Förslag på fortsatt forskning - Undantagsbestämmelsen i relation till läs- och skrivsvårigheter

Det hade varit intressant att göra en djupgående forskning kring undantagsbestämmelsen i relation till läs- och skrivsvårigheter. Studien skulle kunna innefatta fler lärare, speciallärare och rektorer, detta för att kunna skapa en omfattande bild av hur undantagsbestämmelsen tolkas och används. Det finns ingen forskning som undersöker hur vanligt det är att man använder undantagsbestämmelsen, hur många elever som den används på och av vilken anledning. Det hade även varit intressant att bredda perspektivet och utgå från funktionsnedsättningar istället för läs- och skrivsvårigheter. Det saknas dessutom forskning som undersöker om undantagsbestämmelsen tjänar sitt syfte att öka likvärdigheten i betygssättningen och det är därför angeläget att det görs. Även en internationell studie för att undersöka hur det ser ut i andra länder hade varit spännande.

Referenser

Abrahamsson, Bengt; Berg, Gunnar & Wallin, Erik (1999). Organisations- och läroplansperspektiv. En väg mot en teori om skolan som institution. Pedagogisk Forskning i Sverige, 4(2), 145-161.

Ahlberg, Ann (red.). (2009). Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.

Alexandersson, Mikael (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red). Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s.111-136). Lund: Studentlitteratur

Broady, Donald (1999). Det svenska hos ramfaktorteorin. Pedagogisk Forskning i Sverige, 4(1), 11-121.

Broady, Donald & Lindblad, Sverker (1999). På återbesök i ramfaktorteorin. Pedagogisk Forskning i Sverige, 4(1), 1-4.

Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur. Dahlgren, Owe & Johansson, Kristina (2015). Fenomenografi. I Fejes, Andreas &

Thornberg, Robert (red.) Handbok i kvalitativ analys (s.162-175). Stockholm: Liber.

Eliasson, Annika (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Eriksson Barajas, Katarina; Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013).

Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap, vägledning för examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur. Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys.

Stockholm: Liber.

Fridolfsson, Inger (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur AB.

Gough, Philip & Tunmer, William (1986). Decoding, reading and reading disability. Remedial and Special Education (7), 6-10.

Gustafsson, Jan-Eric, Cliffordson, Christina & Erickson, Gudrun (2014). Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan – problem och möjligheter. Stockholm: SNS Förlag.

Hattie, John (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge.

Hornstra, Lisette; Denessen, Eddie; Bakker, Joep; van den Bergh, Linda & Voeten, Marinus (2010). Teacher Attitudes Toward Dyslexia: Effects on Teacher

Expectations and the Academic Achievement of Students With Dyslexia. Journal of Learning Disabilities, 43:6, 515-529.

Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (2013). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur.

Ingestad, Gunilla (2006). Dokumenterat utanförskap. Om skolbarn som inte når målen. Lund: Sociologiska institutet, Lunds Universitet. (Doktorsavhandling)

Jönsson, Anders (2015). Lärade bedömning (3:e uppl.). Malmö: Gleerups utbildning AB.

Kormos, Judit; Csizér, Kata & Sarkadi, Ágnes (2009). The language learning

experiences of students with dyslexia: lessons from an interview study. Innovation in Language Learning and Teaching, 3:2, 115-130.

Kroksmark, Tomas (1987). Fenomenografisk didaktik. Acta Universitatis

Gothoburgensis. Göteborg Studies in Educational Research. (Doktorsavhandling) Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Larsson, Staffan (1986). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.

Lindblad, Sverker; Linde, Göran & Naeslund, Lars (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft. Pedagogisk Forskning i Sverige, 4(1), 93-109.

Lindberg, Viveca (2011). Betyg och bedömning i svensk didaktisk forskning 1990- 2009. I Lindström, Lars; Lindberg, Viveca & Pettersson, Astrid (red.), Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap (s. 234-267). Stockholm: Stockholms universitets förlag.

Lundgren, Ulf. P (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk Forskning i Sverige, 4(1), 31-41.

Marton, Ference (1981). Phenomenography- describing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10, 177-200.

Marton, Ference & Booth, Shirley (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur. Mickwitz, Larissa (2011). Rätt betyg för vem? Betygssättning som institutionaliserad

praktik. Stockholm: Instutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet. (Licentiatavhandling)

Myrberg, Mats (2007). Dyslexi - en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: https://publikationer.vr.se/wp-

content/uploads/2014/02/VR2.2007_02pdf (Hämtat 01-04-2016).

Nielsen, Cecilia (2011). The Most Important Thing: Students with Reading and Writing Difficulties Talk About their Experiences of Teachers’ Treatment and Guidance. Scandinavian Journal of Educational Research, 55(2), 551-565.

Patel, Runa & Davidson (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Persson, Anders (2014). Inramad skola – ramfaktorer, frames och analys av sociala interaktionsdynamiker i skolan. I Persson, Anders & Johansson, Roger (red.), Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang – utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds Universitet (s.219-412). Lund: Lunds Universitet.

