För att få en ytterligare synvikel, samt som en sammanfattning, av min studie har en formell intervju gjorts med pedagogistan vid den Reggio Emilia-inspirerade förskolan. Pedagogistan har förskollärarutbildning i grunden och har arbetat många år i förskoleverksamhet. Förskollärarutbildningen byggdes sedan på med utbildning till pedagogista. Intervjupersonen har även arbetat med handledning och utvecklingsfrågor. Pedagogistans roll i förskolan är att tillsammans med förskolechefen utveckla den pedagogiska verksamheten. För intervjupersonen innebär ansvaret som pedagogista till största delen att driva projekt framåt samt att leda det systematiska kvalitetsarbetet och allt som har med uppföljning och utvärdering att göra.
5.3.1 Processen vid insamlade av dokumentation
Pedagogistan beskriver hur de olika mötesplatserna arbetar utifrån ett processunderlag med att filma, fotografera och skriva. Veckovis görs sedan reflektioner. Var och en i arbetslaget tar med sig sin dokumentation och sin reflektion till den gemensamma veckoplaneringen, för att reflektera tillsammans. Förhoppningsvis har man hunnit göra en egen reflektion eller reflekterat tillsammans med barnen som kan presenteras för kollegorna och som gemensamt reflekteras över. Tankar på hur man går vidare har kanske pedagogen själv men tankarna kan förändras i samtalet med de andra. Sedan planeras när, var och hur det fortsatta arbetet ska ske. Detta ersätter det som kollegorna tillsammans tidigare kallade planering. Reflektionerna leder arbetet framåt. En gång i månaden håller pedagogistan handledning med arbetslagen. Då är tanken att alla tar med sig sina veckoreflektioner som samlats under månaden. Utifrån detta görs en månadsreflektion tillsammans. Det handlar om att återanknyta det till de prioriterade målen och se vilka lärprocesser barnen är inne i. Pedagogistan förklarar att hennes handledning utgår ifrån att ”föra tanken vidare eller backa”. Det är inte ovanligt att vuxna har för bråttom och då behöver man återgå till barnens utforskningsprocesser, ”det är jätteviktigt
28
så att vi inte går över huvudet på barnen med alldelens för stora planer och idéer”, anser pedagogistan. ”I jobbet med processmallen blir det tydligt att vi inte kan dokumentera allt”, menar hon. Det är viktigt att fokusera på de utvecklingsområden som prioriterats, det gäller att smalna av det. ”Visst kan det vara saker som dokumenterats som man vill visa, som inte knyter an till projektet just nu. Sådant material kan ju istället sparas i barnens pärmar eller användas på annat sätt som också är bra”, förklarar pedagogistan. Att smalna av handlar om att se vad är det som är utforskningsbart och undersöka vilka lärprocesser är barnen inne i. ”Vad är det barnen försöker förstå, hur långt har vi kommit mot de mål som har prioritet? Med hjälp av det reflekterade material vi har kan vi komma vidare”, understryker pedagogistan.
Pedagogistan lyfter syftet med dokumentationsarbetet genom att förklara att det handlar om att ge tillbaka till barnen, att de får återuppleva det de varit med om, att minnas tillbaka. Att minnas tillbaka betraktas som ett lärande men också att minnas tillbaka till ett glädjeämne och en social relation. Dokumentationens syfte gentemot föräldrar är att de får insyn i vad deras barn gör och blir delaktiga i vad deras barn är med om. Ett annat syfte är också att få ett underlag för att kunna utvärdera verksamheten, att vi vet vad som händer i relation till de mål som vi har satt upp. ”Vi kallar det systematiskt kvalitetsarbete”, förklarar pedagogistan. Kvartalsvis görs analyser utifrån det material som finns.
Pedagogistan beskriver också hur det går till när en dokumentation blir en pedagogisk dokumentation. Dokumentationer har gjorts länge och mycket av det förekommer fortfarande. Pedagogistan tycker inte att det är fel. ”Det blir bilder att titta på och minnas tillbaka kring. För att det ska bli pedagogiskt måste vi lägga till reflektionsarbetet, att göra någonting av dokumentationerna, det är ett steg längre”, betonar pedagogistan. ”Vi tänker kring det som sker, kopplat till att vi har ett fokus - att vi vill att det här ska hända”, beskriver pedagogistan. Då krävs det ett tydligt fokus för vad vi gör, vad det är som är viktigt att tänka kring. Har man inte det är det svårt att göra den pedagogisk. Man kan förstås försöka hitta något pedagogiskt, men då blir det en efterkonstruktion, menar pedagogistan.
