Självständigt arbete (30 hp)
Författare Program/Kurs
Mj Per Hård af Segerstad HOP12 18-20
Sveriges åtgärder mot det ryska militära hotet tre försvarsinriktningsperioder åren 2005-2020; balansering mot hotet eller inte?
-En teoriprövande fallstudie av Stephen Walts hotbalanseringsteori, respektive Randall Schwellers teori om underbalansering.
Antal ord: 19861
Handledare Beteckning Kurskod
Arash Heydarian Pashakhanlou
Självständigt arbete mastersuppsats, krigsvetenskap
Sammanfattning:
Risken för krig ökar om stater inte vidtar åtgärder mot hot från andra stater. Samtidigt finns en otydlighet i form av att forskare har kommit till delvis kontrasterande slutsatser om vad stater verkligen gör när de utsätts för militära hot. Två välkända teorier på området säger emot varandra. Stephen Walts teori säger att stater rustar militärt och ingår allianser för att stå emot hotande stater-de hotbalanserar. Randall Schwellers teori kontrasterar mot detta och säger att staters inrikes motstånd mot att satsa på sitt militära försvar många gånger leder till att de inte hotbalanserar på ett effektivt sätt- de underbalanserar.
Båda teorierna har av efterföljande forskare kritiserats men även fått stöd. Denna studie använder tidigare forskning om de två teorierna för att pröva dem på ett sätt som tar hänsyn till kritiken i denna. Adam Liffs analysverktyg används därför att mäta åtgärder som vidtas i fallet Sverige mot det ryska militära hotet.
Studiens visar att de prövade teorierna får stöd på olika sätt. Sverige hotbalanser genom att vidta åtgärder för att stå emot de Rysslands offensiva militära kapaciteter först efter att den ryska ledningens intentioner uppfattas som skadliga för Sveriges intressen. Underbalanseringsteorin får starkast stöd genom Sverige att inte ingår bindande försvarsöverenskommelser.
Nyckelord:
Balance of Power, Stephen Walt, Balance of Threat Theory, Randall Schweller, Under Balancing Theory, Military Metrics, Sverige, hotbalansering, underbalansering, Adam Liff, teoriprövning, fallstudie
Sveriges åtgärder mot det militära hotet åren
2005-2019; balansering mot hotet eller inte?
Innehåll
1 Inledning ... 6
1.1 Problemformulering ... 7
1.1.1 Syfte ... 7
1.1.2 Forskningsfråga ... 8
1.2 Material och avgränsningar ... 9
1.2.1 Avgränsningar ... 9
1.2.2 Källvärdering ... 10
1.2.3 Val av material ... 13
1.2.4 Begreppsanvändning ... 13
2 Forskningsöversikt ... 17
2.1 Kritik mot Walts och Schwellers teorier ... 17
2.1.1 Sverige ... 21
2.2 Prövning av Walts och Schwellers teorier ... 22
2.3 Sammanfattning tidigare forskning ... 23
2.4 Uppsatsens forskningsbidrag ... 24
3 Forskningsdesign ... 25
3.1 Realismteori ... 25
3.1.1 Uppsatsens teori ... 26
3.1.2 Stephen Walts hotbalanseringsteori ... 26
3.1.3 Randall Schwellers underbalanseringsteori... 27
3.1.4 Walt och Schweller om teoriprövning ... 28
3.1.5 Sammanfattning av teori ... 29 3.2 Metod ... 29 3.2.1 Fallstudie ... 30 3.2.2 Val av fall ... 30 3.2.3 Datainsamling ... 33 3.2.4 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt. ... 33 3.2.5 Validitet ... 34 3.2.6 Etik ... 36
3.2.7 Sammanfattning metod ... 37
3.3 Operationalisering ... 38
3.3.1 Teoriprövning genom att jämföra i fallet Sverige ... 38
3.3.2 Operationalisering av Liffs verktyg ... 40
4 Resultat och analys ... 42
4.1 Liffs steg ett ... 42
4.2 Liffs steg två ... 47
4.2.1 Hotet ... 47
4.2.2 Hotbalansering och underbalansering ... 49
4.3 Sammanfattning av resultat ... 51
4.4 Alternativa förklaringar ... 52
5 Slutsatser ... 55
6 Avslutande diskussion och reflektion ... 57
6.1 Kritisk granskning ... 58
6.2 Förslag till fortsatt forskning ... 59
Referenser ... 61
Andra källor ... 65
Figurförteckning
Figur 1. Stephen Walts hotbalansteoris orsakssamband.. ... 27Figur 2. Randall Schwellers underbalansteoris orsakssamband. ... 28
Figur 3. De orsakssamband hos Walt och Schweller som prövas i studien. ... 39
Figur 4. Visuell sammanfattning av studiens operationalisering. ... 41
Bilagor
Bilaga 1. Adam Liffs analysverktyg.
Disposition
Dispositionen för uppsatsen redogör för studiens innehåll och struktur för att underlätta för läsaren.
Kapitel 1. Inledning
I kapitlet ges en introduktion till studien, varefter forskningsproblem, syfte och forskningsfråga redogörs för. Därefter redogörs för val av material samt avgränsningarna för forskningen.
Kapitel 2. Forskningsöversikt
Här visas hur studien relaterar till tidigare forskning. Kunskaper från tidigare forskning används som grund för hur studien genomförs och för att kunna dra slutsatser om studiens bidrag
Kapitel 3. Forskningsdesign
I kapitlet redogörs för de teorier inom realismen som utgör bakgrund till Walts hotbalansteori och Schwellers underbalansteori. Hotbalansteorin och underbalansteorin vars orsakssamband prövas i studien beskrivs närmare. Det valda fallet och metoden presenteras, följt av beskrivning av vilken vetenskapsteoretisk utgångspunkt som ligger bakom studiens metod och teori. Därefter diskuteras studiens validitet och etiska aspekter. Slutligen beskrivs hur Liffs analysverktyg kommer att används, operationaliseras, i efterföljande kapitel.
Kapitel 4. Resultat och analys
Här används Liffs analysverktyg i två steg. I steg 1 för att ur riksdagsbeslut och sekundärlitteratur ta fasta på åtgärder som representerar ökningar i militära kapaciteter. Åtgärderna är indelade i interna åtgärder (Sverige gör…) och externa (Sverige gör tillsammans med andra…). I steg två sätts åtgärderna i samband med det ryska militära hotet. Därefter ges de svenska åtgärderna teoretisk mening i förhållande till de prövade teorierna om hotbalansering respektive underbalansering. Slutligen kontrolleras resultaten mot alternativa förklaringar.
Kapitel 5. Slutsatser
Studien avslutas med att ta fram slutsatserna som kommer från resultat och analys.
Kapitel 6. Avslutande diskussion och reflektion
Detta avsnitt fokuserar på vilka generaliseringar som är motiverade att göra utifrån studiens resultat samt vilka aspekter av studiens resultat som skulle kunna vara intressanta att studera i framtida forskning. Reflektioner ges och en kritisk granskning görs.
1 Inledning
I kapitlet ges en introduktion till studien, varefter forskningsproblem, syfte och forskningsfråga redogörs för. Därefter redogörs för val av material samt avgränsningarna för forskningen. Staters militära maktmedel är med ett realismperspektiv tillgångar vid intressekonflikter med andra stater. Ju rikare och mäktigare stater är desto mer inflytande vill de ha och desto villigare är de att dra nytta av militära maktmedel för att uppfylla sina intressen. Oavsett hur mäktiga stater är delar de ett prioriterat intresse av självbestämmande och att behålla sitt territorium. Därför balanserar stater mot mäktigare stater genom att rusta militärt och ingå allianser med andra stater. Maktbalansering mellan stater har genom historien stått i vägen för att makt koncentreras till en stat, vilket är förklaringen till det moderna statssystemets varaktighet. (March & Olsen 1998: 954; Schweller 2008: 24; Schweller & Wohlforth 2000: 73-74; Waltz 2010: 118).
Stephen Walt teori om hotbalansering och Randall Schweller teori om underbalansering utgår från denna balansering mot makt, men de har kommit till olika slutsatser. Stephen Walts teori om hotbalansering säger att stater balanserar mot hotande stater och inte bara makt. Randall Schweller kontrasterar och säger att stater många gånger inte vidtar åtgärder för att balansera, alternativt vidtar åtgärder som understiger vad skulle motsvaras av hotet, -de underbalanserar. (Matesan 2016: 260; Schweller 2008: 1; Snyder 1991: 130; Walt 1988: 281).
