Sammanfattning av teori

 I realism är utgångspunkten att makt mellan stater förklarar deras åtgärder i situationer med motstridiga intressen. I den defensiva realismen leder staters prioriterade intresse till att hot balanseras. Hotbalansteorin från Walt kommer från strukturell balanseringsteori med tillägget att det är den mäktiga stat som är mest hotande som balanseras mot. Underbalansteorin från Schweller kontrasterar med att stater hotbalansrar i den mån de överkommer inrikes motstånd mot de åtgärder som krävs för att öka sina militära kapaciteter.

 Studien prövar hotbalansteori och underbalansteori genom att använda det som forskare, inklusive Walt och Schweller själva, säger om teoriprövningen. Kunskapen om vad som är lätta och svåra stater för de båda teorierna används för att välja fall och för att tolka resultaten. Staters eliter är centrala i båda teorierna. Enligt Walt är elitvittnesmål bra för att avgöra syftet som en stat har med en åtgärd, om den är hotbalansering mot en viss stat eller inte. Enligt Schweller är elitkonsensus om hot och lämpliga åtgärder mot hotet den inrikes variabel som övriga inrikes faktorer påverkar.

 Studien prövar Walts och Schwellers orsakssamband som visas i figur 1 och figur 2.

3.2 Metod

Studien behöver lämplig metod i fråga om orsakssamband eftersom de utgör viktiga fynd i en teoriprövande studie. Teoriprövande studier är när forskaren har en eller flera konkreta hypoteser som testas på empiriskt material. Studier drar sedan slutsatser som leder till att teorier stärks eller försvagas utifrån hur framgångsrikt de förklarar fallet. Teorin är i centrum och fallet

där den ska testas behöver motiveras väl. För att uttala sig om en studies framgång behöver man ta hänsyn till studiens fynd utifrån följande kausalitetskritterier; tidsföljd, kontroll för bakomliggande variabler, sambandets riktning, sambandets form, sambandets styrka samt sambandets generalitet i tid och rum. Kan andra saker än de som undersökts ge samma utkomst? (Esaiasson et. Al. 2014: 40, 67, 85, 92).

3.2.1 Fallstudie

För att besvara forskningsfrågorna har fallstudie valts. Tidigare forskning visar att begreppsvaliditeten har varit problematisk. Denna studie är en teoriprövning och då behöver man kunna uttala sig om fynden i form av orsakssamband. Alexander George och Andrew Bennett säger att styrkan hos fallstudier generellt sett är hög konceptvaliditet genom att kunna hantera komplexa begrepp som exempelvis makt utan att begreppsvaliditeten blir dålig. En annan styrka är att kunna se orsakssamband. Denna studies forskningsfrågor är hur-frågor. Robert Yin säger att fallstudier är lämpliga när forskningsfrågan är forskningsfrågan är -varför eller –hur. Vidare är studiens syfte att pröva två teorier och dra slutsatser om deras förklaringskraft utifrån Sveriges åtgärder i form av hotbalansering eller. Yin säger att generalisering från fallstudier ska göras som generalisering mot teorier. Vidare säger han att styrkan hos fallstudier är att undersöka komplexa fenomen såsom staters beteende. Svagheter med fallstudier är att de inte enkelt kan generaliseras till en större population. Det finns här en motsättning mellan att uppnå hög intern validitet genom en hög detaljgrad om ett visst fall kontra att resultaten är tillämpbara på andra fall. Eftersom studiens syfte är att bidra till kunskap om hotbalansteorins och underbalansteorins förklaringskraft är det viktigare att välja en design som är fördelaktig när det gäller att generalisera mot teorierna än till andra stater. Därför väljs fallstudiedesign. (George & Bennett 2005: 19, 22; Yin 2018: 11-15, 38-41).

