Syftet med min etnografiska fältstudie har varit att vidga förståelsen för hur yrkesverksamma i en Reggio Emilia-inspirerad förskola använder sig av ett reflekterande arbetssätt. Mitt resultat visar de svar jag funnit på mina forskningsfrågor och därmed uppnått syftet med att vidga min förståelse för reflektionsarbete i förskolan. I resultatanalysen kunde tre kategorier urskiljas. Dessa tre kategorier kunde jag sedan koppla till tidigare forskning för att få svar på mina forskningsfrågor och därmed vidga förståelsen utifrån fältstudien i just denna Reggio Emilia-inspirerade förskola. Figuren på nästa sida visar hur resultatanalysens tre delar; underlag, organisation och betydelse av ett reflekterande arbetssätt ger svar på mina forskningsfrågor och därmed vidgar förståelsen för ett reflekterande arbetssätt.
43
Figur 4. Figuren visar hur resultatanalysen ger svar på forskningsfrågorna.
6.2.1 Vad ligger som grund för den gemensamma reflektionen?
Pedagogisk dokumentation är ett viktig redskap i den Reggio Emilia-inspirerade filosofin. Vid den förskola där min studie bedrivits används pedagogisk dokumentation som grund för den gemensamma reflektionen. Dahlberg, Moss och Pence (2002) menar att pedagogisk dokumentation kan användas som ett verktyg för att skapa pedagogik i förskolan som grundar sig på barns teorier, fantasier och hypoteser. Även Lenz Taguchi (1997) liksom Wehner-Godée (2000) lyfter fram pedagogisk dokumentation som ett redskap för att utveckla verksamheten. På ett medvetet sätt använder just denna förskola ett dokumentationsunderlag som redskap för att skapa processreflektion. Detta underlag visar sig vara till stor hjälp vid insamlandet av dokumentationerna, som alltid utgår från barnens intressen, upptäckter och lärprocesser. Med hjälp av dokumentationsunderlaget sammanställs de insamlade dokumentationerna, ofta med handledning av förskolans pedagogista. Själva insamlingsprocessen kräver fungerande utrustning som kamera och dator, vilket pedagogerna framhåller som viktigt. Genom dokumentationsunderlaget (finns beskrivet på sidorna 23-24) synliggörs processen redan från början. Lenz Taguchi förklarar hur pedagogisk dokumentation gör den osynliga - inre pedagogiska miljön synlig och samtidigt skapar verktyg för att förstå den yttre och synliga miljön. I min studie blev det tydligt att ett gemensamt förhållningssätt gentemot barnen och till arbetet med de pedagogiska dokumentationerna är avgörande för att skapa ett meningsfullt och utvecklande lärande för både barn och pedagoger. I och med att pedagogerna kontinuerligt träffas och reflekterar kring sina insamlade dokumentationer hålls processen levande och blir angelägen, den pedagogiska dokumentationen blir ett förhållningssätt och en kommunikation. Genom min etnografiska studie blir det tydligt att en gemensam barnsyn med utgångspunkter i delaktighet, utforskande och tro på barnets kompetenser är avgörande i arbetet med pedagogisk dokumentation. I kombination med ett tydligt och gemensamt arbetssätt vid insamlandet av
Process vid dokumentationsarbete
Vad ligger som grund för den gemensamma reflektionen?
Organisation Hur organiseras
reflektionsarbetet? Reflektionens betydelse Vilken betydelse får
44
dokumentationer blir processen levande och ett sätt att genom kommunikation tillsammans utmana och utveckla både barns och vuxnas lärande.