Adam Liff menar att i en större kontext handlar de två kontrasterande teorierna om en fråga om hur stabil en maktbalans mellan stater är. Om stater generellt sett hotbalanserar som Walt säger så leder det till ökade kostnader för en stat som vill öka sitt territorium och politiska inflytande. Å andra sidan om det är som Schweller säger att det är vanligt att stater inte balanserar så är kostnaderna lägre. Som Oriana Mastro uttrycker det så ökar risken för krig när stater inte balanserar mot hot. Sverige balanserade under det kalla kriget1 mot stormakternas militära maktmedel genom alliansfrihet och ett starkt nationellt försvar.2 Sedan lades successivt
1 Konflikten mellan USA och Sovjet deras allierade, som pågick från andra världskrigets slut till år 1990. 2 Se kapitel 2
invasionsförsvaret ner. Den svenska Försvarsmakten deltog i ökande grad i internationella insatser samt militära samarbeten med andra stater. Rysslands användning av militära maktmedel mot stater i Sveriges närhet, i Georgien 2008 och Ukraina 2014, innebar starten på en politisk process för att skapa militära maktmedel för Sveriges prioriterade intresse av självbestämmande och bibehållet territorium. Det militära hotet samt Sveriges åtgärder mot hotet används i studien för att pröva Stephen Walts teori om hotbalansering och Randall Schwellers teori om underbalansering. (Edström et. Al. 2019: 183; Liff 2016: 423; Mastro 2019: 117).
1.1 Problemformulering
Walt och Schwellers teorier har olika förutsägelse om stater balanserar eller underbalanserar. Men det är inte tydligt vilken teori som bäst förklarar vad stater gör. Baserat på genomgången av tidigare forskning har de båda teorierna engagerat forskare från det att de publicerades till idag, se kapitel 2. Koncepten i form av hotbalansering och underbalansering används frekvent som kontrasterande teoretiska referenspunkter för hur man förklarar staters åtgärder för att hantera hot. Men samtidigt är kritiken mot teoriernas användbarhet vanlig. Här framträder en teoridebatt bland forskare om teoriernas förklaringskraft. Debatten handlar om att teorierna byggts på snedvridna empiriska underlag, bristande stringens vid operationaliseringar och tolkningar, samt opassande definitioner av de ingående variablerna, se 2.1 nedan.
Ur kritiken framträder en bild av två välkända teorier som på motsatta sätt förklarar vad stater gör beroende på vilka fall som har studerats och hur studierna har genomförts. Samtidigt är det enligt forskare viktigt med kunskap om huruvida balansering sker hos stater. Enligt Oriana Skylar Mastro ökar risken för krig när stater inte balanserar till en lämplig nivå. Av teoridebatten om hotbalansteorin och underbalansteorin framgår att det är otydligt om stater hotbalanserar, och även vad som är hotbalansering. Hur vet en stat att andra stater hotbalanserar eller att de inte gör det? Hur förstår man situationer när stater är hotade från en annan stat men inte mobiliserar militärt? (Mastro 2019: 117).
1.1.1 Syfte
Adam Liff säger att balansering fortsatt är ett betydelsefullt koncept för att förklara fred och stabilitet. De två teorierna som studien prövar beskriver olika orsakssamband mellan hot mot stater och de åtgärder som stater vidtar mot hotet. Brister i tidigare forskning innebär att det
finns en otydlighet avseende om stater gör som Walt säger -hotbalanserar eller om de gör som Schweller säger – underbalanserar när de utsätts för militära hot. Studiens syfte är därmed att empiriskt pröva de två teorierna på ett sätt som tar hänsyn till den kritik som tidigare riktats mot dem. I tidigare forskning om teorierna syns att Liffs analysverktyg, se bilaga 1 och 2, är lämpligt att använda för att se om stater hotbalanserar när fred råder eller när de inte är inblandade i en militär konflikt. Studien använder Liffs verktyg på fallet Sveriges åtgärder för att öka sin militära kapacitet åren 2005-2019 för att pröva om de är hotbalansering eller underbalansering. (Liff 2016: 424).
1.1.2 Forskningsfråga
Enligt Liff har både Walt och Schweller samt de forskare som senare använt teorierna haft för generellt fokus på vad stater gör när de hotbalanserar. Stater vars situation innebär närhet till faktisk våldsanvändning eller andra situationer där hotets riktning är tydligt, exempelvis under kalla kriget, visar kraftfulla åtgärder för hotbalansering. Då är de i realismen vanliga sätten att mäta makt i form av staters bruttonationalprodukt (BNP), militär budget och totala numerärer i militären bra för att identifiera balanseringsåtgärder. I nutida fall där stater inte är krig behövs andra sätt att mäta för att se om stater hotbalanserar eller underbalanserar.
Vidare kritiseras Walts och Schwellers teorier för att bygga på studier som ger selektiva resultat. Stater har förklarats utifrån det perspektiv som undersökts samtidigt som andra aspekter har missats. För att undvika problemen som riktats mot teorierna om hotbalansering och underbalansering är det enligt Liff lämpligare att göra mer specifika studier av staters militära kapaciteter. Han förespråkar att undersöka hotets respektive den hotade statens militära maktmedel och allianser, samt åtgärder för förändringar som staterna vidtar. Den här studien använder staten Sverige som fall för att pröva hotbalansteorin och underbalanseringsteorin genom Liffs analysverktyg.
Forskningsfråga: Hur väl förklarar Stephen Walts hotbalansteori respektive Randall Schwellers teori om underbalansering genom Adam Liffs analysverktyg Sveriges åtgärder under åren 2004-2019 mot det ryska militära hotet?
Delfråga 1: Hur förklarar Stephen Walts teori om hotbalansering Sveriges åtgärder för att balansera hotet?
Delfråga 2: Hur påverkar inrikes motstånd enligt Schwellers teori att balanseringsåtgärder vidtas?
1.2 Material och avgränsningar
1.2.1 Avgränsningar
Studien prövar hur väl två realismteorier förklarar vad stater gör. Andra teoretiska perspektiv som skulle kunna förklara vad stater gör studeras inte.
Av Schwellers mer generella intressebalansteori prövas hans underbalansteori. Det är således orsakssambandet som säger att staters inrikes motstånd kan motverka att stater hotbalanserar som följd av ett obalanserat hot som prövas i studien.
Det ryska militära hotets påverkan på Sverige används för att pröva teorierna. Det är inte den totala ryska makten som avses.3 Mot bakgrund av den ryska Gerasimovdoktrinen (se avsnitt 4.2.1) innefattas andra resurser än traditionella ”hårda” militära resurser i det ryska militära hotet. Den empiriska prövning av teorierna sker således i hur ryska resurser (civila och militära) som är grund för det militära hotet leder till att Sveriges vidtar åtgärder.
Randall Schweller säger att staters makt är de materiella resurser som kan mobiliseras för att göra skada. Eftersom studien ska pröva realismteorier på Sveriges åtgärder för att hantera det militära så avgränsas strategiska kärnvapen bort eftersom de är orimliga att anses som ett hot som Sverige ska hantera. (Schweller 2008: 38).
Studiens omfattning utgörs av de källor och den empiri som beskrivs nedan. Prövningen av teorierna görs i ett fall på det sätt som beskrivs i metod och operationalisering. En mer
omfattande studie skulle kunna involvera fler fall och flera källor att använda för att empiriskt pröva teorierna. De källor som används i studien är därmed ett urval. Konsekvenser av detta diskuteras i 1.2.3.
Den i studien använda empirin är utskottsbetänkanden med riksdagsbeslut för tre försvarsinriktningsperioder, tillsammans med sekundärlitteratur. De tre perioderna är åren 2005-2009, 2010-2015 och 2016-2020. Det Försvarsutskottsbetänkande som delvis ligger till grund för studien av den första heter ´Sveriges försvarspolitik 2005-2007´. Att åren 2008 och 2009 inte ingår i det betänkandet innebär ett glapp i empirin. Det används ändå eftersom det är en lämplig källa för början på den använda 15-årsperioden. Den sista försvarsinriktningsperioden är i skrivande stund inte avslutad, varför år 2019 är det sista året som ingår i studien.
