Reflektionens betydelse

Enligt vad observationerna visar är reflektionen själva kärnan för verksamheten. Lenz Taguchi (1997) anser att utan diskussion och reflektion kring dokumentationen och arbetet, sker ingen utveckling och förändring, varken av det egna eller av barnens arbete. Det går också att se i observationerna att pedagogerna har ett stort behov av att reflektera kring sina dokumentationer. Dewey (1933) beskriver att reflektion måste ske i gemenskap med andra.

36

Detta är något som pedagogerna har erfarenhet av och uttrycker stort behov av. Pedagogerna har även en önskan om mer enskild reflektionstid. Åberg och Lenz Taguchi (2005) påpekar att pedagoger behöver möjlighet att reflektera över sitt handlande för att förstå och se någonting nytt. Pedagogerna framhåller även betydelsen av ett bra dokumentationsarbete i sitt samarbete med föräldrarna. I utvecklingssamtalen är också de reflekterade dokumentationerna nödvändiga för att synliggöra barnens lärandeprocesser. Även inför den kommande kvalitetsredovisningen är det reflekterade materialet nödvändigt för att ge en rättvis bild av hur verksamheten uppnår uppsatta mål. Pedagogerna arbetar också för att uppnå ett professionellt bemötande med olika intresserade grupper som besöker förskolan, då använder de pedagogisk dokumentation för att beskriva verksamheten. Lenz Taguchi (2000) och Wehner-Godée (2000) understryker hur viktig reflektionsprocessen är, de menar att reflektionen lyfter fram verksamheten och därmed pedagogerna och barnen, vilket synliggör vad som sker i verksamheten. Det skapar en förändring och utveckling som utgår från barnens värld.

Analys av informella intervjuer

I de informella intervjuerna med pedagogerna framgår att reflektionen är mycket viktig för att komma vidare i projektarbetet. Åberg och Lenz Taguchi (2005) menar att gemensam reflektion är utgångspunkten för hur förskolan för den pedagogiska processen framåt. Pedagogerna i min studie framhåller också behovet av pedagogisk dokumentation inför utvecklingssamtalen. ”Arbetet med pedagogisk dokumentation hjälper oss att förstå vad barnen försöker att förstå och hur de lär”, menar de. Utifrån detta kan pedagogerna skapa sammanhang som utmanar och inspirerar till ny kunskap, anser Åberg och Lenz Taguchi. Pedagogerna beskriver också att många andra förskolor, politiker och media med flera är intresserade av hur förskolan arbetar och menar då att de pedagogiska dokumentationerna är ett viktigt underlag för att visa förskolans arbetssätt och profil. ”Reflektionerna är också viktiga för vårt eget lärande”, framhåller pedagogerna. Genom att våga reflektera över sig själv och sin roll i arbetet med barnen finns alltid något nytt att utveckla och lära, menar de. ”Dokumentationen är ett medel, men utan dialog sker ingen utveckling” (Åberg & Lenz Taguchi, 2005, s.21). Pedagogerna betonar också att de bör kunna göra skillnad mellan det privata, personliga och professionella. I arbetet med att reflektera bör det privata hållas utanför och samtalen bör hålla professionell prägel. Pedagogerna framhåller också att reflektionsarbetet, de pedagogiska dokumentationerna, utgör underlag för förskolans kvalitetsarbete. Reflektionerna leder till frågor om hur vi ska ta nästa steg, om vad vi håller på med och varför, menar de. Reflektion är ett led i en cirkulär process. När förståelse av samband mellan orsak och verkan uppstår skapas förutsättningar för att kunna agera mera insiktsfullt, anser Alexandersson (1994).

