Metoddiskussion

När jag startade min studie ville jag vidga förståelse för hur yrkesverksamma i en Reggio Emilia-inspirerad förskola använder sig av ett reflekterande arbetssätt. Reggio Emilias filosofi har intresserat mig under mina år jag arbetat i förskolan. Tillsammans med mina dåvarande kollegor gjordes flera försök att hitta liknande arbetssätt. Under denna tid tampades vi med osäkerhet kring organisation och arbetssätt. I min studie har jag haft förmånen att under fem veckor finnas med som deltagande observatör i verksamheten vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola i Sverige. Mitt arbete har i grunden handlat om att dela pedagogernas vardag och erfarenheter för att finna svar på mina forskningsfrågor. Jag ville vidga förståelsen genom att undersöka vad som låg till grund för den gemensamma reflektionen, hur reflektionsarbetet organiserades samt vilken betydelse reflektionsarbetet fick. I min etnografiska fältstudie använde jag mig av deltagande observationer, informella intervjuer och formell intervju. Mitt viktigaste redskap har varit min själ och mina sinnen i min roll som aktivt deltagande forskare. Pedagogerna har genom de deltagande observationerna och intervjuerna delgett mig sina tankar om verksamhetens reflekterande arbetssätt. Jag har arbetat hårt för att inte låta mina tidigare erfarenheter av arbete i förskolan påverka mig att dra egna slutsatser. Jag har strävat efter att förhålla mig neutral inför det jag sett och hört och låtit mig förundras över det som ändå, utifrån min förförståelse är bekant. Det resultat som redovisas utgår från en specifik förskola och deras underlag, organisation och betydelser av reflektionerna för just den verksamheten. Det är möjligt att en annan forskare vid en annan förskola utifrån sin tolkning hade kommit fram till ett annat resultat. Resultatet vidgar förståelsen för ett reflekterande arbetssätt just på denna förskola.

6.1 Metoddiskussion

Den urvalsgrupp som kommit att bli mål för denna undersökning har alla anknytning till mitt syfte, alla deltagarna är yrkesverksamma vid samma Reggio Emilia-inspirerade förskola. Gruppen bestod av både män och kvinnor, övervägande kvinnor. De hade varierande befattningar och utbildningsbakgrund, såsom barnskötare, förskollärare, förskolechef och pedagogista. Gruppen bestod av pedagoger med varierande erfarenheter exempelvis lång vana av arbete i förskolan, spetskompetenser samt alldeles ny utbildning, allt i överenstämmelse med förskolans profil och arbetssätt. Kullberg (1996) förklarar att urvalet görs i relation till vad etnografen ämnar undersöka. För min studie utgick urvalet av informanter och förskola från grundval av att jag som forskare bedömde att jag därigenom kunde få mest relevant information i relation till undersökningens syfte.

40

6.1.2 Informationshämtande metoder

Jag valde att göra min undersökning utifrån ett etnografiskt perspektiv. Etnografisk metod är en kvalitativ undersökningsmetod. En etnografisk studie kan också kallas också för fältstudie. Kullberg (1996) menar att kärnan i metoden är forskarens närvaro i fältet, aktivt deltagande i den dagliga miljö där något ska studeras. Jag vistades fem veckor i den Reggio Emilia-inspirerade förskolan där min studie växte fram. Datainsamlingen bestod av deltagande observation, informella intervjuer och en formell intervju.

Deltagande observation

Som en del av undersökningen genomfördes deltagande observationer. Mina observationer har genomförts i den dagliga verksamheten bland det pedagogiska arbetet med barnen men även vid deltagande i pedagogernas möten och reflektionsträffar. Mina forskningsfrågor har hela tiden funnits med mig och hjälpt mig att fånga viktig information i överenstämmelse med mitt syfte. Vid observationerna har inte anteckningar förts direkt utan senare samma dag vid min inlagda reflektionstid. Att anteckna under en pågående aktivitet kan störa den pedagogiska process som pågår och kan kännas onaturligt för de observerade. Stensmo (2002) förklarar arbetssättet som att kulturaktiva perioder måste omväxlas med kulturpassiva perioder då observatören distanserar sig för att reflektera, föra anteckningar och vidga sina berättelser. I samband med bearbetningen av observationerna har jag funnit att svar på mina forskningsfrågor. Detta skapade i sin tur också underlaget för mina intervjuer. Ju längre tiden gick gjordes desto fler medvetna observationsval av vad jag ville veta mer om. Det gällde att vara på rätt plats vid rätt tillfälle. Mina val av observationsfokus kom sedan att styras allt mer mot de pedagogiska informations- och reflektionsmöten som hölls vid förskolan.

Informella intervjuer

Under undersökningens gång skapade jag informella intervjuer genom dialog för att vidga förståelsen ytterligare kring syftet och forskningsfrågorna. De informella intervjuerna kunde liknas vid samtal som skedde i samband med min närvaro i arbetslagen. Dessa samtal växte spontant fram under datainsamlingsprocessen. Detta är den vanligaste formen av intervju i en etnografisk studie, enligt Kullberg (1996). Dessa tillfällen för informella intervjuer gav mig möjlighet att nå ännu djupare i min insamling av data. Jag kunde ställa frågor utifrån upptäckter i mina deltagande observationer och få bekräftelse på vad jag sett och hört. Mitt syfte, mina forskningsfrågor, att jag som intervjuare var väl bekant med förskoleverksamhet och att jag var påläst om Reggio Emilia-filosofin och dess arbetssätt var mycket positivt i den bemärkelsen att relevanta och utmanande frågeställningar samt följdfrågor kunde ställas på ett naturligt och etiskt sätt.