1.2.2 Källvärdering
Torsten Thurén säger att källors tillförlitlighet ska utvärderas efter de källkritiska kriterierna äkthet, närhet, tendens och oberoende. För att kunna dra slutsatser styrkor och svagheter i denna studies resultat behöver man förstå källorna styrkor och svagheter i förhållande till det som undersöks. Hur väl studiens resultat representerar det fenomen som undersöks, samt hur representativt resultatet är för andra likande fenomen beror bland annat på källorna som använts. Det problem som man söker besvara behöver motsvaras av det källmaterial som används. Grunden i källkritiken är avståndstagandet från auktoritetstro -allt och alla ska kunna ifrågasättas. Detta är viktigt för denna studie som använder officiella statspapper som empiri. Om information framkommer som motsäger det som står i de officiella statspapperna så förkastas den inte utan vidare. Istället används de kriterier som Thorén talar om för att bedöma källors tillförlitlighet: Äkthet, närhet, tendens och oberoende. (Thurén 2014: 244, 246).
Eftersom studiens teoriprövning vill undvika fel som tidigare studier om hotbalansering och underbalanseringsteorierna kritiserats för så används Liffs analysverktyg för att tolka empirin. Det innebär att de åtgärder som studien intresserar sig för är sådana som Sverige vidtar för sitt militära försvar mot det ryska militära hotet. Riksdagsbeslut representerar staten Sveriges beslut för sitt militära försvar. Tack vare allmänna val och Sveriges parti och gränsöverskridande arbete med försvarsbeslut, är Riksdagsbeslut representativa för Sveriges balanseringsåtgärder mot militära hot. Vidare så de officiella dokumenten primärkällor för de politiska besluten.
Äkthet och närhet: Äkthet avses här i meningen att varken avsiktligt eller oavsiktligt återge en falsk bild genom att utelämna eller omformulera information. Kvaliteten på det material som används kan bero på subjektiv glömska och olika perceptioner av vad som är viktigt och riktigt. Närhet innebär att ju mindre avstånd i tid mellan händelse och vittnesmålet desto mindre risk är det för att kvaliteten ska vara låg. I politiska beslutsprocesser ramas beslut in av beslutsunderlag för att röstas om i Riksdagen. Det innebär att sådant som är utanför dessa ramar inte syns i de officiella besluten. Det kan bero på sekretess eller på att politiska partier i förväg förhandlat om de beslut som läggs fram till Riksdagen. Det kan innebära problem i form av obalanserad empiri för båda teorierna om åtgärder mot hot inte framgår. För Schwellers teori kan en del av de inrikes motsättningar som motverkar åtgärder för hotbalansering vara osynliga i de officiella dokumenten. Äktheten kan därför vara negativt påverkad i förhållande till de två teoriernas variabler. (Thurén 2014: 25, 44).
Valet av källmaterial är riksdagsbeslut eftersom de är lämpliga för att pröva de två teorierna. Som beskrivs nedan i 3.1.2 och 3.1.3 så använder båda teorierna variabeln staters åtgärder mot hot. De typer av inrikespolitiska och utrikespolitiska åtgärder som vi talar om är i fallet Sverige sådana som inryms i försvarsbeslut och andra riksdagsbeslut. Eventuella äkthetsproblem drabbar båda teorierna lika till den del som empirin visar Sveriges åtgärder för hotbalansering. När det gäller Schwellers teoris inrikes motstånd mot lämpliga åtgärder mot ett visst hot får den nackdelar gentemot Walt i form av en större osäkerhet i om den representeras i empirin. Det är till nackdel bara för Schwellers teori om en del inrikes motsättningar avhandlas vid sidan av de officiella dokumenten. För att kompensera för problemet med utelämnad information i de officiella dokumenten används sekundärlitteratur. Problemet finns ändå kvar i form av en osäkerhet om den använda sekundärlitteraturen förmår väga upp eventuella luckor i empirin i de officiella dokumenten. Det problemet tas hänsyn till genom vilka slutsatser som dras från studien. När det gäller närhet så bedöms officiella statsdokument som hanterar försvarsbeslut ha god kvalitet eftersom den officiella processen dokumenteras, samt beslut och underlag för beslut är öppna för allmänheten i skrift.
Tendens och oberoende: Enligt Thurén finns det skäl att vara kritisk mot källor när den som sprider material själv är part i målet. Då finns skäl att vara kritisk mot tendensen (partiskheten) att vinkla innehållet fördelaktigt för sig själv. Studien använder empiri som är en produkt av politik och demokratisk omröstning. De underlag som är förslag till politiska beslut kan vara
påverkade av politiska partiers prioriteringar. Det arbetssättet som används i försvarsområdet innebär dock att fler partier än regeringsbärande partier involveras. Samtliga riksdagspartier är representerade i Försvarsutskottet och avvikande meningar dokumenteras. Studien har valt dessa källor eftersom de prövade teorierna säger att det är staters åtgärder mot hot som är den beroende variabeln. Sveriges åtgärder mot det ryska hotet representeras totalt sett bäst av Försvarsbeslut. Däri står vilka åtgärder som beslutats om. Därför är den valda metoden lämplig för att besvara forskningsfrågan. (Bryman 2008: 505).
När det gäller studiens område politik för det militära försvaret kan tendens och oberoende vara påverkat hos dem som representerar ett militärt perspektiv i samhället. Det kan exempelvis som svensk officer vara svårt att som forskare frigöra sig från eventuella medvetna och omedvetna preferenser i sakfrågor. Bengt Abrahamsson beskriver att den militära professionen kan utgöra tendens i form av korporativa intressen. Han säger att ”… korporativa intressen leder till en kraft att försöka påverka samhället…”. Om man jämför Abrahamsson med Thurén så kan det vara tendentiöst att använda militärer som representanter för en opartisk utsago om vad som är lämpliga kvantiteter och kvaliteter hos det militära försvaret. Samtidigt säger Thurén att experter är att mer tillförlitliga än andra källor. Studien använder experter från en myndighet som ligger under Försvarsdepartementet (FOI4) och experter från ett annat perspektiv (SIPRI5). Ett grundläggande förhållningssätt är enligt Thurén att återge material som representerar de olika perspektiven av frågor och att använda flera källor. Därför använder studien experter i kombination med akademisk litteratur. (Abrahamsson 1972: 15-16; Thurén 2014: 44, 63, 85, 111).
Att använda politiska beslut är enligt Georg Allison och Philip Zelikov att använda resulterande utkomst från politiken. De svenska riksdagsbesluten är således resulterande utkomst av svenska åtgärder för det militära försvaret. De representerar en total sammanvägning av statens åtgärder. Därmed passar det för studiens syfte att pröva teorierna på staten Sveriges åtgärder att använda riksdagsbeslut med tillhörande utskottsbetänkanden. Studiens användande av empiri som är beslutad i riksdagen minskar även problemet med tendens kontra andra politiska dokument som inte är beslutade, exempelvis försvarsberedningsrapporter. Sådana skulle innebära problem
4 Totalförsvarets forskningsinstitut.
med okänd styrka när det gäller att representera det åtgärder som staten Sverige beslutar att vidta. (Allison & Zelikov 1999: 388).
1.2.3 Val av material
De inriktande riksdagsbesluten med utskottsbetänkanden för försvarsinriktningsperioderna åren 2005-2007, 2010-2015 och 2016-2020 används som huvudsaklig empiri för att representera Sveriges åtgärder. Det innebär att studien använder ett urval av alla riksdagsbeslut. De valda besluten anses representativa för studiens syfte eftersom de återger Sveriges beslutade åtgärder mot det nutida ryska militära hotet. När så är tillgängligt används både försvars- och utrikesutskottsbetänkanden eftersom de tillsammans representerar svensk utrikes- och säkerhetspolitik. För den sistnämnda perioden används fler riksdagsbeslut i perioden än för övriga perioder för att kompensera för bortfallet av ett bortre försvarsinriktningsbeslut för en efterföljande period. Sveriges åtgärder mot det ryska militära hotet motsvaras i studien av Riksdagsbeslut sedda ur Liff analysverktyg, vilka ges mening med stöd av sekundärkällor.
1.2.4 Begreppsanvändning
Peter Esaiasson med flera (2014) säger att begrepp definieras eftersom de kan betyda olika saker i olika sammanhang och för olika personer. Gianni Sartori säger att om studier sker utifrån otydliga begrepp så vet vi inte på vilka grunder vi drar slutsatser. Det leder till oklara analyser. Vidare säger Sartori att de begreppsdefinitioner som används för studier behöver vara ömsesidigt uteslutande. Det innebär att de begrepp som definieras för denna studie ska vara tydliga när det gäller vad som samlas under dem, samt att samma sak inte ska passa in i mer än ett begrepp. De begrepp som väljs att definieras nedan är centrala begrepp för att pröva Walts och Schwellers teorier. (Esaiasson et. Al. 2014: 13; Sartori 1970: 1038-1039).