3.2.2 Val av fall

Esaiasson med flera säger att fallet behöver innehålla variation i den faktor som orsakar fenomenet som undersöks. George och Bennet säger att val av fall kan ske utefter beroende variabel. Walt säger att han valde stater i en strategiskt viktig region som fall för att utveckla sin hotbalansteori. Eftersom både Walts och Schwellers teorier utgår från staters åtgärder mot hot så använder vi en lämplig tidsperiod när Sverige generellt upplever en förändring i form av en ökning. Som visas ovan i 2.1.1 chockas Sverige av Rysslands militära intervenering i

Georgien 2008 och Ukraina 2014. Sverige som fall över tidsperioden för Georgien och början av Ukraina skulle svara mot utfall i beroende variabeln i hotbalansteorin. Robert Dalsjö säger att Sverige ligger i en för USA strategiskt viktig region. Schweller säger att Sverige är en stat som är benägen att underbalansera. Ovanstående innebär att Sverige är ett fall som runt åren 2008 till 2014 väntas ge utfall i både oberoende och beroende variabler hos både hotbalans och underbalansteorin. Som visas ovan säger Waltz att 15 år behövs för att se förändringar som föranleds av maktobalanser. Därför används Sverige som fall under tre försvarsinriktningsperioder åren 2005-2019. (Dalsjö 2015: 15-16; Esaiasson et. Al. 2014: 92; George & Bennett 2005: 23; Schweller 2004: 186; Walt 1987: 13-14).

Valet av fallets tar hänsyn till tidigare kritik och förslag för att pröva de två teorierna, se kapitel 2 och 3.1.4. Tidigare forskning säger att hotbalansering märktes i generella indikatorer (exempelvis militär budget) under det kalla kriget och Liffs analysverktyg rekommenderas för lättare se hotbalansering i nutida fall. Elituppfattningar är enligt Walt bra för att förstå motivet med interna och externa åtgärder för militära kapaciteter. Schweller säger att elituppfattning av hotet och lämpliga åtgärder mot hotet är den inrikes variabel som övriga inrikes variablers påverkan på hotbalansering sker via. Statens offentliga dokument återspeglar elituppfattningar i Sverige.

George och Bennet säger att forskare behöver vara noggranna med att definiera betydelsen och räckvidden på de fynd som görs i fallstudien. Uttryckt på ett annat sätt; för att kunna dra slutsatser om teoriernas förklaringskraft utifrån samma fall behöver vi ha kunskap om hur svårt fallet är för teorierna som prövas. En teori som borde ha svårt att förklara ett fall men ändå kan göra det stärks och vice versa. Yin säger att för att kunna veta hur mycket man kan generalisera en fallstudiers fynd beror på hur svårt eller lätt, hur viktigt eller inte det undersökta fallet är för teorierna i fråga. Yin säger att enfallsstudier kan vara av typerna kritiskt, ovanligt, vanligt, avslöjande eller longitudinellt fall. Longitudinellt fall är det inte fråga om i studien eftersom ett sådant studeras vid mer än en tidpunkt. Inte heller passar avslöjande fall som Yin säger är ett fall som utgörs av ett nytt fenomen som tidigare inte varit tillgängligt för studier. Fallet Sverige med den empiri som används i har varit tillgängligt att studera tidigare. De typer som återstår är därmed kritiskt, vanligt och ovanligt. Ett kritiskt fall är ett som teorin förväntas klara för att inte försvagas. Det är alltså ett viktigt fall för teorin. Ett ovanligt fall är ett som teorin inte förväntas klara av men som ökar tron på teorin eftersom den klarar ett fall som den inte tagits

fram för. Det ger en teori som klarar av fallet större förtroende hos forskare att användas på en större mängd fall. Allan Bryman tar upp att ett fall även kan väljas för att de är vanligt, eller typiskt för en vardaglig eller vanlig situation. (Bryman 2016: 77; George & Bennett 2005: 25, 30, 175; Yin 2018: 16, 38, 48-51).

För att avgöra var studiens fall placeras i förhållande till ovanstående om fallstudier används följande resonemang utifrån vad som hittills framkommit i studien: Både Walt och Schweller säger att historiska fall av stora stater i Europa är enkla fall för hotbalansteori. Som visas ovan är Sverige inte ett sådant fall. Schweller säger att Sverige historiskt är ett lätt fall för underbalansteorin. Liff säger att hotbalansering hittas lättare hos nutida stater med hans analysverktyg. I övrigt torde Sverige vara att anse som en vanlig nutida stat jämfört med andra stater av motsvarande storlek i Europa förutom på en punkt: de flesta stater i Europa är medlemmar i Nato. Det talar för att Sverige är lämpligt som fall för att pröva en stats balanseringsåtgärder vid en prövning i Europa, eftersom en Nato-stat skulle förväntas ge fynd som är påverkade av alliansdynamik.

