Forskning om bedömning är ett högaktuellt både i Sverige men framför allt internationellt (Jönsson, 2013; Hattie, 2012). Forskning om språkstörning finns också i stor utsträckning, framförallt från Storbritannien och USA (Dockrell m.fl., 2001). Vi har hittat mycket begränsat med forskning om bedömning och språkstörning och då främst kopplat till måluppfyllelse. Forskning som tar upp både språkstörning, specialpedagogik och bedömning har vi inte hittat. Vi anser att det finns ett behov av framtida forskning kring detta eftersom elever med språkstörning har varierande måluppfyllelse. Det är angeläget att forska vidare och förmedla kunskap om orsakerna till detta, men framförallt för att hitta pedagogiska möjligheter för lärare som arbetar med elever i en sårbar språkutveckling. Lärare som arbetar med elever i språklig sårbarhet bör ha höga förväntningar och en tro på att eleverna kan nå kunskapsmålen men balansgången mellan anpassningar och kunskapskrav är komplicerad för lärare. Taube (2007) och Bandura (2012) lyfter detta som värdefullt vid alla lärandesituationer eftersom lärarens syn på eleven påverkar elevens egen självbild. Vi tror att mer fortbildning och medvetenhet om detta krävs och tänker att det finns behov av litteratur som berör alla dessa viktiga områden. Vårt syfte med denna studie var att belysa språklig sårbarhet, bedömning och specialpedagogik. Vår uppfattning är att det finns ett stort intresse för dessa frågor i svenska skolor. Det märker
49
vi genom personal på olika skolor som vi möter inom vårt arbete i specialskolan. Vi hoppas att pedagogiska möjligheter i kombination med lärande bedömning och språklig sårbarhet blir ett prioriterat forskningsområde framöver.
Referenser
Appelgren, Alva (2015). Error, Praise, action and trait: Effects of feedback on cognitive performance and motivation. (Doktorsavhandling). Stockholm: Karolinska Institutet. Ahrenfelt, Bo (2013). Förändring som tillstånd: att leda förändrings- och
utvecklingsarbete i företag och organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Aspelin, Jonas (2013). Vad är relationell pedagogik? I: Jonas Aspelin (Red.) Relationell specialpedagogik: i teori och praktik (s. 13-26) Kristianstad: Kristianstad University Press.
Bandura, Albert (2012). On the functional properties of perceived self-efficacy revisited. Journal of management. 38(1), 9-44.
Barab, Sasha & Squire, Kurt (2004). Design-based research: Putting a stake in the ground. The journal of the learning sciences, 13(1), 1-14.
Bartley, Kristina (2001). FN:s konvention om barns rättigheter. Om perspektiv och relevans för förskolan. Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 10(2), 25-37.
Björklund Boistrup, Lisa (2010). Assessment discourses in mathematics classrooms: a multimodal social semiotic study. (Doktorsavhandling). Stockholm: Stockholm University.
Black, Glenda L. (2014). Say Cheese! A snapshot of Elementary Teachers´Engagement and Motivation for Classroom Assessment. Action in teacher education, 36, 377-388. Black, Paul & Wiliam, Dylan (1998). Inside the black box: Raising standards through
classroom assessment. Phi Delta Kappan, 80(2), 139-148.
Black, Paul, & Wiliam, Dylan (2009). Developing the theory of formative assessment. Educational assessment, evaluation and accountability, 21(1), 5-31.
Brinkmann, Svend & Kvale, Steinar (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bruce, Barbro (2006). Språkliga svårigheter hos skolbarn. I: Louise Bjar (Red.). Det hänger på språket: Lärande och språkutveckling i grundskolan (s. 349-371). Lund: Studentlitteratur.
Bruce, Barbro & Riddersporre, Bim (2012). Kärnämnen i förskolan: nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur & Kultur.
51
Bruce, Barbro (2014). Att möta skolans krav med sviktande verktyg. I: Siv Fischbein. (Red.). Ungdomar läser och skriver. (s. 135-156). Lund: Studentlitteratur.