37

Analys av formell intervju

I den formella intervjun förklarar pedagogistan att reflektionsarbetet har en mycket stor och avgörande betydelse för verksamheten. ”Reflektionen är en förutsättning för att ständigt kunna utveckla vårt pedagogiska arbete” (Åberg & Lenz Taguchi, 2005, s.14). Även Brusling och Strömqvist (1996) anser att reflektion är en aktiv social process för att skapa mening och förståelse. Pedagogistan framhåller reflektionens betydelse för att driva olika projektarbeten framåt genom ett reflekterande arbetssätt. När det gäller kvalitetsgranskningen av förskolans arbete bildar den pedagogiska dokumentationen ett värdefullt underlag, det blir ett kontinuerligt kvalitetsarbete, anser pedagogistan. Vid utvecklingssamtalet är det den pedagogiska dokumentationen som är underlaget, menar hon. Åberg och Lenz Taguchi (2005) förklarar att med hjälp av den pedagogiska dokumentationen blir det möjligt för föräldrarna att ställa frågor, som skapar större inflytande över innehållet i sitt barns vardag. Pedagogisk dokumentation kan också användas för att ge en bild av förskolans arbete till samhället utanför förskolan. Det finns också en ambition att utforma förskolans hemsida på ett mer beskrivande och intressant sätt.

Sammanfattning

Min studie visar genom observation, informella intervjuer samt formell intervju att reflektionsarbetet är det som grundlägger förutsättningarna för det pedagogiska arbetet, det är själva kärnan i verksamheten. Undersökningsgruppen lyfter fram att det reflekterande arbetssättet har stor betydelse, pedagogerna har också ett stort behov av att reflektera tillsammans. I kontakten med föräldrarna och i samband med utvecklingssamtalet är de pedagogiska dokumentationerna nödvändiga som underlag för att synliggöra barnens lärandeprocesser. Även i kvalitetsgranskningen bildar den pedagogiska dokumentationen ett kontinuerligt underlag. Det reflekterade materialet används även för att visa förskolans ”ansikte utåt” och presentera profil och arbetssätt. Reflektionsarbetet har också stor betydelse för det projektarbete som pågår vid förskolan, med syftet att synliggöra, utmana och föra barnens lärandeprocesser framåt. Även för pedagogernas eget lärande har ett reflekterande arbetssätt betydelse. Genom att reflektera tillsammans skapas flera synviklar på ett problem och därigenom delas kunskap och förmedlas information mellan varandra. I sociokulturell teori kallas det enligt Dysthe (2003) att lärandet är distribuerat. I min studie kan jag se hur pedagoger och barn delar med sig av sin kunskap under arbetet med reflektioner. Ny kunskap skapas genom utnyttjandet av den distribuerade kunskapen. Det som framkommer genom observation, informella intervjuer och formell intervju är sju olika perspektiv som åskådliggör reflektionens betydelse. Figuren på nästa sida visar vilken betydelse reflektionsarbetet får för verksamheten.

38

39

6 Diskussion

När jag startade min studie ville jag vidga förståelse för hur yrkesverksamma i en Reggio Emilia-inspirerad förskola använder sig av ett reflekterande arbetssätt. Reggio Emilias filosofi har intresserat mig under mina år jag arbetat i förskolan. Tillsammans med mina dåvarande kollegor gjordes flera försök att hitta liknande arbetssätt. Under denna tid tampades vi med osäkerhet kring organisation och arbetssätt. I min studie har jag haft förmånen att under fem veckor finnas med som deltagande observatör i verksamheten vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola i Sverige. Mitt arbete har i grunden handlat om att dela pedagogernas vardag och erfarenheter för att finna svar på mina forskningsfrågor. Jag ville vidga förståelsen genom att undersöka vad som låg till grund för den gemensamma reflektionen, hur reflektionsarbetet organiserades samt vilken betydelse reflektionsarbetet fick. I min etnografiska fältstudie använde jag mig av deltagande observationer, informella intervjuer och formell intervju. Mitt viktigaste redskap har varit min själ och mina sinnen i min roll som aktivt deltagande forskare. Pedagogerna har genom de deltagande observationerna och intervjuerna delgett mig sina tankar om verksamhetens reflekterande arbetssätt. Jag har arbetat hårt för att inte låta mina tidigare erfarenheter av arbete i förskolan påverka mig att dra egna slutsatser. Jag har strävat efter att förhålla mig neutral inför det jag sett och hört och låtit mig förundras över det som ändå, utifrån min förförståelse är bekant. Det resultat som redovisas utgår från en specifik förskola och deras underlag, organisation och betydelser av reflektionerna för just den verksamheten. Det är möjligt att en annan forskare vid en annan förskola utifrån sin tolkning hade kommit fram till ett annat resultat. Resultatet vidgar förståelsen för ett reflekterande arbetssätt just på denna förskola.

6.1 Metoddiskussion