Liffs indikatorer används i steg ett för att finna kandidater för hotbalansering. Indikatorerna är hämtade från bilaga 2 vilken är en språklig översättning från Liff original (se bilaga 1 och 2). Fynden redovisas per indikator för de tre undersökta försvarsinriktningsperioderna. Referenserna är när inget annat anges enligt exemplet i tabellen nedan. När andra referenser används framgår det av fotnoter:
Indikator i / e 1-11
Står: Försvarsinriktningsperiod: Referens:
2004: År 2005-2007 Riksdagen A 2004
2009: År 2010-2015 Riksdagen 2009
2015: År 2016-2020 Riksdagen A 2015
I Liffs indikatorer refererar ordet ”Utveckla” till åtgärder för att kvalitativt och kvantitativt utveckla krigsföringskapaciteten. Ordet ”Använda” refererar till åtgärder som påverkar snabbhet och effektivitet vid användande av militära maktmedel. ”Internt” och ”externt” refererar till interna och externa balanseringsåtgärder som beskrivs ovan.
Utveckla internt indikator 1- Ändrad i styrkestruktur:
2004: Ambitionssänkningar för det militära försvaret av Sverige och en ökad nivå i internationella insatser. Sverige vill aktivt bidra till internationell fred och säkerhet under FN:s, EU:s, OSSE:s och Natos ledning som stärker vår egen säkerhet och bidrar till Försvarsmaktens utveckling.19
2009: De internationella insatserna genomförs framför allt av armén med ökad ambition till 2000 pers. För att det behövs frivillig rekrytering till anställda soldater. Flyget och Marinen används hemma för det svenska nationella försvaret.
2015: Kvaliteten på krigsförbanden viktigare än tidigare. De ska fyllas upp med personal och materiel, samt öva. Armén organiseras med brigadledningar för att bättre samordna olika vapen i vid strid nationellt. Hemvärnet är viktigt som hög beredskap för att snabbt reagera och närvara över hela landet.
Utveckla externt indikator 1- Skapande och fördjupning av samarbeten om försvars teknologi och vapenutveckling:
2004: Samarbeten om försvarsmateriel med sexnationerna (Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien, Spanien, Sverige), Norden och USA ger tillgång till teknik vilket är viktigt för Sveriges interoperabilitet.
Utveckla internt indikator 2- Rationaliserad beslutsordning för nationell säkerhet genom nya eller reformerade institutioner:
2015: Skapa effektivare beslutsordningar för nationell säkerhet. Civila myndigheter ska samordnas med Försvarsmakten. Riksdagens och Regeringens arbete vid höjd beredskap ska förbättras för bättre beslutsordningar genom att anpassa bestämmelser, öva personal och skapa bättre informationsförsörjning.
Utveckla externt indikator 2- Försök att öka koordinering och effektivitet i gemensamma operationer:
2004: Svensk säkerhet mot gränsöverskridande hot stärks i och med gränsöverskridande försvarssamarbeten. Svensk förmåga till internationella insatser stärks och Sverige prioriterar snabbinsatsstyrkor särskilt tillsammans med Finland. Polning inom EU för att få tillgång till
flygtransportresurser för transport av svensk militär materiel till områden för internationella insatser.
2009: Svenskt deltagande i fredsfrämjande insatser under Nato ledning stödjer svensk säkerhet genom ökad förmåga att ta och ge militärt stöd. Sveriges engagemang i fredsfrämjande insatser under EU, FN och Nato ökas.
2015: Regeringen ska skapa skyddade kommunikationer med motsvarande hos allierade och samarbetspartners. Sveriges samarbete med Storbritannien i Joint Expeditionary Force ökar förmågan att leda gemensamma operationer (combined).20
Utveckla internt indikator 3- Kvantitativa ökningar i försvarsbudget och vapenköp:
2009: Med hänvisning till rådande omständigheter det olämpliga i att försöka spara 2 mdr jämfört med det regeringen föreslår (i prop 2014:140, förf. tillägg).
2015: Under perioden 2015-2019 ökas den militära budgeten med 10,3 mdr.
Använda externt indikator 5- Stärkande av bindningar i existerande säkerhetsrelationer genom att ta nya uppdragsansvar eller delad börda, integrering av strategiska mål:
2004: Sverige söker kostnadsfördelar genom att skapa militära kapaciteter tillsammans med EU-länder.
2009: Sverige bör ingå långtgående samarbeten med de nordiska länderna. Sverige behöver kunna ge och ta emot stöd. Sverige ökar engagemang i fredsfrämjande insatser under EU:s, FN:s och Natos ledning, samt i samarbetet inom Norden. Den nationella beslutanderätten avseende den operativa förmågan består.
