg 8 nr 1-2, s. 58-69.

Mårdsjö Olsson, A. (2010). Att lära andra lära – medveten strategi förlärande i förskolan. Stockholm: Liber.

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (3., [uppdaterade] uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Pramling Samuelsson, I & Sheridan, S. (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige, 2003 årg 8 nr 1-2, s. 70-84.

Project Zero & Reggio Children. (2006). Att göra lärandet synligt. Barns lärande individuellt och i grupp. Stockholm: HLS Förlag.

Reggio Emilia-institutet. (2012). Reggio Emilia-institutet: Om Reggio Emilia. Hämtad 9 november, 2012, från Reggio Emilia-institutet, http://www.reggioemilia.se/

Repstad, P. (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. 4., [rev] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Richter (2011)Tidskriften Förskolan nr. 4 (2011). Tema Reggio Emilia under luppen: filosofi i ständig rörelse. Sörmlands Grafiska AB.

Rodgers, C. (1996). Att definiera reflektion: John Dewey och det reflektiva tänkandet. I C,

Brusling, C & G, Strömqvist. (red.). Reflektion och praktik i läraryrket. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2000). Med demokrati som uppdrag: en temabild om värdegrunden. Stockholm: Statens skolverk. Tillgänglig på Internet: http//www.skolverket.se/publikationer?id=721 Skolverket. (2005). Kvalitet i förskolan. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1397

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Stockholm:

Skolverket.

Stensmo, C.(2002). Vetenskapsteori och metod för lärare. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala.

Svenning, B. (2003). Vad berättas om mig? Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur AB.

49 Svenning, C. (2003). Metodboken. Lorentz.

Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet. (2010). Förskola i utveckling: bakgrund till ändringar i förskolans läroplan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Wallin, K. (1996). Reggio Emilia och de hundra språken. Stockholm: Liber.

Wallin, K. (2003). Pedagogiska kullerbyttor: en bok om svenska barn och inspiration från Reggio Emilia. Stockholm: HLS förlag.

Wallin, K, Maechel, I & Barsotti, A. (1981). Ett barn har hundra språk. Stockholm: Utbildningsradion AB.

Wehner-Godée, C. (2000). Att fånga lärandet: pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. 1. Uppl. Stockholm: Liber.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk–samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig: www.vr.se (2012-11-12).

Åberg, A & Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i

Bilaga 1

Intervjufrågor

Frågor till kvalitativ forskningsintervju med pedagogista. Syftet är att genom formell intervju, i en etnografisk studie, vidga förståelsen för det reflekterande arbetssättet vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Informella intervjuer genom samtal med yrkesverksamma vid förskolan ligger till grund för denna avslutande intervju.

Inledning:

Hur många år har du jobbat som pedagogista?  I vilka typer av verksamheter? Vilken är din roll i förskolan?

Dokumentation: Vad ligger som grund för den gemensamma reflektionen?

Hur går insamlandet av dokumentation till?

 Hur startar insamlingen?

 Hur går urvalet till?

 Vad är syftet med dokumentationsarbetet? Hur blir dokumentationen en pedagogisk dokumentation?

 Beskriv processen?

 Hur används den pedagogiska dokumentationen?

Reflektion: Hur organiseras reflektionsarbetet?

Många förskolor har svårt att hitta tid för reflektion. Hur organiseras det vid denna förskola?

 Enskild tid?

 Mötestid?

 Kompetensgrupper?

 Handledning?

 Reflektion med barn?

 Reflektion med föräldrar?

 Vilka problem/svårigheter kan upplevas?

Betydelse: Vilken betydelse får reflektionsarbetet?

Hur används reflektionsarbetetes analyser?

 Planering/Projekt?

 Lärande? (barn/vuxna)

 Kvalitetsgranskning?

 Utvecklingssamtal?

 Förskolans ansikte utåt?

Övriga frågor:

Finns det någonting annat som du vill ta upp som inte framkommit?

Dessa frågor är det basmaterial som kommit att användes vid intervjun. Det handlar om en ostrukturerad intervju, följdfrågor kom att förekomma naturligt. Vid intervjun användes diktafon för att kunna göra en säker registrering.

In document Reflektionen som grund för utveckling,lärande och kvalitet i en Reggio Emilia-inspirerad miljö EXAMENSARBETE (Page 53-58)