Riksrevisionen (2011). Lika betyg, lika kunskap? - En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan.

http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/13875/Anpassad_11_23%20Lika%20betyg %20lika%20kunskap.pdf. Tillgänglig på Internet: (Hämtat 20-03-2016).

Selghed, Bengt (2011). Betygen i skolan - kunskapssyn, bedömningsprinciper och läropraxis. Stockholm: Liber AB.

SFS 1994:1194. Grundskoleförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig på Internet: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/grundskoleforordning-19941194_sfs- 1994-1194 (Hämtat 14-04-2016).

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig på Internet: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 (Hämtat 14-04-2016). SFS 2011:185. Skolförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig på

Internet: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/skolforordning-2011185_sfs-2011-185 (Hämtat 14-04-2016). Skolinspektionen (2009). Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i

grundskolan. Stockholm: Skolinspektionen. Tillgänglig på Internet:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter /kvalitetsgranskningar/2009/funk-gr/skolsituationen-elever-med-

Skolinspektionen (2011). Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan. Stockholm: Skolinspektionen. Tillgänglig på Internet:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter /kvalitetsgranskningar/2011/dyslexi/kvalgr-dyslexi-slutrapport.pdf (Hämtat 15-04- 2016).

Skolinspektionen (2014). Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning. Stockholm: Skolinspektionen. Tillgänglig på Internet:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/regeringsrapporter/re dovisningar-regeringsuppdrag/2014/regeringsuppdrag-bedomning-betygsattning.pdf (Hämtat 05-04-2016).

Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2011b). Planering och genomförande av undervisningen - för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2011c). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning och utvärdering. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2012a). Betygsskalan och betygen B och D - en handledning. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2012b). Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2013). Sambedömning i skolan - exempel och forskning. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2014). Tidigare betygssystem. Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/bedomning/betyg/tidigare-betygssystem-1.46885 (Hämtat 22-03-2016).

Skolverket (2015a). Förordningar och övergångsbestämmelser. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/regelverk/forordningar (Hämtat 04-04-2016).

Skolverket (2015b). Skollagen och andra lagar. Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/regelverk/skollagen-och-andralagar (Hämtat 04-04-2016). Skolverket (2016). Elever med funktionsnedsättning och betyg. Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/bedomning/betyg/elever-med-funktionsnedsattning (Hämtat 22-04-2016).

Skolverket (u.å.). Anpassa för elever med funktionsnedsättning. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/fragor-och-svar/anpassa-for- elever-med-funktionsnedsattning-1.144410 (Hämtat 26-03-2016).

Socialstyrelsen (2007). Funktionsnedsättning. Tillgänglig på Internet:

http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fTid=665 (Hämtat 26-03-2016). SPSM & Skolverket (2015). Undantagsbestämmelsen i praktiken. Tillgänglig på

Internet: https://www.spsm.se/studiepaket-undantagsbestammelsen/4.- undantagsbestammelsen-i-praktiken/ (Hämtat 10-03-2016).

Sundman Marknäs, Anna (2015). Betygssättning i grundskolans svenskämne. Malmö: Studies in Educational Sciences, Malmö högskola. (Licentiatavhandling)

Svenska Dyslexiföreningen (2012). Definitioner av Dyslexi. Tillgänglig på Internet: http://www.dyslexiforeningen.se/?page_id=161 (Hämtat 26-03-2016).

Svensson, Lennart (1989). Fenomenografi och kontextuell analys. I Säljö, Roger. Som vi uppfattar det. Elva bidrag om inlärning och omvärldsuppfattning (s.33-35). Lund: Studentlitteratur.

Taube, Karin (2009). Läs- och skrivförmåga, självbild och motivation. I Bjar, Louise & Frylmark, Astrid (Red.), Barn läser och skriver (s. 65-85). Lund: Studentlitteratur. Uljens, Michael (1989). Fenomenografi – forskning om uppfattningar. Lund:

Studentlitteratur

Vetenskapsrådet, (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig på Internet:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtat 11-04-2016).

Wahlström, Rolf; Dahlgren, Lars Owe; Tomson, Göran; Diwan, Vinod K & Beerman, Björn (1997). Changing primary care doctors' conceptions: A qualitative approach to evaluating an intervention. Advances in Health Sciences Education, 2, 221-236. Wengelin, Åsa (2009). Språket i tal och skrift. i Bjar, Louise & Frylmark, Astrid (Red.),

Bilagor

Bilaga 1

Hej!