Bruce, Barbro; Ivarsson, Ulrika; Svensson, Anna-Karin & Sventelius, Eva (2016a). Språklig sårbarhet i förskola och skola: Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Bruce, Barbro; Rubin, Maria; Thimgren, Pia & Åkerman, Roger (2016b). Specialpedagogik i professionellt lärarskap: Synsätt och förhållningssätt. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Cobb, Paul; Confrey, Jere; diSessa, Andrea; Lehrer, Richard; Schauble, Leona (2003). Design Experiments in Educational Research. Educational researcher, 32(1), 9-13. Conti-Ramsden, Gina; Mok, Pearl L.; Pickles, Andrew & Durkin, Kevin (2013).
Adolescents with a history of specific language impairment (SLI): Strengths and difficulties in social, emotional and behavioral functioning. Research in developmental disabibities, 34(11), 4161-4169.
Cummins, Jim (2000). Language, Power and Pedagogy. Bilingual Children in the Crossfire. Calvedon: Multilingual Matters.
Cummins, Jim (2012). The intersection of cognitive and sociocultural factors in the development of reading comprehension among immigrant students. Reading and Writing, 25(8), 1973-1990.
Djurfeldt, Göran; Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2010). Statistisk verktygslåda – samhällsvetenskaplig orsaksanalys kvantitativa metoder (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Dockrell, Julie E., & Lindsay, Geoff (2001). Children with Specific Speech and language Difficulties: the teachers´perspective. Oxford Review of Education, 27(3), 369-394. Dockrell, Julie E.; Lindsay, Geoff & Palikara, Olympia (2009). Voices of young people
with a history of SLI in the first year of post-16 education. International Journal of Language & Communication Disorders, 44(1), 56-78.
Fischbein, Siv (2009). Barns upplevelser av specialpedagogiska insatser. I: Louise Bjar; Astrid Frylmark. Barn läser och skriver. (s. 41-64). Lund: Studentlitteratur.
Frostad, Per & Pijl, Sip Jan (2007). Does being friendly help in making friends? The relation between the social position and social skills of pupils with special needs in mainstream education. European Journal of Special Needs Education, 22, 15–30. Fuchs, Lynn S.; Fuchs, Douglas; Karns, Kathy; Hamlett, Carol L.; Katzaroff, Michelle &
and without learning disabilities. American Educational Research Journal, 34(3), 513-543.
Gibbons, Pauline (2012). Stärk språket stärk lärandet: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (3. Uppl.)Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010). Språkinriktad undervisning. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Hammarberg, Thomas (2006). Mänskliga rättigheter: Konventionen om barns rättigheter. Stockholm: Utrikesdepartementet.
Hansson, Kristina (2010). Att bedöma barns språk och kommunikation. I: Louise Bjar & Caroline Liberg (red.). Barn utvecklar sitt språk. (s. 195-214). Lund: Studentlitteratur.
Hattie, John (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Hattie, John & Yates, Gregory C. R. (2014). Hur vi lär: synligt lärande och vetenskapen om våra lärprocesser. Stockholm: Natur & Kultur.
Heister Trygg, Boel (2010). TAKK: tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Ljungby: Södra regionens kommunikationscentrum.
Hjörne, Eva & Säljö Roger (2009). Att platsa i en skola för alla: Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan (4. uppl.). Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Håkansson, Gisela (2010). Development or impairment? Applied Psycholinguistics, 31, 293-297.
Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
Ingestad, Gunilla (2009). Lärande: en fråga om delaktighet. I: Louise; Bjar & Astrid Frylmark (Red.), Barn läser och skriver (s. 87-104). Lund: Studentlitteratur. Johnston, Judith R. (2008). Narratives: Twenty-five years later. Topics in language
Disorders, 28(2), 93-98.