5.3.2 Hur skapas möjligheter för reflektionsarbete?
Pedagogistan beskriver att möjligheterna finns i arbetssättet. Det viktigaste är att man intar ett reflekterande arbetssätt, och att tänka att i alla mötessammanhang vid förskolan ska diskussionen handla om den pedagogiska verksamheten och det som händer med barnen. Pedagogistan understryker att ”det är jätteviktigt att personalmötestiden, heldagar då förskolan är stängd och det lilla mötet då man är ett reflektionspar ska vara fyllda av reflektioner över det vi ser och det vi gör med barnen”. Pedagogistan beskriver vidare att ”de gammeldags planeringarna” inte längre finns kvar vid den Reggio Emilia-inspirerade förskolan, utan här arbetar man utifrån reflektionerna. Personalens enskilda planeringstid är upplagd så att de aldrig har den ensam utan att man alltid har sin tid tillsammans med någon annan. Det ska vara en rutin att man möts två och två på sin enskilda tid och reflekterar ihop (cirka två timmar i veckan). Reflektioner sker också i olika kompetensgrupper såsom
29
matematik, språk och kommunikation, dokumentation och utemiljö.
Pedagogistan berättar att även föräldrarna ska finnas med i det reflekterande arbetssättet, en del av förskolans syfte är att involvera föräldrar i olika projekt. Det handlar om att skapa en demokratisk mötesplats och göra det naturligt att involvera föräldrar. I föräldrarådet har det arbetats med frågor kring projektet. Det kan vara olika hemuppgifter eller undersökningar hemma utifrån förskolans dokumentationer. ”I ett genuint intresse och en genuin fråga måste man jobba tillsammans”, betonar pedagogistan.
När det handlar om att skapa möjligheter för reflektionsarbetet har processmallen (se s. 23-24) varit till stor fördel, den hjälper arbetslagen att hålla fokus på barnens lärandeprocesser, det är någonting att gå efter och förhålla sig till. Ett problem är bristen på vikarier. Ibland är det så att det faktiskt inte går att genomföra det som planerats, men det kan också förlama genom att personalen inte ser att det kanske finns möjligheter ändå. ”Man kanske kan göra det man tänkt men lite enklare just då”, menar pedagogistan. Pedagogistan framhåller att det är ett måste att förskolechefen är delaktig i det arbete som pågår och är insatt i de processer som sker, det går inte annars, menar hon. Det är skillnad på ledare utifrån vad de har för intresse, kompetens och vad de prioriterar. Det handlar mycket om ett likvärdigt sätt att tänka och att ha en bra organisation för att det pedagogiska arbetet ska fungera. Det gäller att skapa förståelse mellan de olika leden. Arbetet når inte ända fram om arbetslagen inte har en ledare med sig, menar pedagogistan. ”Vid vår förskola jobbar vi för att följa den röda tråden och jobba med det reflekterande arbetssättet och att vi alla behöver varandra”.
5.3.3 Reflektionens betydelse för verksamheten
För verksamheten har reflektionsarbetet en mycket stor och avgörande betydelse, anser pedagogistan. Utifrån olika projekt drivs arbetet framåt genom ett reflekterande arbetssätt. ”Det fungerar som ett raster för att se att vi jobbar mot de mål som är uppsatta och som vi är ålagda att jobba med och har prioriterat”, förklarar pedagogistan. När det gäller kvalitetsgranskningen av förskolans arbete bildar den pedagogiska dokumentationen ett underlag, det blir ett kontinuerligt kvalitetsarbete. Även vid utvecklingssamtalet är det den pedagogiska dokumentationen som är underlaget, det ska beskriva vad barnen tycker om, vad de har för relationer, vad de intresserar sig för, vad de håller på att lära sig, vad de kan samt de processer som pågår. ”Vi ska följa det enskilda barnets utveckling och inte i jämförelse mot någon annan än en själv, vi ska visa att vi ger barn rika tillfällen till lärande”, framhäver pedagogistan.
Pedagogisk dokumentation kan också användas för att ge en bild av förskolans arbete för den större allmänheten, exempelvis föräldrar som snart ska söka plats för sitt barn som vill ta reda på mer om förskolan, vilket arbetssätt och profil förskolan har. Det finns en ambition att forma hemsidan på ett intressant och beskrivande sätt, menar pedagogistan. Det är dock viktigt att ta ett etiskt perspektiv i användandet av bilder på webbplatser, betonar hon.
30