Begreppen i studien är:
Allians: Stephen Walt definierar allians som en formell eller informell relation i form av samarbete för säkerhet mellan två eller flera självständiga stater. En allians är ett exkluderande samarbete i det att medlemmarna ska stödja varandra mot stater utanför samarbetet. Walt använder en bred definition som innefattar ömsesidiga försvarsåtgärder både informella och formella allianser. Walt motiverar sin breda definition med att det är den praktiska meningen som kommer till uttryck i hur stater agerar som är det avgörande. Allians ska hållas isär från andra typer av säkerhetsarrangemang. Allianser ingås oftast som svar på externt hot. De flesta
stater går ihop mot det farligaste hotet, men svaga stater kan ibland välja triumfvagn6 och samarbeta med hotet. Allians är inte ett kollektivt säkerhetsarrangemang, i meningen ett inkluderande avtal som gör att alla medlemmar är bundna att göra motstånd mot alla aggressioner även sådana begångna av en av kollektivets medlemmar. Dock innefattar Walt Nato som en allians. Avspänningsåtgärder är heller inte allians (exempelvis START7) då det inte innefattar ömsesidiga försvarsarrangemang. Avspänning är vanlig diplomati, allians är att söka militära samarbeten för försvar mot hot. I studien används allians för de samarbeten mellan stater som har betydelse för staters militära kapacitet mot hotet, enligt Liffs analysverktyg. (Walt 1987: 1, 9, 12, not 35 till kapitel 1; Walt 1997: 157-158).
Hotbalansering: Stephen Walt säger att hotet mot stater utgörs av intention, makt, den offensiva militära kapaciteten i att kunna projicera sina militära resurser, samt den geografiska närheten. Hotet från andra stater gör att stater vidtar åtgärder för att balansera mot hotet. Åtgärderna är inrikes militär rustning och externa allianser. Att balansera är att förhindra eller avskräcka territoriell ockupation eller politisk och militär dominans från en annan stat eller koalition. Det betyder inte bara en omedelbar självförsvarsstrid. Även situationer då en stat inte är direkt hotad av en rovlysten stat men ändå beslutar att balansera emot för att försvara sina långsiktiga intressen innefattas. Två stater som bara rustar oberoende av varandra balanserar inte varandra. Det innebär att balansering är riktad- eller ämnad mot en konkurrerande stats- eller koalitions militära hårdvara. Konkurrentens militära kapaciteter balanseras emot eftersom de är i konflikt med den egna statens intressen. I studien är hotbalansering de åtgärder som Sverige vidtar för att öka sina militära kapaciteter som finns i Liffs analysverktyg, mot det ryska militära hotet. Begreppet hotbalansteori används synonymt med hotbalanseringsteori. (Liff 2016: 429-430, 436; Walt 1987: 9, 22-23; Schweller 2004: 166-167; Schweller 2008: 5, 9, 38, 54).
Makt: Staters totala makt består enligt Stephen Walt av befolkningsmängd, industriell- och militär förmåga, samt stödjande teknologisk nivå för att kunna skapa militär förmåga. Derek Beach och Rasmus Brun Pedersen säger att i realism brukar staters makt mätas i faktorerna ekonomisk bruttonationalprodukt (BNP), militära resurser mätt i militär personal och militär budget. I studien används makt i meningen militära maktmedel. (Beach & Brun Pedersen 2020: 264; Walt 1987: 22-23).
6 Bandwagon.
Militära kapaciteter: I studien översätts begreppet militära kapaciteter från Liff. 8 Det påminner om den svenska försvarsmaktens användning av begreppet förmågor i betydelsen faktisk och möjlig påverkan från militära maktmedel. I studien väljs begreppet militära kapaciteter eftersom Liffs analysverktyg även inbegriper andra åtgärder än förmågeförändringar, exempelvis i form av ändrade militära grupperingsplatser.
Triumfvagn: Triumfvagn är när stater allierar sig med den stat eller koalition som utgör det största hotet. Logiken bakom är att stater söker sig till makt. Ju större makt en stat har och ju mer andra stater upplever denna makt som hotande desto mer troligt är det att andra formerar allianser med den staten. En reducering av makten leder till att allierade minskar insatserna i alliansen eller i värsta fall går över till andra sidan. Det är skillnad mellan triumfvagn och avspänning. Triumfvagn sker på grund av press som leder till ojämlika uppoffringar och en underställd roll för den svagare staten som måste tolerera illegitima åtgärder från den mäktigare. Samarbete för avspänning mellan stater är ett ömsesidigt erkännande av legitima intressen. Avspänning kännetecknas av lika uppoffringar hos de inblandade. När en stat försöker utnyttja ett avspänningssamarbete för sin egen vinning så kan övriga parter avsluta samarbetet. En stat som åker triumfvagn kan däremot inte välja att sluta med triumfvagn när den blir utnyttjad av den mäktigare staten. Två möjliga skäl ligger till grund för triumfvagn:
1) defensivt för att bevara statens oberoende samarbetar den med den mäktigaste för att slippa bli attackerad genom att attacken riktas åt annat håll;
2) offensivt för att få del av segrarsidans erövringar samarbetar stater med den starkare sidan i krigstid. Triumfvagn används i studien för allianser som inte är balansering. (Walt 1987: 19-20; Walt 1988: 282).
Underbalansering: En stat underbalanserar mot en farlig utmanare när den inte vidtar åtgärder för att balansera. Underbalansering är även att vidta åtgärder som understiger det som motsvaras av hotet då balanseringsåtgärder är viktiga för att avskräcka eller besegra utmanaren. Det inträffar då en stat missuppfattar intentionerna från en annan stat, vilken ökar i makt, som mer vänlig än den är, alternativt om intentionerna uppfattas korrekt att staten inte vidtar åtgärder på grund av inrikes motstånd. I studien används underbalansering då inrikes motsättningar leder
till att Sverige inte vidtar åtgärder som föranleds av det ryska hotet. Begreppet underbalansteori används synonymt med underbalanseringsteori. (Schweller 2008: 1, 10).
2 Forskningsöversikt
Här visas hur studien relaterar till tidigare forskning. Kunskaper från tidigare forskning används som grund för hur studien genomförs och för att kunna dra slutsatser om studiens bidrag.
Denna forskningsöversikt åskådliggör tidigare forskning som har bäring på studiens prövning av Walts teori om hotbalansering och Schwellers teori om underbalansering. Syftet med forskningsöversikten är att positionera studien gentemot tidigare forskning och dra slutsatser om teoriprövningen. Som Alexander George och Andrew Bennett säger så är det nödvändigt att positionera sin studie i förhållande till annan forskning för att kunna dra slutsatser om studiens bidrag. I slutet av avsnittet görs en sammanfattning från forskningsöversikten. (George & Bennett 2005: 75).
2.1 Kritik mot Walts och Schwellers teorier
En kritik som Schweller i sin artikel ´Bandwagon for Profit Bringing the Revisionist State Back In´ för fram mot Walts teori om hotbalansering är att den empiriska grunden till teorin är selektiv. Kritiken säger att de fall som Walt har använt för att ta fram och testa teorin innehåller en överrepresentation av starka stater som är intresserade av att varken öka eller minska sitt territorium eller inflytande på bekostnad av andra stater. Vidare säger Schweller att Walts teoris två motsatta kategorier som används för att förklara vad stater gör är felvisande. Walts hotbalansering kontra triumfvagn förklarar visserligen vad stater med defensiva intressen gör, men en teori som även förklarar vad aggressiva stater gör behöver utgå från en bredare ram av intressen, där motsatsen till balansering är aggression -inte triumfvagn. En annan kritik mot Walts teori från Glenn Snyder respektive Robert Kaufman i artiklarna ´Alliances, Balance, and Stability´ respektive ´To Balance or to Bandwagon…´ är att den inte tar hänsyn till stater som väljer neutralitet, respektive att neutralitet varken är triumfvagn eller avspänning. (Kaufman 1992: 420; Schweller 1994: 104-105; Snyder 1991:128)
Gregory Gauss och David Priess framför i sina respektive artiklar ´Balance of Threat Theory and Genesis of the Gulf Cooperation Council´ respektive ´Balancing What Threat Perception
and Alliance Choice in the Gulf´ kritik mot att Walt hotbalansteori inte hjälper till med vilken av de i hot fyra ingående komponenterna som har störst påverkan (staters makt, geografisk närhet, offensiv förmåga och intention).9 Som Gauss uttrycker problemet: om stat A befinner sig i internationell struktur där stat B är mäktigare och har en offensiv förmåga som överstiger stat A försvar, och det samtidigt finns en stat C som har aggressiva intentioner mot stata A, -om stat A ingår allians med stat B är det balansering mot stat C?. Schweller säger i boken ´Unanswered Threats Political Restraints on the Balance of Power´ att hotbalansteori inte tar hänsyn till att staters inrikes olikheter. Hotbalansteori tar hänsyn den internationella strukturens fördelning av makt10 i form av staters ekonomi, befolkningsmängd, militära kvantitet, militära budget etcetera. I verkligheten är dessa maktkomponenter i sig inte användbar makt. Stater har olika förmåga att göra dem till användbar makt beroende på administrativ kapacitet och statens politiska struktur (förmågan att leda befolkningen samt att prioritera och omvandla resurser till användbar makt mot hotet). (Gause 2003: 280; Priess 1996: 170; Schweller 2008: 13).