Yin säger att enfallsstudie kan rättfärdigas när fallet utgör ett kritiskt test, ett extremt eller ovanligt test eller ett vanligt test av teorin. Sverige är därmed ett lämpligt fall för att pröva de båda teorierna eftersom det är ett vanligt test för de båda teorierna. Fallet är i fråga om generaliseringar representativt som en vanlig situation som beskrivs i realismteori. Mäktiga stater kan utöva sina intressen över gränserna till små staters territorium och självbestämmande. Det gör att små stater reagerar och bevaka sina prioriterade intressen av självbestämmande och territorium och reagerar på det som mäktigare stater gör. I realismteori sägs det vara så för stater som ligger nära mäktigare stater. (Baker Fox 2006: 40-42; Yin 2018: 38-41, 53).

När det gäller generalisering mer specifikt utifrån de prövade teorierna i ett fall säger Esaiasson med flera att probabilistiska teorier inte ska generaliseras från ett enda fall eftersom det inte går att skilja mellan systematiska och tillfälliga faktorer som ligger bakom fallet. Det förstås som att sannolikhetsutfall kan göra att slumpen står för fynd. Som sägs i 3.3.1 är både Walts och Schwellers teorier i grunden probabilistiska. I studien används analysverktyg med mer specifika militära kapacitetsförändringar än strukturella maktfaktorer. På så sätt prövas teorierna inte på sådana strukturella probabilistiska händelser som George och Bennett säger är fallet för strukturell realismteori. Därmed är studiens val av Liff lämpligt med hänsyn till att kunna göra generaliseringar mot de prövade teorierna. (Esaiasson et. Al. 2014: 168).

Sammanfattningsvis väljs Sverige under perioden år 2005 till 2019 som fall för att pröva hotbalansteori och underbalansteori. Som fall är det relativt starkt när det gäller att generalisera mot teorierna. Relevansen mellan Liffs analysverktyg och de båda teorierna är erkänt av tidigare forskning som högre än för tidigare studier som undersökt traditionella maktfaktorer. När det gäller underbalansering så syns i forskningsöversikten att det inrikes motståndet mot balansering beror på enskilda staters inrikes förhållanden. Som visas ovan i 3.1.3 verkar övriga inrikes faktorer som motverkar lämpliga åtgärder för hotbalansering genom den intervenerande variabeln elitkonsensus. Studien undersöker inte alla dessa inrikes faktorer var för sig, se figur 4 nedan. Generalisering mot andra fall görs genom att teorierna stärks eller försvagas. Generalisering av enskilda åtgärder som stater vidtar är inte lämpligt utifrån denna fallstudie. Studiens prövning generaliseras därmed som ett styrkemått mellan orsakssambandet från obalanserat hot till underbalansering respektive hotbalansering.

3.2.3 Datainsamling

Göran Bergström och Kristina Boréus använder innehållsanalys som ett samlingsbegrepp för att räkna förekomsten av någon företeelse i texter eller på annat sätt systematiskt beskriva ett innehåll i text. De säger att det ofta görs en indelning i kvantitativ respektive kvalitativ innehållsanalys. Kvalitativ innehållsanalys innebär med deras definition att ingenting räknas eller mäts, istället tolkas meningen med det som sägs. När det gäller innehållsanalys så är det vanligaste i samhällsvetenskaplig forskning innebördsaspekten: vad säger texten. Allan Bryman använder en övergripande indelning i form av antingen kvantitativ eller kvalitativ textanalys. Den kvantitativa handlar om att räkna ord. Den kvalitativa är att använda ord för att tolka innehållets mening. I denna studie används textanalys för att undersöka Sveriges riksdagsbeslut utifrån indikatorerna i Liffs analysverktyg. Indikatorerna används inte för att räkna antalet ord, utan för att se förekomsten i riksdagsbesluten av sådana åtgärder för att öka militära kapaciteter som finns i Liffs analysverktyg. Ökningarna sätts sedan i samband med det ryska militära hotet. (Bergström & Boréus 2012: 50; Bryman 2016: 371-372).

3.2.4 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt.

I det vetenskapsteoretiska perspektiv som realismen representerar existerar en verklighet oberoende av oss själva och vårt medvetande. Verkligheten är som den är oavsett om vi förstår den eller inte. Positivism är enligt Matthew David och Carole Sutton en kunskapsteori som tror

på att det finns en möjlighet att generera objektiv kunskap genom värdefri insamling av data. De säger att den förknippas med bland annat teoriprövning. Enligt Donatella della Porta och Michael Keating är positivistisk forskning att försöka beskriva och analysera en verklighet, samt att det går att studera denna på ett neutralt sätt. (Bergström & Boréus 2012: 26; David & Sutton 2019: 77-78; Della Porta & Keating 2008: 22).

