Operationalisering innebär att ta fram och använda en fungerande analysapparat med relevanta begrepp som fångar in de aspekter av verkligheten som intresserar. Dessa aspekter ska uttryckas som variabler med olika variabelvärden. Man bör ha dubbelt förhållningssätt genom att beakta och ta till sig tidigare forskning men samtidigt inte dra sig för att ge välgrundad kritik mot den. Studiens analysverktyg Liffs militära kapaciteter är valt med hänsyn till tidigare forskning. Liff säger att indikatorerna däri är förslag på militära kapaciteter att använda för att se hotbalansering. I studien används det därmed medvetet om att alla indikatorer inte nödvändigtvis behöver ge träffar. (Esaiasson et. Al. 2014: 85, 136).
3.3.1 Teoriprövning genom att jämföra i fallet Sverige
George och Bennet säger att strukturella maktbalansteorier är probabilistiska. Det betyder att teorier inte förklarar specifika åtgärder. Inte heller finns det ett tvingande samband mellan hot och balansering. Walt menar att stater inte alltid hotbalanserar effektivt men att de föredrar att hotbalansera före att samarbeta med en hotande stat. Hotbalansteorin förutsäger därmed inte ett direkt samband från högre hot än vad staten har försvar mot till specifika åtgärder för att balansera mot hotet. Han Schweller säger att hans teori är probabilistisk för underbalansering. Hans underbalanseringsteori förklarar att stater inte hotbalanserar med inrikes faktorer. Inrikes faktorerna som är intervenerande variabler mot hotbalansering möjliggör att underbalansering uppstår. Samtliga inrikes faktorer som utgör motstånd intervenerar mot hotbalansering genom variabeln elitkonsensus. Elitkonsensus är hur stora åsiktsskillnader om vad som är hot och om lämpliga åtgärder med hänsyn till kostnad och risk. Eftersom de inrikes faktorer som bidrar till att stå emot åtgärder verkar genom elitkonsensus så används de i studien som en sammanslagen intervenerande variabel som inrikes motstånd. När denna får höga värden så är det tillräcklig förutsättning för att stater underbalanserar. Det innebär att Schwellers teori inte innebär ett tvingande samband mellan hot och underbalansering. Alla stater har kvar något mått av fri vilja oaktat vilka värden som variablerna intar, men faktorerna sätter press på- och begränsar
regeringars handlingsfrihet. Båda teorierna gör därmed generella förutsägelser. (George & Bennett 2005: 202; Schweller 2008: 15-16, 18, 46; Walt 1992: 451).
Sartori säger att dikotomier tillsammans med skalor är viktiga för den analytiska klarheten i jämförande studier. Han säger att dikotomiers ömsesidigt uteslutande funktion, att fenomen bara kan passa in i det ena eller det andra begreppet i två motstående begrepp, gör dem passande som ändlägen på skalor när jämförande studier genomförs. Han säger att studier tjänar i form av ökad analytisk klarhet genom att ömsesidigt uteslutande begrepp används på vardera ändläge av de skalor som används för att placera in empiriska fynd. Han säger vidare att för att kunna genomföra jämförande studier behöver jämförelsen ske på samma skallinjer (uni-dimensionella skalor). För studien betyder det att den analytiska klarheten ökar om hotbalansteorin och underbalanseringsteorin jämförs på samma skallinjer. Om man har olika dikotomier för de teorier som jämförs så är det enligt Sartori inte samma skallinjer mellan ändlägena. Som visas ovan i 2.1 och 3.1 är Walt och Schweller överens om hotbalansering som ett ändläge. Walts teori använder hotbalansering och triumfvagn som ömsesidigt uteslutande begrepp för vad stater gör. Schwellers teori använder hotbalansering och underbalansering på motsvarande sätt. Det tjänar därmed ett syfte av analytisk klarhet att pröva Schwellers defensiva teori om stater som likt Walts teori som reagerar på ett hot för att uppnå intresset av överlevnad. Studien ska därmed pröva dessa teorier i form av Walts hotbalansering användas kontra Schwellers underbalansering. Fallet Sverige som har ett defensivt intresse med sitt militära försvar är ett lämpligt fall för en sådan prövning. (Sartori 1970: 1039).