Även Schwellers teori får kritik när det gäller empirin som ligger till grund för teorin. Liff säger i artikeln ´ Wither the Balancers the Case for A Methodological Reset´ att fallen som är grund för teorin att stater inte balanserar är historiskt sett selektiva. Lyle Mcgeoch och Richard Overy instämmer i den kritiken och säger i sina respektive bokrecensioner ´Review on Schweller, Randall L. Deadly Imbalances Tripolarity and Hitlers Strategy of World Conquest´ att Schweller förbiser detaljer från de historiska förlopp som används för att verifiera teorin. Enligt Overy har Schwellers teori om underbalansering problem att förklara de verkliga historiska förloppen under andra världskriget på Östfronten. Sovjet tappade år 1941 en stor del av sina materiella maktresurser men vann ändå kriget mot Tyskland. Samma sak på västfronten. Där vann Tyskland 1940 över Frankrike och Storbritannien med mindre relativ överlägsenhet i makt än vad den snabba segern skulle tala om. En annan kritik mot Schweller kommer från Ioana Matesan som i sin recension ´Unanswered Threats Political Constraints on the Balance of Power´ menar att teorin inte gör en distinktion mellan tillfällen av underbalansering och medvetna beslut att inte balansera. (Liff 2016: 425; Matesan 2016: 262; Mcgeoch 1999: 72; Overy 2000: 507).
9 Walts hotteori förklaras i 3.1.2. 10 Maktstruktur förklaras i 3.1.
Schweller får sådan kritik som han själv riktade mot Walt i fråga om att inte ta hänsyn till staters inrikes olikheter. Liff kritiserar både Walt och Schweller i ´ Wither the Balancers the Case for A Methodological Reset´. Liffs kritik är att studier inte mäter relevanta saker för att se balansering. Han säger att studier som använder teorierna inte finner balansering från andra stater i Sydostasien mot dagens Kina, samt stater i Europa mot Ryssland. Varken Walt eller Schweller eller deras efterföljare har använt en metodologi som anpassats till kalla krigets slut. Liff säger att både Walt och Schweller och deras efterföljare som har mätt ändringar i traditionella faktorer som inom realismen11 utgör makt. Att mäta balansering utifrån sådana förändringar i maktstrukturen i det internationella systemet fungerade under det kalla kriget men inte senare. Liffs påstående stöds av Joseph Parent och Sebastian Rosatos fynd. De säger i sin artikel ´Balancing in Neorealism´ att statisk visar att balansering i form av allianser saknas efter det kalla krigets slut när man tittar på övergripande indikatorer som BNP och statistik från Corrolates of War12. (Parent & Rosato 2015: 86; Liff 2016: 425).
Walts oberoende variabel i form av geografiskt avstånd gör att stater balanserar mot hotande närliggande stater snarare än avlägsna med övriga variabler lika. Enligt Walt förklarar det att västeuropeiska stater under kalla kriget allierade sig med USA som ligger långt borta från Europa och inte med Sovjetunionen. Men varför byttes inte regional balansering mot Sovjet mot en balansering mot USA efter Sovjetunionens upplösning? Hotbalansteorins giltighet ifrågasätts genom att förändringar i hotbalansen efter Sovjets upplösning inte ledde till att stater i Västeuropa balanserade mot USA (se 3.1.2). Walt svarar på den kritiken i boken ´Taming American Power the Global Response to US Primacy´ genom att ta fasta på andra åtgärder än de som avser militära maktmedel. Han använder därvid det koncept som Robert Pape i artikeln ´Soft Balancing against the US´ säger är mjuk balansering13. På så sätt hävdar Walt att stater balanserar mot USA på annat sätt än med direkt motstånd med militära maktmedel. Stephen Brooks och William Wohlforth är kritiska till detta. I sin artikel ´Hard times for Soft-Balancing´ säger de att mjuk balansering underminerar hela konceptet med balansering genom att det blir otydligt vad som ska räknas in. Även Schweller är kritisk mot mjuk balansering. I sin bok
11 Inom realism brukar staters makt mätas i ekonomi i bruttonationalprodukt (BNP) militära resurser mätt i
militär personal och militär budget (Beach & Brun Pedersen 2020: 264).
12 Corrolates of War: statistikdatabas som University of Michigan står för, se exempelvis: Goertz, Gery & Diel.
Paul F. 1992. Territorial changes and International Conflict. Studies in International Conflict Volume 5. E-bok: Routledge.
´Unanswered Threats Political Restraints on the Balance of Power´ säger han att de åtgärder som är tänkta att innefattas i mjuk balansering inte är balansering. Istället är det fråga om generell diplomati mellan stater. (Brooks & Wohlforth 2005; Pape 2005; Walt 2006; Schweller 2008: 35).
Det finns även en diskussion om att hotbalanseringsteorin lider av att inte ta hänsyn till att olika regimer påverkar staters balansering. När det gäller regimers olikheter säger Edward Mansfield och Jack Snyder i artikeln ´Democratic Transitions, Institutional Strength, and War´ att stater som genomgår förändringar mellan olika regimer, diktatur och demokrati, är mer inblandade i väpnade konflikter statistiskt sett. Stater som lämnar en diktatur och går in i en omogen demokrati är mer våldsbenägna än andra stater. De förklarar detta med att gamla inrikes maktstrukturer, bland annat officerskåren, och ekonomiska intressen från den auktoritära staten kämpar för att nå inflytande. När den gamla diktaturen försvunnit och demokratisering pågår men nya starka institutioner ännu inte är på plats så leder denna kamp till mer användning av militärt våld mot grannstater och från grannstater. Vidare säger Liff i ´Wither the Balancers…´, att auktoritära stater har en tendens att minska synligheten av sin militära mobilisering mot hotande stater om regimens legitimitet inför folket stärks av att minska synligheten. Han säger att Kina inte vill visa att man tar hotet från Indien på allvar eftersom det skulle vara att ge bekräftelse till Indien som representant för en konkurrerande samhällsstruktur. Kinas ledning vill inte att folket får en positiv bild av indisk välfungerande ekonomi som medger militär rustning. Därför tonar Kinas ledning officiellt ner de egna balanseringsåtgärderna mot Indien. Liff såg inte tecken på hotbalansering i de traditionella realism maktfaktorerna. Däremot syntes det i mer specifika ändringar av militära kapaciteter, där av hans analysverktyg (se vidare i 2.2). (Mansfield & Snyder 2002: 310, 334; Liff 2016: 425).
Mastro säger i artikeln ´Autocratic Underbalancing…´att underbalansering hos auktoritära regimer riskerar att missas när man mäter traditionella maktfaktorer. För att mäta underbalansering hos auktoritära regimer förespråkar hon en proportionerlig användning av Liff. Med en proportionerlig användning jämförs de åtgärder som den hotade staten vidtar med hotets beskaffenhet. Exempelvis för Kina utgör Indien ett hot med sin stora mängd gränssoldater i ett omtvistat område mot Tibet. Kina borde ur sin stora armé avdela mer till det aktuella området. Därför anser Mastro att Kina underbalanserar mot det indiska hotet. Externt underbalanserar Kina mot Indien genom att Kina försvagar sin allians med Pakistan samtidigt
som deras gemensamma hot, Indien, inte minskar sina maktmedel. (Mastro 2019: 117, 122-123, 139).
