Empirin visar att lärarnas erfarenhet av att tillämpa undantagsbestämmelsen i betygssättningen av elever i läs- och skrivsvårigheter är begränsad. En av sex lärare har tillämpat paragrafen och svårigheten gällde läsförståelse i ämnet svenska. En annan lärare säger att bestämmelsen använts i samband med nationella proven.
Vi använde den när vi rättade nationella prov och skulle betygssätta nationella prov i årskurs 6. /---/ Då var det mer utifrån den rättningen att man faktiskt kan… i undantag kan man om eleven inte kan prestera på provet så kan man ta det muntligt. Det blir ju en typ av undantag att du får berätta för mig istället. (lärare 5)
Vad speciallärarna och rektorerna känner till har undantagsbestämmelsen inte använts på någon av skolorna i betygssättningen av elever i läs- och skrivsvårigheter. För två av lärarna har det funnits tillfällen då de har funderat på att använda undantagsbestämmelsen i betygssättningen av elever i läs- och skrivsvårigheter men inte gjort det. Beslutet att inte tillämpa bestämmelsen grundade sig antingen på osäkerhet och att läraren blev försiktig eller på att det gjordes en bedömning att eleven skulle nå kunskapskraven i årskurs 9.
/---/ Vi är en en-parallellig skola, man har inte alltid någon att diskutera de här grejorna med. /---/ Då står man där och blir kanske lite … trots att man kanske inte ska vara det så blir man lite försiktigare. (lärare 1)
Beslutet grundade sig väl i att, det är speciellt en kille jag tänker på, som att man i alla fall, han skulle kunna nå sina mål på sikt kanske i alla fall framåt årskurs 9 då. Men om man lät pys gå in redan i 6:an så kanske det någonstans slog undan benen. Alltså att fixar man det inte då så kanske han inte får visa det nästa gång heller, jag vet inte riktigt. Men vi såg väl att på sikt skulle han kunna fixa det och då lät vi inte den gå in. (lärare 6)
En av lärarna säger att hon inte har funderat själv, utan lämnat över till specialteamet som har tagit beslutet.
Egentligen har jag ju fått bara besked att nej, just i de fallen kan man inte det. Så har jag fått och sen har jag inte gått vidare med det för att då har jag litat på att det var så. (lärare 4)
42
Varken speciallärarna eller rektorerna vet om det har funnits tillfällen på skolorna då man har funderat på att använda undantagsbestämmelsen i betygssättningen av elever i läs- och skrivsvårigheter men inte gjort det. En av speciallärarna funderar kring detta och säger:
/---/ ...som jag tänker så här, så vill ju skolan… skolan vill ju sätta bra betyg om man kan och finns det då en öppning att kunna bortse från någonting så tror jag att man hellre gör det än inte gör det. Sen beror det lite på också hur, hur svenskläraren tolkar det... man har väldigt olika syn på tolkningen. Vissa är hårdare och vissa är mer flexibla. (speciallärare 2)
En av rektorer funderar också kring detta och säger:
/---/… jag tror att där är många pedagoger som av hjärtat liksom ser att men Kalle eller Stina här har ju bekymmer med det här, det är svårigheter, och så vill man gärna att barnen ska lyckas. Och då kanske man vill använda den här regeln, men det faktiskt inte faller riktigt under alla premisserna. (rektor 2)
Brist på kunskap, tolkningsutrymmet och avsaknad av samarbete och sambedömning Det framkommer några olika uppfattningar om vilka faktorer som påverkar tillämpningen av undantagsbestämmelsen. Brist på kunskap är den faktor som flest informanter pratar om som ett hinder i tillämpningen; fyra lärare, en speciallärare och båda rektorerna. Tolkningsutrymmet upplevs negativt av tre lärare och båda speciallärarna medan en rektor anser att det är positivt.
Tolkningsutrymmet ser jag som positivt. För alla funktionsnedsättningar ser olika ut och de finns i olika grader och så. Så jag tycker att det är positiv att det finns ett tolkningsutrymme. (rektor 1)
Avsaknaden av samarbete och sambedömning lyfts också som en faktor av tre lärare och en speciallärare. En speciallärare och en rektor nämner att det kan finnas personer som vill försöka påverka tillämpningen fastän de inte har mandat att göra det.
/---/ Jag kan förstå att där är en massa som skulle vilja tillämpa den i olika sammanhang. Det kan vara eleven själv /.../ Det skulle kunna vara föräldrarna /.../ Och det kan vara som sagt pedagogen som av hjärteskäl på något vis skulle vilja. Men, det är egentligen rätt ointressant när man verkligen fattar ett beslut utan det som är, är ju kriterierna. (rektor 2)
Övriga faktorer som nämns, antingen av lärare eller speciallärare, är att paragrafen i sig är snäv vilket gör att tillämpningen begränsas, att paragrafen används godtyckligt och att
43
engagemanget runt eleven påverkar. Två av lärarna funderar i detta sammanhang på vad det skulle innebära för tillämpningen om man undantar ett helt ämne istället för bara enstaka delar.
Jag vet inte riktigt vad det innebär om man undantar dem helt, att inte de behöver få betyget i ett visst ämne, alltså inte då i bara enstaka delar utan att de skulle vara i hela ämnet. Det följer ju med dem någonstans ändå att de inte har fått betyg i det. Så man försöker väl kanske att undvika det ändå, jag vet inte. (lärare 6)