Här ges förslag på intressanta aspekter för framtida studier.
Hur förklarar Schwellers intressebalansteori fallet Sveriges åtgärder?
-Eftersom fynd i denna studie indikerar att Sverige, som antogs vara en militärt defensiv stat, hotbalanserar mot hot som inte riktas mot Sverige prioriterade intressen av nationell överlevnad, skulle en kommande studie kunna använda samma fall som denna studie för att pröva Schwellers intressebalansteoris orsakssamband som har ett större omfång i beroende variabel (hotbalansering till aggression).
Hur förklaras staters hotbalansering och underbalansering med Mastros proportionerliga mätning?
-I denna studie upplevs proportionell mätning vara en tillgång på ett sätt som inte är väntat utifrån vad Mastro säger. I studien ledde proportionell mätning till resultatet hotbalansering, inte som förväntat till underbalansering. Det skulle kunna bero på inrikes skillnader mellan Kina och Sverige i fråga om hur motståndet mot hotbalansering visas av staternas eliter. Det skulle vara en intressant utgångspunkt för kommande studie att pröva Mastros proportionerliga mätning i Liffs indikatorer för att bekräfta eller dementera detta.
Vilket motstånd mot hotbalansering har de olika faktorerna som i Schwellers teori utgör inrikes motstånd?
-En kommande studie skulle kunna mer inrikta sig på att pröva hur de olika inrikes faktorerna i Schwellers teori leder till motstånd mot att skapa militära maktmedel och ingå allianser.
-Hur påverkas inrikes motstånd mot hotbalansering av staters resursbrist?
Motsättningar syns mellan stora partier i Riksdagen genom att de inte är överens om den mängd pengar som ska tillföras det militära försvaret kommande försvarsinriktningsperiod. 49 I ljuset av behov av ekonomiska prioriteringar mellan civilt- och militärt försvar efter Coronapandemin skulle Sverige kunna vara ett lämpligt framtida fall att studera hur inrikes faktorer, som i Schwellers teori leder till ökat inrikes motstånd mot balanseringsåtgärder, påverkar kommande försvarsbeslut.
Referenser
Abrahamsson, Bengt. 1972. ´Militärer makt och politik´. Stockholm: Prisma.
Adamsky, Dmitry. 2018. From Russia With Coercion Russian Deterrence Theory and Strategic Culture. Journal of Strategic Studies, 41 (1-2), ss. 33-60.
Allison, Graham T & Zelikow, Philip D. 1999. Essence of Decision Explaining the Cuban Missile Crisis. USA: Longman.
Baker Fox, Annette. 2006. ´The Power of Small States´. I Beyer, J., Gstöl, S., Ingebritsen, C. & Neumann, I. (red.) Small States in International Relations. Island: University of Iceland Press.
Beach, Derek & Brun Pedersen, Rasmus. 2020. ´Analyzing Foreign Policy´. UK: Red Globe Press.
Bergström, Göran & Boréus Kristina. 2012. ´Textens mening och makt´. Lund: Studentlitteratur AB.
Britz, Malena. 2010. The Role of Marketization in the Europeanization of Defense Industry Policy. Bulletin of Science, Technology & Society 30 (3), ss. 176-184.
Brodin, Katarina. 1978. Surprise Attack the Case of Sweden. Strategic Studies, 1 (1), ss. 98- 110.
Brooks, Stephen G & Wohlforth, William C. 2005. Hard times for Soft-Balancing. International Security, 30 (1), ss. 72-108.
Bryman, Allan. 2016. ´Samhällsvetenskapliga metoder´. Kina: People Printing. Dalsjö, Robert. 2015. ´Från neutralitet till solidaritet omgestaltningen av Sveriges
säkerhetspolitik efter det kalla kriget´. I Engelbrekt, K., Holmberg, A. & Ångström, J. Svensk säkerhetspolitik i Europa och världen (red.). Polen: Nordstedts juridik.