2.1.1 Sverige
Även Sverige har tidigare studerats utifrån hotbalansering. Katarina Brodins artikel ´Surprise Attack the Case of Sweden´ om det svenska militära försvaret under kalla kriget säger att det syftade till att upprätthålla maktbalansen mellan stormaktsblocken. Det fanns en bipolär maktfördelning14 mellan USA och Sovjet som Sverige ville upprätthålla. Eftersom Sovjet och USA var engagerade i en global och europeisk maktbalans skulle de endast kunna avvara en marginell del av sina militära resurser vid ett militärt angrepp mot Sverige. Därför kunde en trovärdig svensk alliansfri försvarspolitik föras med stöd av det dåvarande militära försvaret. Det är samtidigt välkänt att Sverige hade inofficiella militära samarbeten med USA och med USAs allierade stater i Nato. Sveriges geografiska läge gjorde att USA, för att kunna hjälpa Nato-länderna Danmark och Norge, behövde förhindra att svenskt territorium ockuperades av Sovjet. (Brodin 1978: 105-106)
Karl Ydén, Joakim Berndtsson och Magnus Petersson talar i artikeln ´Sweden and the Issue of Nato Membership Exploring a Public Opinion Paradox´ om en skillnad mellan Sveriges lednings budskap och de åtgärder som vidtas. Det påminner om det som Liff talar om i artikeln om Kina, att även Sverige av legitimitetsskäl för statsledningen anpassar budskapet till allmänheten. Sverige samarbetar militärt med Nato och bilateralt med USA och flera europeiska stater av skäl som har att göra med det nationella försvaret, men statsledningen uttrycker ändå att alliansfrihet på grund av att allmänhetens stöd för alliansfrihet stort. Denna inrikespolitiska situation påverkar också åtgärder för balansering. Schweller säger i sin artikel ´Unanswered Threats a Neoclassical Realist Theory of Underbalancing´ att Sverige är ett exempel på en demokratisk stat som förväntas ha inrikes motstånd mot att vidta åtgärder som är balansering. Skälet han anger är att stater som Sverige har en stark inrikespolitisk influens av traditionell arbetarklass. Denna influens har lett till inrikes motsättningar i frågor om militära maktmedel. De inrikespolitiska krafterna för balansering har i Sverige mötts av krafter mot balansering,
14 Den globala maktstrukturen mellan de två supermakterna Sovjet och USA och deras allierade som balanserade
vilket enligt Schweller konsekvent har resulterat i underbalansering under 1900-talshistorien. (Schweller 2004: 186; Ydén et. Al. 2019: 16).
Christine Ingebritsen säger i artikeln ´Redefining National Security Scandinavia Comes out of the Cold´ att Sverige efter Sovjetunionens upplösning lämnade sin strikt neutrala hållning och gick med i de europeiska samarbetena för handel och säkerhet. Den nya internationella säkerhetsordningen karaktäriserades inte lägre av en bipolär maktfördelning mellan USA och Sovjet. Sverige behövde inte lägre vara neutralt eftersom det inte längre fanns något att vara neutral mot. Den nationella debatten om säkerhet blev en motivering till att gå med i EU för att vara med och påverka säkerhetssamarbetets utveckling för att hantera de nya gränsöverskridande hoten. Robert Dalsjö säger i ´Från neutralitet till solidaritet omgestaltningen av Sveriges säkerhetspolitik efter det kalla kriget´ att den svenska nedmonteringen av det militära försvaret från kalla kriget som började under 1990-talet fortsatte till förbi 2009 års försvarsbeslut. Håkan Edström, Dennis Gyllensporre och Jakob Westberg säger i boken ´Military Strategy of Small States´ att Sverige har upplevt en säkerhetspolitisk chock efter den ryska interveneringen av Georgien 2008 vilken följdes upp genom interveneringen i Ukraina 2014. (Dalsjö 2015: 167, 173; Edström et. Al. 2019: 183; Ingebritsen 1997: 40-41).
2.2 Prövning av Walts och Schwellers teorier
Nicholas Kitchen efterlyser att vi ska pröva teorier om neorealism15 genom att se skiften hos staters strategier och skiften i militära operationer, militär budget, allianser samt i området diplomati och bistånd. Steven Lobell hävdar att tidigare slutsatser om staters benägenhet att underbalansera kan vara felaktiga eftersom många studier bara koncentrerat sig på sådana strukturella indikatorer på balansering som exempelvis total militär budget. Lobell jämför med tidigare utsagor att Storbritannien underbalanserade mot Hitlertyskland. Den totala budgeteringen till militär rustning avslöjar inte att specifika hotande militära kapaciteter hos Tyskland balanserades genom brittiska prioriteringar mellan olika försvarsförmågor. Redan i mitten av 1930-talet prioriterades den brittiska flottan om från skydd av långväga före detta kolonier till försvar mot den tyska flottan. Från 1937 prioriterades luftvärn mot Luftwaffe framför den brittiska kontinentala armén. Dessa åtgärder tillsammans med prioriteringen av
jaktflyg framför bombflyg utgör tydliga balanseringar mot specifika militära kapaciteter som syntes vara hotande. Denna specifika balansering började flera år före den totala militära budgeten markant ökade. (Kitchen 2010: 136-137; Lobell 2012: 760-761, 764-765, 768). Liff finner i sin studie om hur regionala stater balanserar mot Kinas växande makt balansering i form av ändringar i specifika militära kapaciteter. Tidigare studier som använt realisms traditionella maktfaktorer har missat balansering mot Kina. Liff säger att hotbalansering och underbalansering mätt i ökningar i mer specifika militära kapaciteter är bättre för den fortsatta debatten om hotbalansering om teoriers förklaringskraft. Därför föreslår Liff ett analysverktyg som mäter åtgärder för att skapa och använda militära kapaciteter, internt och genom samarbeten med andra stater. I Liffs analysverktyg finns indikatorer som mäter ökningar i att skapa militära kapaciteter och använda militära kapaciteter. (Liff 2019: 422-427).
I studien används Liffs analysverktyg för att undvika sådana problem som tidigare forskning beskriver, visas som original i bilaga 1 och i översatt form med förklarande text som bilaga 2.
2.3 Sammanfattning tidigare forskning
Walts teori utgår från att staters intresse är att överleva. Hans teoris beroende variabel varierar från hotbalansering till triumfvagn. Schweller säger att en teori behöver vara mer allmängiltig än så. Med Schwellers utgångspunkt att stater ofta inte hotbalanserar behövs en teori med en större ram för staters intressen. Hans intressebalansteoris beroende variabel varierar från hotbalansering till aggression.
Walt får kritik för brister i begreppsvaliditeten i sin användning av mjuk balansering. Walt framför allt genom att använda mjuk balansering. Både Walt och Schweller kritiseras för selektiva förklaringar i empiri där alternativa förklaringar är viktiga. De stater som används som fall påverkar studiers resultat. Stater som är nära faktisk
våldsanvändning samt stater under Kalla kriget visar balanseringsåtgärder i traditionella realismmaktfaktorer. Stater som inte är nära krig visar andra tecken på balansering. Både Walt och Schweller får kritik för sin användning av fallen som byggt teorierna.
Det går att tolka fallen på andra sätt.
Staters inrikes förhållanden påverkar deras hotbalansering. Legitimitetsskäl kan minska synligheten i balanseringsåtgärder. Sveriges statsledning minskar synligheten i fråga om
allians med Nato. Regimtyp, mognadsgrad hos regimer samt staters kapacitet att genomföra militär rustning påverkar hotbalansering.
När staters inte ger tydligt uttryck för att balansering sker, är Liffs analysverktyg användbart.
Mastro använder Liffs verktyg proportionellt för att finna underbalansering.
Schweller hävdar att Sverige under 1900-talet varit särskilt benägen att underbalansera. Sverige balanserade med sitt nationella försvar mellan stormakterna under Kalla kriget. Sverige minskade sitt försvar efter Kalla krigets slut till år 2009. Rysslands satsning på militära resurser från 2002 skapade inte en motreaktion hos Sverige. Rysslands militära intervenering i Georgien och Ukraina chockade Sverige.
Baserat på tidigare forskning förstås att Liffs analysverktyg svarar mot problem som de två teorierna kritiseras för. Därför används i studien Liffs analysverktyg för att pröva Walts och Schwellers teori.