Denna studie genomför teoriprövning av två realismteorier. Det är således frågan om en studie i positivistisk tradition. Det innebär att studien gör ett vägval i form av vilken verklighetsbeskrivning som används för att pröva realismteorier. Vägvalet är sättet den använder empirin i form av text i Sveriges officiella dokument. Som Bergström och Boréus uttrycker det så visas inte det outtalade i den form av textanalys som studien använder. En annan form av textanalys som försöker förstå det outtalade, eller med andra ord att tolka en underliggande mening med texten, kan göra det. Studien som använder teorier och metodik i positivismens epistemologi försöker inte förstå det outtalade utan fokuserar på det uttalade i texten. (Bergström & Boréus 2012: 81).

3.2.5 Validitet

Sartori säger att en studie börjar med en kvalitativ analys, innan den blir kvantitativ. I denna studie görs det genom kvalitativ analys av Walts och Schwellers teorier, samt genom kvalitativ analys av tidigare forskning om teorierna. Sartori säger vidare att vid jämförande undersökningar behöver de begrepp som används representera klasser av fenomen som är ömsesidigt uteslutande. Enligt Peter Esaiasson med flera är begreppsvaliditet när teoretisk definition och operationell indikator överensstämmer och studien inte har systematiska fel. De säger att en förklarande studie som dennas validitet är den interna validiteten och ett korrekt beskrivet orsakssamband. Begreppsvaliditet som är den interna validiteten är frånvaro av systematiska fel. En dålig begreppsvaliditet i en studie är när de teoretiska begreppen inte stämmer överens med de valda empiriska indikatorerna. I studien används empirin för att pröva hur väl de två teorierna förklarar Sveriges hotbalansering. Därmed behöver dessa två teorier i studien prövas på empiri på ett sätt som undviker dels att samma sak i empirin räknas till både hotbalansering och underbalansering, dels att analysverktyget som används passar för att mäta hotbalansering och underbalansering. Om man har ett dåligt analysverktyg som mäter fel saker leder det till systematiska fel eftersom det ger fel varje gång det används för att söka svar på forskningsfrågan. (Esaiasson et. Al. 2014: 57-58, 60; Sartori 1970: 1038-1039).

I studien används begreppsdefinitioner som stämmer överens med Walt och Schwellers egen begreppsanvändning i sina teorier för att det som söks i empirin ska motsvara teorierna. Studiens val av analysverktyg är baserat på de problem med teorierna som framkommit i tidigare forskning för att undvika dessa problem. Genom att Walt och Schwellers begreppsanvändning gäller för studiens begreppsdefinitioner samt Liffs analysverktyg höjs den interna validiteten i studien. Begreppsvaliditet tillsammans med reliabilitet är lika med resultatvaliditet. Reliabilitet är när studiens mätinstrument används korrekt. För att de ska kunna användas korrekt behöver de beskrivas så att andra forskare kan upprepa de mätningar som studien säger att den gör. Studien använder Liffs analysverktyg på det sätt som han själv säger för att finna hotbalansering. Det gör att det är beskrivet hur analysverktyget ska användas för den som upprepar studien. På så sätt söker studien använda verktyget korrekt och göra det enkelt för andra att upprepa studien. Det uttrycker Esaiasson med flera som att söka undvika osystematiska fel. En god begreppsvaliditet och reliabilitet är frånvaron av systematiska och osystematiska fel. (Esaiasson et. Al. 2014: 63).