David, Matthew & Sutton Carole. 2019. ´Samhällsvetenskaplig metod´. Polen: Dimograf. Della Porta, Donatella & Keating, Michael. 2008. ´Approaches and Methodologies in the Social Sciences´. UK: Cambridge University Press.
Edström, Håkan, Gyllensporre, Dennis & Westberg, Jacob. 2019. ´Military Strategy of Small States´. USA: Routledge.
Esaiasson, Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängerud, Lena. 2014.
´Metodpraktikan konsten att studera samhälle individ och marknad´. Polen: Nordstedts Juridik AB.
Feaver, Peter, Hellman, Gunther, Schweller, Randall, Taliaferro, Jeffrey, Wohlforth, William, Lergo, Jeffrey & Moravcasik, Andrew. 2000. Brother Can You Spare a Paradigm or Was Anybody Ever a Realist. International Security 36 (1), ss. 165-193.
Gauss, Gregory F III. 2003. Balancing What Threat Perception and Alliance Choice in the Gulf. Security Studies, 13 (2), ss. 273-305.
George, Alexander & Bennett, Andrew. 2005. ´Case Studies and Theory Development in the Social Sciences´. USA / Storbritannien: MIT-press.
Giles, Keir & Boulegue, Mathieu. 2019. Russias A2/AD Capabilities Real and Imagined. Parameters 49 (1-2), ss. 21-36.
Ingebritsen, Christine. 1997. Redefining National Security Scandinavia Comes out of the Cold. The Journal of Strategic Studies, 20 (3), ss. 27-44.
Kargiannis, Emmanuel. 2014. The Russian Intervention in South Ossetia and Crimea Compared Military Performance Legitimacy and Goals. Contemporary Security Policy, 35 (3), ss. 400-420.
Kaufman, Robert G. 1992. To Balance or To Bandwagon Alignment Decisions in 1930s Europe. Security Studies. 3 (1), ss. 417-477.
Kitchen, Nicholas. 2010. Systemic Pressures and Domestic Ideas a Neoclassical Realist Model of Grand Strategy Formation. Review of International Studies 36 (1), ss. 117–143. Liff, Adam P. 2016. Wither the Balancers The Case for A Methodological Reset. Security Studies 25 (3), ss. 420-459.
Lobell, Steven E. 2012. Bringing Balancing Back In Britain's Targeted Balancing 1936–1939. Journal of Strategic Studies, 35 (6), ss. 747-773.
Mansfield, Edward D & Snyder, Jack. 2002. Democratic Transitions, Institutional Strength, and War. International Organization, 56 (2), ss. 297-337.
March, James & Olsen, Johan. 1998. The Institutional Dynamics of International Political Order. International Organization 52 (4), ss. 943-969.
Mastro, Oriana S. 2019. It Takes Two to Tango Autocratic Underbalancing Regime Legitimacy and China’s Responses to India’s Rise. Journal of Strategic Studies, 42 (1), ss. 114-152.
Matesan, Ioana E. 2016. Unanswered Threats Political Constraints on the Balance of Power. Journal of Cold War Studies. 18 (4), ss. 261-263.
Mcgeoch, Lyle A. 1999. Review on Schweller, Randall L. Deadly Imbalances Tripolarity and Hitlers Strategy of World Conquest. Journal History Review of New Books. 27 (2), ss. 71-72.
Mearsheimer, John. 2001. ´The Tragedy of International of Great Power Politics´. London: W. W. Norton & Company.
Morgenthau, Hans. 2006. ´Politics Among Nations the Struggle for Power and Peace´. New York: Mc Graw-Hill.
Overy, Richard. 2000. Review on Deadly Imbalances Tripolarity and Hitlers Strategy of World Conquest (New York: Columbia U.P.). The English Historical Review 115 (461), ss. 507-508.
Pape, Robert A. 2005. Soft Balancing against the US. International Security, 30 (1), ss. 7–45. Priess, David. 1996. Balance of Threat Theory and Genesis of the Gulf Cooperation Council. Security Studies, 4 (5), ss. 143-171.
Parent, Joseph M & Rosato, Sebastian. 2015. Balancing in Neorealism. International Security, 40 (2), ss.51-86.