2.4 Uppsatsens forskningsbidrag
Genom att operationaliseringen i denna studie anpassats med hänsyn till tidigare forskning prövas därmed Walts hotbalansteori och Schwellers underbalanseringsteori genom studiens analysverktyg för att bidra till kunskap om hur väl de båda teorierna förklarar vad stater gör. Den empiriska prövningen i studien bidrar till kunskap om de kausala sambanden mellan hot och åtgärder för att balansera mot hotet. Genom att Sveriges hotbalansering och underbalansering klassificeras i Liffs analysramverk nås en högre grad av jämförbarhet mellan denna studie och andra studier som använder samma analysramverk. Det krigsvetenskapliga bidraget är i form av kunskap om två teorier som på olika sätt förklarar vad stater gör när de utsätts för militära hot.
Ett sekundärt bidrag av klassificeringen är att staten Sveriges satsningar på det militära försvaret samt allianser kan värderas relativt andra stater, både de som är militära samarbetspartners med Sverige och andra.
3 Forskningsdesign
I kapitlet redogörs för de teorier inom realismen som utgör bakgrund till Walts hotbalansteori och Schwellers underbalansteori. Hotbalansteorin och underbalansteorin vars orsakssamband prövas i studien beskrivs närmare. Det valda fallet och metoden presenteras, följt av beskrivning av vilken vetenskapsteoretisk utgångspunkt som ligger bakom studiens metod och teori. Därefter diskuteras studiens validitet och etiska aspekter. Slutligen beskrivs hur Liffs analysverktyg kommer att används, operationaliseras, i efterföljande kapitel.
3.1 Realismteori
Hans Morgenthau som är en klassisk realist säger; ”Internationell politik är en maktkamp… särskilt är militär styrka som hot eller en potentialitet det viktigaste materiella faktorn för statens politiska makt”. Staters maktkamp är således i centrum i den internationella miljön där de konkurrerar. Inom realismen finns två spår; defensiv realism och offensiv realism. De skiljer sig åt genom att den offensiva realismen säger att stater söker expandera och att det bästa sättet att uppnå säkerhet är att bli den starkaste staten i statssystemet, globalt eller regionalt. Den defensiva realismen säger att det bästa sättet att överleva är att defensivt behålla sin plats och försvara sig. (March & Olsen 1998: 954; Morgenthau 2006: 31-32; Beach & Brun Pedersen 2020: 78-79; Edström et. Al. 2019: 21).
John Mearsheimer tillhör den offensiva realismen som är orienterad mot stor makt. Stor makt innebär möjlighet att nå ambitiösa intressen och mindre makt innebär mindre ambitiösa intressen och färre handlingsalternativ. Små staters territorium och intressen som är inom en stormakts intressesfär blir passiva i det internationella statssystemet. Elisabeth Baker Fox säger att en småstats förmåga att motstå en stormakts påtryckningar definierar småstatens makt. Neutralitet är ett sätt för en småstat att göra sig mindre viktig för en stormakt, och används för att undvika att militärt invaderas av en stormakt. (Baker Fox 2006: 40-42; Beach & Brun Pedersen 2020: 78; Mearsheimer 2001: 210, 410; Vital 2006: 77, 82-83).
Kenneth Waltz med sin strukturella maktbalansteori representerar den defensiva realismen. I den beskrivs ett systemtryck som orsakar maktbalansering mellan stater. I inrikespolitik är
fysisk makt vanligtvis monopoliserad av staten. I den internationella politiken finns ingen sådan auktoritet som effektivt kan förbjuda användningen av våld. Systemtrycket i form av maktobalanser påverkar alla stater på liknande sätt. Man talar om stater som biljardbollar, de beter sig likadant när de träffar andra stater, det är bara rörelseenergin som är olika. Överlevnadsintresset leder till ett generellt beteende hos stater att internt rusta militärt och externt ingå allianser för att balansera mot makt. (Beach & Brun Pedersen 2020: 78-79; Feaver et. Al. 2000: 175; Matesan 2016: 260; Waltz 2001: 205; Waltz 2010: 102-103, 118, 122, 126).
3.1.1 Uppsatsens teori
Walts teori om hotbalansering och Schwellers teori om underbalansering utgår från Waltz strukturella realistteori och kontrasterar och bygger vidare på denna. Walts teori om hotbalansering säger att stater balanserar mot hotande stater och inte bara makt som Waltz hävdar. Schweller kontrasterar och säger att stater många gånger inte vidtar åtgärder för att balansera, alternativt vidtar åtgärder som understiger det som skulle motsvaras av hotet, -de underbalanserar. (Matesan 2016: 260; Schweller 2008: 1; Snyder 1991: 130; Walt 1988: 281).
3.1.2 Stephen Walts hotbalanseringsteori
Walt säger att hans teori genom att använda hot som förklaring till att stater balanserar kan förklara tillfällen av balansering som maktbalansteori inte kan. Obalanserat hot leder till interna åtgärder i form av rustning och externa i form av allianser mot hotet. Aggressiva stater som upplevs vilja störta eller dominera andra stater skapar motkrafter. Stater kan på så sätt förklaras balansera tillsammans med en starkare stat mot en svagare stat om den är farligare. Samarbete med mäktigare stater är riskablare än samarbete med likvärdiga eller svagare stater. Därför föredrar stater att alliera sig med likvärdiga eller svagare stater. Walt kontrasterar balansering med triumfvagn.16 (Walt 1987: 9, 21-23, 25-27; Walt 1988: 279).
Walts teori säger att ett obalanserat hot balanseras, se figur 1. Hot består av faktorerna makt17, geografisk närhet, offensiv militär kapacitet och intentioner:
Geografisk närhet är förmågan att projicera makt avtar med avståndet och närliggande stater utgör större hot än avlägsna stater. Hotet från en närliggande stat leder oftast till allianser hos
16 Se 1.2.4. 17 Se 1.2.4.
närliggande stater. Hos svaga stater i en stark stats närhet däremot väljs ibland triumfvagn. (Walt 1987: 23-24).
Offensiv militär kapacitet förklarar Walt på följande sätt. När alla andra faktorer i hot är lika så är staten med störst offensiv kapacitet det största hotet för andra stater. Den offensiva kapaciteten är att hota självständighet alternativt territoriell integritet hos annan stat till en acceptabel kostnad. Offensiv kapacitet som upplevs hotande balanseras. (Walt 1987: 24-25). Intentioner som är aggressiva skapar motbalansering. Balansering sker genom allianser mot en stat som söker dominera andra stater. (Walt 1987: 25-27).
Figur 1. Stephen Walts hotbalansteoris orsakssamband. (Walt 1987: 265).
Sammanfattning: Walt säger att stater reagerar på obalanser i hot vilket leder till hotbalansering genom allianser och intern rustning. Studien har därmed grund för att pröva Walts teori genom svenska åtgärder mot ryska offensiva militära kapaciteteter, intentioner samt makt.
3.1.3 Randall Schwellers underbalanseringsteori
Randall Schweller är inte överens med Walt om att stater oftast balanserar emot. Han säger att eftersom åtgärder för balansering är kostsamma, det är billigare att samarbeta med en stat som är hotande, så är det vanligt att stater väljer att samarbeta med hotet istället för att balansera. Vidare måste staters åtgärder föregås av beslut att hantera en obalanserad kraft med hjälp av vapen eller alliansformationer. Dessa beslut måste överkomma olika åsikter om avvägningen mellan kostnader för balansering kontra de intressen som staten vill uppnå. Därför
underbalanserar stater mot hot18, se figur 2. (Schweller 1994: 88, 93; Schweller 2004: 186; Schweller 2008: 1, 130).
Figur 2. Randall Schwellers teoris orsakssamband som visar hur inrikes variabler kan leda till underbalansering. (Schweller 2008: 65).
Schweller säger att inrikes faktorer påverkar hotbalansering genom faktorn elitkonsensus. Elitkonsensus är den mest nödvändiga faktorn som krävs för balanseringsåtgärder. Det innebär att övriga inrikes faktorer som motverkar hotbalansering syns i elitkonsensus. Schweller beskriver elitkonsensus: Det krävs samsyn om hotet och vad som är lämpliga åtgärder mot hotet. Inrikes kostnader vägs in av staters eliter när det avgör vad som är lämpliga åtgärder mot hotet. Han nämner även tre till ”exempel” på inrikes faktorer som kan motverka hotbalansering: Elitsammanhållning, social sammanhållning i staten och hos eliter samt svaga regimer utan stöd hos folket saknar legitimitet och politisk kapacitet. (Schweller 2008: 48-49, 53-55). Sammanfattning: Schweller säger att stater underbalanserar på grund av att inrikes motstånd leder till att staters eliter inte vidtar lämpliga åtgärder mot hot. Därmed har studien grund för att Schwellers inrikes faktorer samlas i en variabel för inrikes motstånd vilken motverkar hotbalansering.