Hotbalansering orsakas i Walts teori av obalanser i hotet. Hotet är de fyra oberoende variablerna makt, geografisk närhet, offensiv kapacitet och intentioner. Den geografiska närheten mellan Sverige och Ryssland är konstant, varför den inte bidrar till att hotbalansen förändras. Walt säger att den offensiva kapaciteten är att hota självständighet alternativt territoriell integritet hos annan stat till en acceptabel kostnad. Offensiv kapacitet som upplevs hotande balanseras. Utifrån detta kan finnas flera tolkningar av vad som är acceptabel kostnad. I denna studie tolkas det som att Walts teori får stöd när offensiv militär kapacitet hos Ryssland leder till motåtgärder hos Sverige. Att undersöka Sveriges balansering mot det ryska militära hotet utifrån Walt är således att undersöka om Sverige vidtar åtgärder för att öka de ryska kostnaderna på grund av att Rysslands offensiva kapacitet har ökat relativt Sveriges kapacitet att skapa oacceptabel kostnad, att rysk intention har blivit skadligare för Sverige eller att Sverige balanserar mot Rysslands totala militära maktmedel (eller en kombination av dessa tre). Schweller säger att makt är de materiella resurser som kan mobiliseras för att göra skada. I studien tolkas det som att undersöka Sveriges underbalansering mot Ryssland är att undersöka motstånd mot hotbalansering som gör att hotbalansering uteblir. (Schweller 2008: 38; Walt 1987: 24-25).
3.3.2 Operationalisering av Liffs verktyg
Sveriges riksdagsbeslut och sekundärlitteratur tolkas utifrån indikatorerna i Liffs analysschema i två steg. Steg ett är att finna kandidater till hotbalansering. Steg två är att matcha fynden med hot från annan stat. Genom att matcha fynd i empirin till hotet från Ryssland matchas de empiriska fynden till hotbalansteorins orsakssamband. Med andra ord är steg två att analysera om fynden i steg ett motsvarar en reaktion på hot. Som visas i figur 3 prövas teoriernas kausala samband på samma skallinjer. (Liff 2016: 427, 435).
Figur 4. Visuell sammanfattning över hur studien prövar orsakssambandet mellan Sveriges åtgärder i riksdagsbeslut och underbalansering respektive hotbalansering. Liffs verktyg används för att i Steg 1 identifiera åtgärder som är ökningar i militära kapaciteter och i Steg 2 sätta dem i samband med det ryska hotet. Åtgärder som svarar mot hotet går vidare som hotbalansering om de inte hindras av inrikes motstånd. Miniatyrer av figuren används som referens för vilka steg i prövningen som textavsnitten nedan relaterar till.
Frågan hur väl Walts teori förklarar Sveriges åtgärder besvaras med stöd av fynd som är hotbalansering mot Ryssland som inte bromsas av inrikes motstånd. Frågan hur väl Schwellers teori förklarar Sveriges åtgärder besvaras genom att i empirin hitta stöd för hans orsakssamband att inrikes motstånd står i vägen för åtgärder som är hotbalansering. Därefter prövas om fynden som stödjer respektive teoris orsakssamband har alternativa förklaringar. Slutligen besvaras forskningsfrågorna utifrån de empiriska stöden för respektive teoris orsakssamband.
4 Resultat och analys
Här används Liffs analysverktyg i två steg. I steg 1 för att ur riksdagsbeslut och sekundärlitteratur ta fasta på åtgärder som representerar ökningar i militära kapaciteter. Åtgärderna är indelade i interna åtgärder (Sverige gör…) och externa (Sverige gör tillsammans med andra…). I steg två sätts åtgärderna i samband med det ryska militära hotet. Därefter ges de svenska åtgärderna teoretisk mening i förhållande till de prövade teorierna om hotbalansering respektive underbalansering. Slutligen kontrolleras resultaten mot alternativa förklaringar.