Sartori, Giovanni. 1970. Concept Misformation in Comparative Politics. The American Political Science Review, 64 (4), ss. 1033-1053.
Schweller, Randall L & Wohlforth, William C. 2000. Power Test Evaluating Realism in Response to the end of the Cold War. Security Studies, 9 (3), ss. 60-107.
Schweller, Randall L. 1994. Bandwagon for Profit: Bringing the Revisionist State Back In. International Security, 19 (1), ss. 72-107.
Schweller, Randall L. 2004. Unanswered Threats A Neoclassical Realist Theory of Underbalancing. International Security 29 (2): 159–201.
Schweller, Randall. 2008. ´Unanswered Threats Political Restraints on the Balance of Power´. E-bok: Princeton University Press.
Snyder, Glenn H 1991. Alliances, Balance, and Stability. International Organization, 45 (1), ss. 121-142.
Thurén, Torsten. 2014. ´Källkritik´. Kina: Liber.
Vital, David. 2006. ´The Inequality of States a Study of the Small Power in International Relations´. I Beyer, J., Gstöl, S., Ingebritsen, C. & Neumann, I. (red.) Small States in International Relations. Island: University of Iceland Press.
Walt, Stephen M. 1987. ´Origin of Alliances´. USA: Cornell University Press.
Walt, Stephen M. 1988. Testing Theories of Alliance Formation the Case of Southwest Asia. International Organization, 42 (2), ss. 275-316.
Walt, Stephen M. 1992. Alliances Threats and US Grand Strategy a Reply to Kaufmann and Labs. Security Studies, 3(1), ss. 448-482.
Walt, Stephen M. 1997. Why Alliances Endure or Collapse. Survival, 39 (1), ss. 156-179. Walt, Stephen M. 2006. ´Taming American Power the Global Response to US Primacy´. New York: W.W. Norton, 2005.
Waltz, Kenneth N. 2001. ´Man State War´. USA New York: Colombia University Press. Waltz, Kenneth N. 2010. ´Theory of International Politics´. USA Long Grove: Waveland Press Inc.
Westberg, Jacob. 2016. Säkerhet utan alliansfrihet svenska alliansstrategiers teori och praktik. Statsvetenskaplig tidskrift 118 (4), ss. 411-444.
Ydén, Karl, Berndtsson, Joakim & Petersson, Magnus. 2019. Sweden and the Issue of NATO Membership Exploring a Public Opinion Paradox. Defence Studies, 19 (1), ss. 1-18.
Yin, Robert. 2018. ´Case Study Research and Applications Design and Methods´. USA Los Angeles: Sage.
Andra källor
FOI. 2015. Nationella intressen och Sverige. Totalförsvarets forskningsinstitut beteckning FOI MEMO 5470. Författare Dalsjö, Robert.
Riksdagen. A 2004. Sveriges försvarspolitik 2005–2007. Försvarsutskottets betänkande, beteckning 2004/05:FöU4. Förnyad behandling 2004/05:FöU5 (Riksdagsskrivelse 2004/05 :143). Vällingby: Elanders Sverige AB.
Riksdagen. B 2004. Sveriges säkerhetspolitik. Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande, beteckning 2004/05:UFöU2. (Votering: Riksdagens protokoll 2004/05:51 ss. 205-207). Vällingby: Elanders Sverige AB.
Riksdagen. 2009. Försvarets inriktning. Försvarsutskottets betänkande, beteckning 2008/09:FöU10. (Riksdagsskrivelse 2008/09:292). Vällingby: Elanders Sverige AB. Riksdagen. A 2015. Försvarspolitisk inriktning Sveriges försvar 2016–2020.
Försvarsutskottets betänkande, beteckning 2014/15:FöU11. (Riksdagsskrivelse 2014/15:251). Vällingby: Elanders Sverige AB.
Riksdagen. B 2015. Säkerhetspolitisk inriktning Sveriges försvar för perioden 2016–2020. Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande, beteckning 2014/15:UföU5. (Riksdagsskrivelse 2014/15:250). Vällingby: Elanders Sverige AB. Vällingby: Elanders Sverige AB.