Jönsson, Anders (2013). Lärande bedömning (3. uppl.). Malmö: Gleerups Utbildning AB. Jönsson, Anders; Lundahl, Christian & Holmgren, Anders (2015). Evaluating a large-
scale implementation of assessment for learning in Sweden. Assessment in education: Principles, policy & practice, 22(1), 104-121.
53
Nettelbladt , Ulrika & Reuterskiöld Wagner (2010). När samspelet inte fungerar - pragmatiska problem hos barn. I: Louise Bjar & Caroline Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt språk. (s. 171-192). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (2007). Språkstörning hos barn. I: Ulrika Nettelbladt & Eva-Kristina Salameh (red.). Språkutveckling och språkstörning hos barn. (s. 13-34). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, Ulrika (2013). Språkutveckling och språkstörning hos barn: Pragmatik: teorier, utveckling och svårigheter. Under redaktionell ledning av Salameh, Eva- Kristina. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Muijs, Daniel; Kyriakides, Leonidas; van der Werf, Greetje; Creemers, Bert & Timperley, Helen & Earl, Lorna (2014). State of the art: teacher effectiveness and professional learning. School Effectiveness and School Improvement, 25(2), 231-256.
Panadero, Ernesto & Jönsson, Anders (2013). The use of scoring rubrics for formative assessment purposes revisited: A review. Educational Research Review, 9, 129-144. Rosenqvist, Jerry (2013). Relationell dynamik: ett försök till analys av skola i förändring. I: Jonas Aspelin (Red.), Relationell specialpedagogik i teori och praktik. (s. 27-44). Kristianstad: Kristianstad University Press.
Sivenbring, Jenny (2016). I den betraktandes ögon: ungdomar om bedömning i skolan. (Doktorsavhandling). Göteborg: Göteborgs universitet.
Skolverket (2011a). Allmänna råd: Planering och genomförande av undervisningen: för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011b). Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016a). Skolutveckling, Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. Hämtad den 7 maj 2016, från http://www.skolverket.se/ skolutveckling/forskning/artikelarkiv/kollegialt-larande-nyckelfaktor-for-
framgangsrik-skolutveckling-1.171296.
Skolverket (2016b) Skolformer, specialskola. Hämtad den 7 maj 2016, från http://www.skolverket.se/skolformer/grundskoleutbildning/specialskola
Skolverket (2016c). Skolutveckling, Kvalitativt god undervisning viktigast för elevers lärande. Hämtad den 26 april 2016, från http://www.skolverket.se/skolutveckling/
forskning/didaktik/undervisning/kvalitativt-god-undervisning-viktigast-for-elevers- larande-1.194694.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2016a). Stöd i skolan. funktionsnedsättning. Hämtat den 3 maj 2016, från https://www.spsm.se/sv/stod-i- skolan/funktionsnedsattningar/
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2016b). Skolalternativ, undervisning i specialskola. Hämtat den 5 maj 2016, från
https://www.spsm.se/skolalternativ/undervisning-i-specialskola/
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2016c). Skolalternativ, våra skolor.
Hällsboskolan. Hämtad den 5 maj 2016, från https://www.spsm.se/
skolalternativ/vara-skolor/hallsboskolan/
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2016d). Stöd, tillgänglighet. Hämtad den 5 maj 2016, från https://www.spsm.se/stod/tillganglighet/
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2016e). Stöd, tillgänglighet, tillgänglighetsmodell. Hämtad den 5 maj 2016. www.spsm.se/stod/tillganglighet/ tillganglighetsmodell/
Svensk författningssamling (2011:326). Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare, Specialskolan 17 § (1993:100). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Svensk författningssamling (2008:567). Diskrimineringslag, ändrad t.o.m. SFS 2014:958, Stockholm: Kulturdepartementet.
Sveriges internationella överenskommelser (SÖ 2008:26). Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Artikel 7: Barn med funktionsnedsättning. Utgiven av Utrikesdepartementet.
Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv (3:4. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Taube, Karin (2007). Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser (4. uppl.). Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Taube, Karin (2009). Läs - och skrivförmåga, självbild och motivation. I: Louise Bjar & Astrid Frylmark (Red.), Barn läser och skriver (s. 65-81). Lund: Studentlitteratur. Timperley, Helen (2014). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund:
55
UNESCO. (2015). Incheon deklarationen. Hämtat från Svenska UNESCO rådet: http://unesdoc.unesco.org/images/0023/002331/233137E.pdf
Unescorådet (2001). Salamancadeklarationen. Stockholm: Svenska Unescorådet. Utbildningsdepartementet (2013). U 2013:02, Kvalitet i utbildningen för elever med vissa
funktionsnedsättningar. Hämtad den 5 maj 2016, från http://www.sou.gov.se/u- 201302-kvalitet-i-utbildningen-for-elever-med-v/
van den Akker, Jan; Gravemeijer, Koeno; McKenney, Susan & Nieveen, Nienke (2006). Educational design research. New York: Routledge.
Vetenskapsrådet (2015). Forskning och skola i samverkan: Kartläggningar av forskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolväsendet. Vetenskapsrådets rapporter.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed (1:2011). Stockholm: CM Gruppen AB. Wiliam, Dylan (2011). What is assessment for learning? Studies in Educational
Evaluation, 37, 3-14.
White, Mary, Alice (1971). The view from the student´s desk. I: M. L. Silberman (Red.), The experience of schooling (s. 337-345). New York: Holt, Rinehart and Winston. Wood, David; Bruner, Jerome S. & Ross, Gail (1976). The role of tutoring in problem
solving. Child Psychol. Psychiat, 17, 89-100.
Woll, Benice & Barnett, Sarah (1998). Toward a sociolinguistic perspective on augmentative and alternative communication. Augmentative and alternative communication, 14(4), 200-211.
Bilagor
Bilaga 1
Malmö Högskola
Former för undervisning och bedömning inom specialskolan.
Hej,
Vi heter Anna-Lena Sjöström och Eva Tunemalm Östin och går Speciallärarutbildningen vid Malmö Högskola. Vi ska nu skriva examensarbete inom området språkinriktad undervisning och bedömning. Syftet med detta arbete är att följa processen i ett utvecklingsarbete om former för undervisning och bedömning i specialskolan. Vår frågeställning är hur lärarna synliggör målen så att elever i språklig sårbarhet kan bli delaktiga i sitt eget lärande och få ökad måluppfyllelse. För att kunna besvara denna fråga vill vi intervjua/samtala med Ditt barn vid två tillfällen i ca 40-60 minuter. Innan samtalet kommer vi delta under några lektioner och fotografera några olika lär- och bedömningssituationer. Under samtalet kommer ditt barn att få berätta med stöd av några av dessa fotografier. Vi kommer bland annat att fråga lite om deras skolarbete och olika arbetsområden.
Vi kommer spela in deras intervjuer, och därefter skriva ner vad barnen svarar. Materialet kommer enbart att användas till detta arbete och ditt barn kommer vara anonymt i studien. Det är frivilligt att medverka och deltagandet kan när som helst avbrytas av antingen dig eller ditt barn. Om önskar läsa vad ert barn berättat och/eller uppsatsen när den är klar, så kryssa i när ni skriver under talongen längst ner (som ni sedan lämnar till klassläraren senast 11 december) Om ni har frågor är ni välkomna att kontakta någon av oss eller vår handledare leg. logoped och universitetslektor Barbro Bruce barbro.bruce@mah.se. Ditt barns medverkan är viktig och studien kan förhoppningsvis bidra till ytterligare kunskap om olika former av undervisning och bedömning för elever på specialskolan. Skolans rektor har gett sitt samtycke till studien. Vår förhoppning är att ni som vårdnadshavare också ger ert samtycke till att ert barn ska medverka. Vi behöver ditt svar senast fredag den 11 december.
Anna-Lena Sjöström Eva Tunemalm Östin
57
Bilaga 2 Bildstöd till elevintervjuer.
Bilaga 3