41

Formell intervju

Vid min undersökning gjordes även en formell intervju med pedagogistan på den aktuella förskolan. Enligt Kullberg (1996) är den formella intervjun av stor betydelse för en etnografisk studie. Jag kunde känna att denna intervju vidgade förståelsen ytterligare i enlighet med syftet och forskningsfrågorna. Intervjun uppstod ur en följd av händelser som jag ansåg viktiga för mitt resultat, jag kände ett behov av att få ytterligare information för att kunna vidga förståelsen ytterligare ett steg och tydliggöra mitt resultat. Intervjun genomfördes efter att jag kontaktat pedagogistan och hon bestämt tid och plats för vårt möte. Jag använde mig av ett färdigt intervjuunderlag med stödpunkter för att hålla fokus på syftet och forskningsfrågorna. Pedagogistan fick inte frågeunderlaget i förväg, dock visste hon vad som intresserade mig och vad jag undersökte. Hon hade även hunnit bli bekant med mig och min undersökning eftersom jag funnit vid förskolan under en längre tid. Vid intervjun användes diktafon. Intervjun genomfördes i ett avsides rum för att atmosfären skulle bli lugn och avslappnad. I samband med bearbetning och analys av empirin har jag kunnat se att denna intervju gav ytterligar svar på mina forskningsfrågor och knöt samman det övriga materialet i studien, ett viktigt perspektiv för mitt resultat.

6.1.3 Etiska överväganden

Stensmo (2002) anser att en etnografisk forskare måste kunna ta andras perspektiv på ett etiskt och empatiskt sätt. I samband med fältstudieundersökningen har Vetenskapsrådets (2002) principer om forskningsetik tillämpats. Jag har varit noga med att inte lämnat ut uppgifter om vilken förskola de deltagande pedagoger är verksamma vid eller vilka pedagoger jag intervjuat och observerat. De som intervjuats har rätt till sin egen värdighet och integritet, understryker Trost (1997).

6.1.4 Giltighet och tillförlitlighet

I mitt arbete med resultatet har jag tagit i beaktande att den förskola jag haft förmånen att göra min etnografiska studie vid var precis i inledningen av ett nytt projektarbete samtidigt som många barn och pedagoger var nya vid de fem mötesplatserna (avdelningarna). Även det processinriktade dokumentationsunderlaget var nytt för pedagogerna. Trots detta anser jag att studien bidragit till en vidgad förståelse och att tillförlitlighet framstår av resultatet. Olika tolkningar som formuleras i en undersökning har central betydelse för validiteten. Ett ofta tillämpat begrepp i detta sammanhang är enligt Patel och Davidsson (2003) triangulering. Triangulering kan ske på flera olika sätt, exempelvis genom att tillämpa flera olika datainsamlingsmetoder. Överfört till etnografiska förhållanden betyder detta att om man litar till ensidig data är risken stor för att analysen inte blir pålitlig. I min studie använde jag mig av deltagande observationer, informella intervjuer och formell intervju. Utfallet av dessa metoder pekade åt samma håll och stärker därmed tillförlitligheten. Vid min bearbetning och tolkning av det transkriberade materialet reflekterade jag kontinuerligt över huruvida mitt

42

intresse och deltagande, påverkade mina tolkningar av observationerna och intervjuerna. Att förhålla mig neutralt är något jag vinnlagt mig om och reflekterat över under hela processen i undersökningen, allt för att undvika att mina egna värderingar och mina tidigare erfarenheter skulle påverka resultatet. Det går ändå inte med säkerhet att säga att min förförståelse inte påverkat undersökningens resultat. Kvale och Brinkman (2009) menar att forskaren gör antaganden utifrån sitt eget perspektiv och blir medskapare av de resulterade meningarna. Mening skapas och uttolkas av forskaren, det är därför möjligt att en annan forskare utifrån sin tolkning kommit fram till ett annat resultat än mitt. En slutsats är att undersökningen som helhet kan anses ha tillräckligt god giltighet i och med att syftet och forskningsfrågorna har kunnat besvaras i min empiriska studie. Med hänvisning till hur jag hanterat min förförståelse för förskolan som sammanhang, att jag var noga förberedd genom att ha skaffat mig en bred teoretisk referensram relaterad till empirin och en relevant urvalsgrupp gör att studien kan anses uppfylla kvalitetskraven gällande trovärdighet och tillförlitlighet. Jag anser att resultatet vidgar förståelsen av hur yrkesverksamma vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola använder sig av ett reflekterande arbetssätt. Likväl kan denna förståelse vara obeständig eller formas på ett annat sätt eftersom kontexen förskolan inte är statisk utan ständigt förändras i form av nya grupperingar och andra förutsättningar, såsom resurser, fysisk miljö, kunskapsutveckling, samsyn, kultur och samhällsförändringar. Förändringar är dock inget som behöver motarbetas i förskolan. I den Reggio Emilia-inspirerade filosofin ses istället arbetsmetoderna som något som ständigt förändras, enligt Wallin (1996).