3.1.4 Walt och Schweller om teoriprövning
Vad säger då Walt och Schweller själva om prövning av sina teorier?
Walt och Waltz säger att lång tid är positivt för att studera hotbalansering eftersom staters åtgärder mot hot tar tid, 15 år enligt Waltz. (Walt 1988: 284; Waltz 2010: 125). Walt säger att stormakter i Europa är lätta fall för hotbalanseringsteori.
Walt att elitvittnesmål är bra när det i övrigt är svårt att avgör orsaken till allianser. (Walt 1987: 13-15).
Walt säger att aggressiva intentioner är den viktigaste förklaringen till staters val av annan allianspartner än den som är aggressiv.
Schwellers teori är att inrikes motstånd mot hotanpassning leder till underbalansering. Elitkonsensus för att besluta om åtgärder för att balansera mot ett visst hot är den inrikes faktor som övriga inrikes faktorer verkar genom.
Schweller säger att lätta fall för balanseringsteori är historiska fall av stormakter i Europa.
Demokratier beskrivs av Schweller som benägna att underbalansera. (Schweller 2008: 19, 48-49).
3.1.5 Sammanfattning av teori
I realism är utgångspunkten att makt mellan stater förklarar deras åtgärder i situationer med motstridiga intressen. I den defensiva realismen leder staters prioriterade intresse till att hot balanseras. Hotbalansteorin från Walt kommer från strukturell balanseringsteori med tillägget att det är den mäktiga stat som är mest hotande som balanseras mot. Underbalansteorin från Schweller kontrasterar med att stater hotbalansrar i den mån de överkommer inrikes motstånd mot de åtgärder som krävs för att öka sina militära kapaciteter.
Studien prövar hotbalansteori och underbalansteori genom att använda det som forskare, inklusive Walt och Schweller själva, säger om teoriprövningen. Kunskapen om vad som är lätta och svåra stater för de båda teorierna används för att välja fall och för att tolka resultaten. Staters eliter är centrala i båda teorierna. Enligt Walt är elitvittnesmål bra för att avgöra syftet som en stat har med en åtgärd, om den är hotbalansering mot en viss stat eller inte. Enligt Schweller är elitkonsensus om hot och lämpliga åtgärder mot hotet den inrikes variabel som övriga inrikes faktorer påverkar.
Studien prövar Walts och Schwellers orsakssamband som visas i figur 1 och figur 2.
3.2 Metod
Studien behöver lämplig metod i fråga om orsakssamband eftersom de utgör viktiga fynd i en teoriprövande studie. Teoriprövande studier är när forskaren har en eller flera konkreta hypoteser som testas på empiriskt material. Studier drar sedan slutsatser som leder till att teorier stärks eller försvagas utifrån hur framgångsrikt de förklarar fallet. Teorin är i centrum och fallet
där den ska testas behöver motiveras väl. För att uttala sig om en studies framgång behöver man ta hänsyn till studiens fynd utifrån följande kausalitetskritterier; tidsföljd, kontroll för bakomliggande variabler, sambandets riktning, sambandets form, sambandets styrka samt sambandets generalitet i tid och rum. Kan andra saker än de som undersökts ge samma utkomst? (Esaiasson et. Al. 2014: 40, 67, 85, 92).
3.2.1 Fallstudie
För att besvara forskningsfrågorna har fallstudie valts. Tidigare forskning visar att begreppsvaliditeten har varit problematisk. Denna studie är en teoriprövning och då behöver man kunna uttala sig om fynden i form av orsakssamband. Alexander George och Andrew Bennett säger att styrkan hos fallstudier generellt sett är hög konceptvaliditet genom att kunna hantera komplexa begrepp som exempelvis makt utan att begreppsvaliditeten blir dålig. En annan styrka är att kunna se orsakssamband. Denna studies forskningsfrågor är hur-frågor. Robert Yin säger att fallstudier är lämpliga när forskningsfrågan är forskningsfrågan är -varför eller –hur. Vidare är studiens syfte att pröva två teorier och dra slutsatser om deras förklaringskraft utifrån Sveriges åtgärder i form av hotbalansering eller. Yin säger att generalisering från fallstudier ska göras som generalisering mot teorier. Vidare säger han att styrkan hos fallstudier är att undersöka komplexa fenomen såsom staters beteende. Svagheter med fallstudier är att de inte enkelt kan generaliseras till en större population. Det finns här en motsättning mellan att uppnå hög intern validitet genom en hög detaljgrad om ett visst fall kontra att resultaten är tillämpbara på andra fall. Eftersom studiens syfte är att bidra till kunskap om hotbalansteorins och underbalansteorins förklaringskraft är det viktigare att välja en design som är fördelaktig när det gäller att generalisera mot teorierna än till andra stater. Därför väljs fallstudiedesign. (George & Bennett 2005: 19, 22; Yin 2018: 11-15, 38-41).
3.2.2 Val av fall
Esaiasson med flera säger att fallet behöver innehålla variation i den faktor som orsakar fenomenet som undersöks. George och Bennet säger att val av fall kan ske utefter beroende variabel. Walt säger att han valde stater i en strategiskt viktig region som fall för att utveckla sin hotbalansteori. Eftersom både Walts och Schwellers teorier utgår från staters åtgärder mot hot så använder vi en lämplig tidsperiod när Sverige generellt upplever en förändring i form av en ökning. Som visas ovan i 2.1.1 chockas Sverige av Rysslands militära intervenering i
Georgien 2008 och Ukraina 2014. Sverige som fall över tidsperioden för Georgien och början av Ukraina skulle svara mot utfall i beroende variabeln i hotbalansteorin. Robert Dalsjö säger att Sverige ligger i en för USA strategiskt viktig region. Schweller säger att Sverige är en stat som är benägen att underbalansera. Ovanstående innebär att Sverige är ett fall som runt åren 2008 till 2014 väntas ge utfall i både oberoende och beroende variabler hos både hotbalans och underbalansteorin. Som visas ovan säger Waltz att 15 år behövs för att se förändringar som föranleds av maktobalanser. Därför används Sverige som fall under tre försvarsinriktningsperioder åren 2005-2019. (Dalsjö 2015: 15-16; Esaiasson et. Al. 2014: 92; George & Bennett 2005: 23; Schweller 2004: 186; Walt 1987: 13-14).
Valet av fallets tar hänsyn till tidigare kritik och förslag för att pröva de två teorierna, se kapitel 2 och 3.1.4. Tidigare forskning säger att hotbalansering märktes i generella indikatorer (exempelvis militär budget) under det kalla kriget och Liffs analysverktyg rekommenderas för lättare se hotbalansering i nutida fall. Elituppfattningar är enligt Walt bra för att förstå motivet med interna och externa åtgärder för militära kapaciteter. Schweller säger att elituppfattning av hotet och lämpliga åtgärder mot hotet är den inrikes variabel som övriga inrikes variablers påverkan på hotbalansering sker via. Statens offentliga dokument återspeglar elituppfattningar i Sverige.
George och Bennet säger att forskare behöver vara noggranna med att definiera betydelsen och räckvidden på de fynd som görs i fallstudien. Uttryckt på ett annat sätt; för att kunna dra slutsatser om teoriernas förklaringskraft utifrån samma fall behöver vi ha kunskap om hur svårt fallet är för teorierna som prövas. En teori som borde ha svårt att förklara ett fall men ändå kan göra det stärks och vice versa. Yin säger att för att kunna veta hur mycket man kan generalisera en fallstudiers fynd beror på hur svårt eller lätt, hur viktigt eller inte det undersökta fallet är för teorierna i fråga. Yin säger att enfallsstudier kan vara av typerna kritiskt, ovanligt, vanligt, avslöjande eller longitudinellt fall. Longitudinellt fall är det inte fråga om i studien eftersom ett sådant studeras vid mer än en tidpunkt. Inte heller passar avslöjande fall som Yin säger är ett fall som utgörs av ett nytt fenomen som tidigare inte varit tillgängligt för studier. Fallet Sverige med den empiri som används i har varit tillgängligt att studera tidigare. De typer som återstår är därmed kritiskt, vanligt och ovanligt. Ett kritiskt fall är ett som teorin förväntas klara för att inte försvagas. Det är alltså ett viktigt fall för teorin. Ett ovanligt fall är ett som teorin inte förväntas klara av men som ökar tron på teorin eftersom den klarar ett fall som den inte tagits