Vi går sista terminen på speciallärarprogrammet vid Malmö Högskola och ska under vårterminen skriva vårt examensarbete. Vi är intresserade av att undersöka undantagsbestämmelsen i skollagen och syftet är att belysa olika professioners kunskap om, tolkning av, syn på och tillämpning av bestämmelsen i relation till läs- och skrivsvårigheter. Examensarbetet riktar sig mot årskurs 6 och därför söker vi betygssättande lärare i teoretiska ämnen, speciallärare och rektorer som arbetar eller har arbetat i/mot årskurs 6 under de senaste åren och som är villiga att delta i en intervjustudie. Intervjun beräknas ta 30 - 40 minuter och vi garanterar skolans och de enskilda deltagarnas anonymitet i enlighet med Vetenskapsrådets etiska riktlinjer.

Om ni har några frågor är ni välkomna att kontakta oss för mer information.

Vänliga hälsningar

Anette Bladh Karin Hallabro

Bilaga 2

Intervjuguide lärare Bakgrund

 Vilken utbildning har du?

 Hur många år har du arbetat?

 Hur många av dessa år har du satt betyg?

 Har du tillämpat undantagsbestämmelsen någon gång?

Kunskaper om och tolkning av undantagsbestämmelsen

 Vad vet du om undantagsbestämmelsen?

 Hur har du fått dina kunskaper om undantagsbestämmelsen?

 Anser du att du har tillräcklig kunskap om undantagsbestämmelsen?

 Hur tolkar du följande begrepp: “enstaka delar av kunskapskraven”,

“funktionsnedsättning”, “andra liknande personliga förhållanden”, “tillfällig natur”, “direkt hinder”?

 Förkommer någon typ av samarbete i arbetslaget kring tolkningen av undantagsbestämmelsen?

Undantagsbestämmelsen i förhållande till elever i läs- och skrivsvårigheter

 Vad har du för erfarenheter av att bedöma och betygssätta elever i läs- och skrivsvårigheter?

 Anser du att du har tillräckliga kunskaper om läs- och skrivsvårigheter?

 Hur ser du på undantagsbestämmelsen i förhållande till elever i läs- och skrivsvårigheter?

 Resonerar du olika kring undantagsbestämmelsenberoende på om en elev har blivit diagnostiserad eller inte?

 I vilka ämnen anser du att undantagsbestämmelsen kan användas för elever i läs- och skrivsvårigheter?

Tillämpning av undantagsbestämmelsen i betygssättningen av elever i läs- och skrivsvårigheter

 Har du tillämpat undantagsbestämmelsen i betygssättningen av elever i läs- och skrivsvårigheter?

 Har det funnits tillfällen då du har funderat på använda undantagsbestämmelsen i betygssättningen av elever i läs- och skrivsvårigheter men inte gjort det?

Bilaga 3

Intervjuguide speciallärare Bakgrund

 Vilka utbildningar har du?

 Hur många år har du arbetat som speciallärare?

Kunskaper om och tolkning av undantagsbestämmelsen

 Vad vet du om undantagsbestämmelsen?

 Hur har du fått dina kunskaper om undantagsbestämmelsen?

 Anser du att du har tillräcklig kunskap om undantagsbestämmelsen?

 Hur tolkar du följande begrepp: “enstaka delar av kunskapskraven”,

“funktionsnedsättning”, “andra liknande personliga förhållanden”, “tillfällig natur”, “direkt hinder”?

 Finns det forum för speciallärare där ni kan diskutera tolkningen av undantagsbestämmelsen?

Undantagsbestämmelsen i förhållande till elever i läs- och skrivsvårigheter

 Har du varit delaktig i att bedöma och betygssätta elever i läs- och skrivsvårigheter?

 Anser du att du har tillräckliga kunskaper om läs- och skrivsvårigheter?

 Hur ser du på undantagsbestämmelsen i förhållande till elever i läs- och skrivsvårigheter?

 Resonerar du olika kring undantagsbestämmelsenberoende på om en elev har blivit diagnostiserad eller inte?

 I vilka ämnen anser du att undantagsbestämmelsen kan användas för elever i läs- och skrivsvårigheter?

Tillämpning av undantagsbestämmelsen i betygssättningen av elever i läs- och skrivsvårigheter

 Har undantagsbestämmelsen använts i betygssättningen av elever i läs- och skrivsvårigheter på skolan?

 Har det funnits tillfällen på skolan då man har funderat på att använda

undantagsbestämmelsen i betygssättningen av elever i läs- och skrivsvårigheter men inte gjort det?

Bilaga 4

Intervjuguide rektor Bakgrund

 Vilka utbildningar har du?

 Hur många år har du arbetat som rektor?

Kunskaper om och tolkning av undantagsbestämmelsen

 Vad vet du om undantagsbestämmelsen?

 Hur har du fått dina kunskaper om undantagsbestämmelsen?

 Anser du att du har tillräcklig kunskap om undantagsbestämmelsen?

 Hur tolkar du följande begrepp: “enstaka delar av kunskapskraven”,

“funktionsnedsättning”, “andra liknande personliga förhållanden”, “tillfällig natur”, “direkt hinder”?

 Finns det forum för rektorer där ni kan diskutera tolkningen av undantagsbestämmelsen?