Walt och Schweller säger att elitvittnesmål är användbara för att avgöra syftet med en åtgärd. Om det inte framgår i elitvittnesmål i form av riksdagsbeslut att en åtgärd är specifikt mot det ryska hotet mot Sverige görs i studien en bedömning. För att öka evidensen som är grund för att klassificera om en åtgärd är hotbalansering används de officiella riksdagsdokumenten tillsammans med akademisk litteratur och annan sekundärlitteratur. Vidare följer studien Liffs metod som är avsedd att identifiera åtgärder som är hotbalansering, se 4.1 och 4.2. Användningen av ett analysverktyg som sedan tidigare är publicerat i akademiska handlingar och använt i efterföljande studier bidrar till tydligheten om vilka grunder denna studies resultat vilar på. När det gäller att avgöra underbalansering kan det vara svårt att bestämma om det saknas empirisk tydlighet att inrikes motstånd verkligen ledde till underbalansering. En precis nivå när det gäller Sveriges militära kapaciteter kontra de ryska finns inte att utgå ifrån som referens. Inte heller skulle en sådan lösa problemet eftersom Schwellers definition av underbalansering utgår från en nivå av åtgärder som ”... inte vidtar åtgärder … eller understiger det som motsvaras av hotet då balanseringsåtgärder är viktiga för att avskräcka eller besegra utmanaren”, se 1.2.4. I en situation när faktisk våldsanvändning inte är inledd, som i fallet Sverige i studien, utgår därmed Schweller från en nivå som motståndaren skulle uppfatta som tillräcklig för att bli avskräckt.

Studien använder en operationalisering som syftar till att minska tolkningen i vilka åtgärder som är underbalansering utan att frångå det som Schweller säger. Det görs genom att utgå från de åtgärder som enligt Liff är hotbalansering. De åtgärder som där ur finns evidens för att de bromsas klassificeras i studien som underbalansering, se 3.3.1 och 3.3.2. Nackdelen med det sättet att mäta underbalansering är att det kan finnas fler åtgärder som skulle motsvara Schwellers definition av underbalansering men som studien inte finner evidens för. Fördelen med det sätt som studien använder är en mindre osäkerhet i tolkningen av vad som i studien ska klassificeras som underbalansering, samt en ökad tydlighet vilka grunder studiens resultat vilar på. Vidare prövas studiens resultat mot alternativa förklaringar.

3.2.6 Etik

När studiens etiska aspekter beskrivs är utgångspunkten vad jag som forskare innebär för studien. Det medför att ordet ”Jag” används frekvent. Definitionen hos Matthew David och Carole Sutton om etik i betydelsen vad som är moraliskt rätt och fel leder till att den här studien innebär etiska frågor som handlar om mig som forskare och om kunskapen som skapas i studien. Med källor i form av dokument från Sveriges Riksdag och andra offentligt publicerade dokument handlar etiken inte om ansvar och eventuell skada mot individer som studeras. Som nämns i 1.2.2 har den militära professionen ibland beskrivits ha korporativa intressen i form av en kraft som kan påverka samhället. Ur ett etiskt perspektiv för den här studien innebär det att jag behöver vara medveten om att det kan finnas en risk för att en militär som genererar kunskap i forskning ses som aktiv i vilken kunskap som skapas. Det leder till att jag behöver vara medveten om hur den kunskap som genererar kan användas av olika samhällsintressen och rörelser i samhället. För denna studie är detta en rimlig förutsättning att kunskapen kan användas av olika samhällsintressen eftersom jag är militär student på Försvarshögskolan. Det är ju trots allt förhoppningen att kunskap kan bidra till lösningar på problem i samhället. Det etiska övervägandet i detta är att en militär som bidrar med kunskap kan göra att kunskapen används på ett onyanserat sätt. Ett intresse av att mindre pengar budgeteras till Sveriges Försvarsmakt skulle kunna säga att studien inte är pålitlig om den pekar på att Sverige underbalanserar mot det ryska hotet. Ett annat intresse som vill att Försvarsmakten ska få större ekonomiska anslag kan använda samma resultat och förstora betydelsen av studien. Det är vidare rimligt att anta att det finns risker för omedveten snedvridning eftersom jag är militär och forskar om Sveriges försvarspolitik. Vidare kan forskningen kritiseras genom att jag har

lönemedel från Försvarsmakten vilket kan argumenteras utgöra risk för att studien är vinklad utifrån att det finns en uppdragsgivare. (David & Sutton 2019: 108, 464).

Min omedvetna förförståelse kan säkert riskera att påverka studien, om inte annat är det troligt att en person som representerar andra aspekter av samhället exempelvis handelspolitik skulle se annorlunda på samarbeten för handel med militär materiel. En annan aspekt är kön och hur det påverkar min forskning. Som manlig militär som studerar samhället kan jag vara påverkad i min perception och tolkning utifrån mina tidigare erfarenheter. I det mest uppenbara forskaretiska så får jag inte hårdnackat hålla fast vid min förförståelse om motsägande kunskap kommer fram under studien.