Riksdagen. 2016. Samförståndsavtal om värdlandsstöd. Sammansatta utrikes- och
försvarsutskottets betänkande, beteckning 2015/16:UFöU4. (Riksdagsskrivelse 2015/16:257). Vällingby: Elanders Sverige AB.
Riksdagen. A 2019. Statens budget för 2020 utgiftsområde 6. Försvarsutskottets betänkande, beteckning 2019/20:FöU1. (Riksdagsskrivelse 2019/20:106-109). Vällingby: Elanders Sverige AB.
Riksdagen. B 2019. Säkerhetspolitik. Utrikesutskottets betänkande, beteckning
2018/19:UU12. (Votering: Riksdagens protokoll 2018/19:103, ss. 110-112). Vällingby: Elanders Sverige AB.
Riksdagen. C 2019. Riksdagsprotokoll 2018/19:103. Vällingby: Elanders Sverige AB. SIPRI. A 2020. On-line: http://armstrade.sipri.org/armstrade/page/trade_register.php
(Supplier: United States / Russia / United Kingdom / France / Germany / Spain / Italy; Recipient: Sweden; Range of years 2000-2019; -All weapons systems). Besökt den 2020-05- 14.
SIPRI. B 2020. On.line:
https://www.sipri.org/sites/default/files/Data%20for%20all%20countries%20from%201988% E2%80%932019%20in%20constant%20%282018%29%20USD.pdf. Besökt den 2020-05-21.
Bilaga 2. Liffs analysverktyg översatt samt hans förtydliganden.
Interna åtgärder Externa åtgärder
i-1: Ändrad i styrkestruktur. (t. ex. vissa kvaliteter prioriteras framför stort antal enheter)
Ut ve ck la mil itär a k ap ac ite te r (Å tg ärde r f ör kva li tativa oc h kva nti tativa ä ndringa r a v mi li tär makte ns ka pa cit et att för a krig)
e-1: Skapande- och fördjupning av samarbeten om försvars teknologi och vapenutveckling
i-2: Rationaliserad beslutsordning för nationell säkerhet genom nya eller reformerade institutioner
e-2: Försök att öka koordinering och effektivitet i gemensamma operationer (combined), inklusive försäljning av avancerade och mer interoperabla vapensystem
i-3: Kvantitativa ökningar i försvarsbudget och vapenköp i-4: Ökad kvalitet på vapensystem och teknologi
i-5: Ökat beroende på nätverk som ”Force Multipliers”
i-6: Utveckling av nya kapaciteter i nya domäner (t. ex. Cyber, rymd) i-7: Inköp av överlägsna plattformar och mjukvara från utlandet
i-8: Ändrade utgångsgrupperingar som svar på ändrad hotmiljö
Använ d a m il itär a k ap a cite te r (Å tgär de r som på ve rka r s na bbhe t och e ff ekti vit et hos m il it ära maktmede l)
e-3: Ingång i nya formella allianser i-9: Doktrinförändringar och / eller
innovation till mer effektiv krigföring i visst scenario
e-4: Skapande av nya
säkerhetspartnerskap utan formella försvarsförpliktelser
i-10: Ökad förmåga till gemensamma operationer (joint)
e-5: Stärkande av bindningar i
existerande säkerhetsrelationer genom att ta nya uppdragsansvar eller delad börda; integrering av strategiska mål
i-11: Vidtagna rationaliserings- och effektivitetsåtgärder
e-6: Etablering av nya baser i-12: Förlagring av utrustning e-7: Etablering av centrum för
gemensamma (joint) operationer e-8: Samlokalisering av styrkor e-9: Framgruppering av styrkor
e-10: Rotation av styrkor genom andra staters territorium
e-11: Ökad interoperabilitet e-12: Ökad underrättelsedelning e-13: Gemensam omfallsplanering e-14: Ökningar i gemensamma övningar e-15: Utvecklande av gemensamma doktriner