6.2.2 Hur organiseras reflektionsarbetet?
Under min tid vid den Reggio Emilia-inspirerade förskolan i min studie möttes jag av en tydligt och väl strukturerad organisation. Organisation i detta samhanhang handlar om hur arbetet är planerat för att skapa möjlighet till gemensam reflektion kring den pedagogiska dokumentationen. Pedagogistan leder tillsammans med förskolechefen det pedagogiska arbetet vid förskolan och båda är starkt övertygade om reflektionens betydelse vilket gör att en reflekterande kultur är invävd i förhållningssätt och arbetssätt. Det blir tydligt att reflektionsarbetet är något man jobbar med hela tiden, det handlar om att inta en reflekterande hållning till det som händer i arbetet med barnens upptäckter och lärprocesser. När det gäller planerad mötestid för gemensam reflektion är organisationen tydligt upplagd utifrån det processinriktade dokumentationsunderlaget. All mötestid används på ett effektivt sätt och har alltid fokus på barnens lärande. Mårdsjö Olsson (2010) menar att syftet med att ha en strukturerad verksamhet är att den i första hand ska gynna barnens lärande, men också pedagogernas egen möjlighet att genomföra arbetet. Min studie visar att det krävs en tydlig struktur, ledning, vilja och kunskap för att kunna organisera arbetet. Möten för reflektion har hög prioritet vid denna förskola. Lenz Taguchi (1997) framhåller att möten för reflektionen fungerar som redskap för att vi ska kunna ta nästa steg i arbetet med barnen. En grundtanke är att ”utan diskussion och reflektion kring dokumentationen och arbetet, sker ingen utveckling och förändring, varken av det egna eller barnens arbete” (Lenz Taguchi, 1997, s. 69). Detta vidgar förståelsen för betydelsen av ett organiserat reflektionsarbete.
6.2.3 Vilken betydelse får reflektionsarbetet?
I min studie framkommer att reflektionen är själva kärnan för verksamheten. Undersökningsgruppen ger uttryck för en tydlig uppfattning att det reflekterande arbetssättet har stor betydelse för verksamheten. Min etnografiska studie vidgar förståelse för hur den Reggio Emilia-inspirerade förskolan genom ett reflekterande arbetssätt med pedagogisk dokumentation som verktyg kan synliggöra och vidga barnets utvecklings- och lärandeprocesser. Vid utvecklingssamtal och föräldramöten utgör de reflekterade dokumentationerna underlag. Föräldrarna ges insyn i verksamheten och delaktighet skapas därigenom. Ett systematiskt dokumentationsarbete ger även rättvist och korrekt underlag till förskolans kvalitetsredovisning. Den pedagogiska dokumentationen används också vid möten med allmänheten och som underlag för att synliggöra förskolans profil för olika intressegrupper. Pedagogerna upplever att de vid varje reflektionsmöte lär sig någonting nytt om sig själva och sin verksamhet. Även genom delaktigheten i barnens upptäckter upplever pedagogerna att ny kunskap och nya lärdomar skapas. De främsta fördelarna med reflektionerna är emellertid att hitta ingångar för att utmana och utveckla barnens lärandeprocesser och att ge dem lustfyllda möjligeter till utveckling och lärande. Genom olika
45
projektarbeten skapas lärande utifrån barnens intressen och upptäckter, detta kräver ett kontinuerligt reflekterande över processen i projektet. Min studie visar att pedagogerna och barnen tillsammans ses som en stark resurs och det är i dialogen och samtalet som reflektionen kommer till sin rätt. Nya synsätt, inblickar, nya idéer och nya sätt att tänka på kan sammanfattas i att arbetslagen ses som ett bollplank där reflektionen ger möjlighet till nya perspektiv, inspiration och meningsfullhet i den egna praktiken, något som positivt kan utveckla och variera barnens erfarande och lärande. Enligt Dalberg, Moss och Pence (2002) är det kommunikationen, reflektionen och handlandet som håller samman det pedagogiska arbetet, men även det som sammanbinder förskolan med det omgivande samhället. Reflektionen och mötet grundas utifrån sociokulturellt perspektiv där omvärlden skapas i samspel med andra, reflektionen erbjuder just sådana tillfällen till möten mellan människor.