2015: Fördjupa Sveriges bi- och multilaterala samarbeten. Särskilt det med Finland är viktigt. Nordiska försvarssamarbetet ger synergieffekter och effektiviseringar, exempelvis inom internationella insatser, logistik, utbildning, förmågeutveckling och övningsverksamhet. Understryker betydelsen av fortsatt nära samarbete mellan EU och FN vad gäller krishanteringsinsatser och samarbete mellan EU och Nato.21 Bredda samarbetet med Estland, Lettland och Litauen.22 Stärka banden med Nato och USA genom värdlandsavtalet.23 Utveckla
20 Riksdagen A 2019. 21 Riksdagen B 2015: 14. 22 Riksdagen B 2015: 15. 23 Riksdagen 2016.
samarbetet med Nato vilket ger effektivare krishantering.24 Militära samarbeten fördjupas med Tyskland, Polen, Frankrike och Storbritannien.25
Utveckla internt indikator 6- Utveckling av nya kapaciteter i nya domäner (t. ex. Cyber, rymd): 2015: Utveckla ny offensiv cyber-kapacitet.
Utveckla internt indikator 7- Inköp av överlägsna plattformar och mjukvara från utlandet: Sverige köper mest avancerade vapen från USA och de stora vapenexporterande staterna i Europa (Storbritannien, Frankrike, Spanien, Tyskland och Italien).26 Från Ryssland har det inte importerats några vapen från under perioden år 2000-2019. 27; 28
Använda internt indikator 8- Ändrade utgångsgrupperingar som svar på ändrad hotmiljö: 2015: Ny mekaniserad stridsgrupp förläggs till Gotland. Högre krav på krigsförbanden, samt de dimensioneras för att möta Väpnat angrepp mot Sverige. Framskjuten ledning av civil- militär samverkan till Gotland. Fyra regionala staber inrättas (Revinge, Skövde, Boden, Göteborg) med ansvar för hemvärnets insatser och vidmakthållande.29
Använda internt indikator 9- Doktrinförändringar, mer effektiv krigföring i visst scenario: 2004: Omvärldsutvecklingen möjliggör en ambitionssänkning vad avser volymer i insatsorganisationen. Marinen behöver inte kunna bekämpa så många sjömål samtidigt vilket minskar antalet ubåtar, ytstridsfartyg och amfibieförband. Flygvapnet behöver kunna bekämpa färre luftmål och armén behöver färre antal mekaniserade bataljoner och artillerienheter. Besparingarna från ambitionssänkningen används för finansiering av en ökad nivå i internationella insatser. Sveriges ambition att delta i internationella insatser ökas kvalitativt och kvantitativt. Stor ökning av svensk personal som deltar i EU snabbinsatsstyrkor. Utbildningssystem och rekrytering förändras från invasionsförsvar till att stödja internationella insatser.
2015: Försvarsmakten med övriga delar av totalförsvaret ska vara tröskel mot militära maktmedel, både för angrepp och påtryckningar.30 Ubåtsjaktförmågan är ett väsentligt 24 Riksdagen B 2015: 15. 25 Riksdagen A 2019. 26 Britz 2010: 178. 27 SIPRI A 2020. 28 SIPRI A 2020. 29 Riksdagen A 2019. 30 Riksdagen B 2015: 9.
säkerhetsintresse för Sverige, vilket prioriteras. Fler sjögående plattformar än tidigare planerat skapas samt fler besättningar för dem. Helikopter 14 med ubåtsjaktförmåga tillförs under perioden. Psykologiskt försvar är viktigare i ett nationellt hot. Myndigheter ska samordnas för bättre psykologiskt försvar. Stridsflygförmågan är ett väsentligt säkerhetsintresse för Sverige. Krigsförbandens operativa förmåga i det dimensionerande scenariot försvar av Sverige är viktigast på kort sikt.31 Försvarsmakten med övriga delar av totalförsvaret ska vara tröskel mot militära maktmedel, både för angrepp och påtryckningar.32
Använda internt indikator 10- Ökad förmåga till gemensamma operationer (joint):
2015: Ledning av civil-militär samverkan: fyra regionala staber bidra till Försvarsmaktens förmåga till nationella uppgifter.
Använda internt indikator 11- Vidtagna rationaliserings- och effektivitetsåtgärder: 2004: nedläggning av 17 regementen och skolor.
2009: ett mer insatsberett försvar ska använda materiel som är lätt tillgänglig. Befintlig materiel behålls i första hand. Egenutveckla inte militär materiel.
2015: Personaleffektiviseringar, den grundläggande militära utbildningen förändras för krigsplacera fler efteråt. Pliktlagstiftningen aktiveras, så att Försvarsmakten kan repetitionsutbilda totalförsvarspliktig personal som ingår i krigsförbanden. Endast unga män räcker inte för att kompetensförsörja Försvarsmakten varför könsneutral rekrytering och plikt beslutas. Förbättringar i att uttrycka mål och krav för det militära försvaret, samt att följa upp målen och ekonomiska satsningar. Nya flygflottiljer ger högre tillgänglighet hos stridsflyget för att inte den militära kapaciteten hos stridsflyget ska gå ner i skiftet mellan JAS39C/D och JAS39E. Överföring av ekonomiska medel från internationella insatser till nynationellt försvar.
31 Riksdagen A 2019. 32 Riksdagen B 2015: 9.