En annan tydlig bild i materialet som framkommer är att samtliga lärare har erfarenhet av att bedöma och betygssätta elever i läs- och skrivsvårigheter. Fyra av lärarna ger även uttryck för att det är svårt. En av dem säger:
/---/ Det är väldigt svårt och det är väldigt mycket bedömning. Alltså, det är… och ska jag vara ärlig så tror jag inte att det blir jätterättvist i slutändan när man ska sätta de betygen. /---/ Att man kanske hellre låter bli att använda sig av den. /---/ (lärare 1)
Speciallärarna och en av rektorerna har inte varit delaktiga i bedömning och betygssättning av elever i läs- och skrivsvårigheter och den rektor som har varit delaktig har fört dialog med lärarna kring lagstiftningen.
Alltså, jag sätter ju inga betyg som rektor, men däremot så kan man ju föra dialoger med pedagogerna, hur de ska hantera den här situationen. Och framför allt är det ju då i tolkningen av lagstiftningen./---/ (rektor 2)
De svårigheter som lärarna sammantaget har erfarenhet av vid bedömning och betygssättning är språkstörning, dyslexi, svårigheter inom området läsa som till exempel läsförståelse, läsflyt, tolka information, att läsa mellan raderna samt grammatiska svårigheter och att skriva en sammanhängande text inom området skriva.
/---/ Språkstörning har jag haft ett visst antal elever som har haft. Och det har ju gjort att läsningen med fl… De kan ju inte läsa en text… har svårt att skriva text. /---/ (lärare 2)
/---/ Där jag har satt betyg där det har funnits läs- och skrivsvårighet då har det också funnits hjälpmedel som har gjort att eleven också har kunnat prestera utifrån de krav som faktiskt ställs./---/ (lärare 5)
Otillräcklig kunskap
En av lärarna är tydlig med att ha tillräcklig kunskap om läs- och skrivsvårigheter, men menar samtidigt att man behöver hålla sig uppdaterad med ny forskning. En annan lärare anser sig ha
37
tillräckliga kunskaper i betydelsen att se det som inte fungerar och menar att specialteamet hjälper till med ytterligare kunskap vid behov. Två lärare säger att de delvis har tillräckliga kunskaper om läs- och skrivsvårigheter medan två lärare menar att de inte har tillräckliga kunskaper. Det som sammantaget efterfrågas är konkreta tips, att kunna precisera svårigheter och metoder för att möta svårigheten.
Nej. Det jag skulle vilja har mer av är lite tips på hur jag kan hjälpa /…/ Det är nästan så att man får gissa sig till och då tror inte jag att man gör ett bra jobb. (lärare 3)
Båda speciallärarna anser att de inte har tillräckliga kunskaper och menar att man alltid kan lära sig mer. En av dem säger så här:
Nej, det kan man aldrig få. (speciallärare 1)
Undantagsbestämmelsen som möjlighet, dilemma och hinder
Inom samtliga tre yrkeskategorier framkommer undantagsbestämmelsen i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter som både en möjlighet, ett dilemma och ett hinder. Övervägande del av deltagarna ser både för- och nackdelar med undantagsbestämmelsen. Möjligheterna och fördelarna som sammantaget anges är att paragrafen hjälper de elever som behöver det, att likvärdigheten, jämlikheten och rättvisan ökar samt att alla elever kan få betyg. De hinder som informanterna uppfattar är okunskap om bestämmelsen och att tillämpningen av den är begränsad. När det gäller dilemman uppfattar informanterna att paragrafen är svårtolkad, att läs- och skrivsvårigheter påverkar många ämnen, att tolkningen kan vara rättsosäker, att det finns en risk att eleven inte får det stöd han/hon behöver om man använder bestämmelsen samt tolkningen av elevernas problematik.
/---/ Dilemma finns ju alltid när man gör undantag, för när en elev kvalar in för ett undantag när kvalar en elev inte in för ett undantag? Så det är väldigt mycket... det blir alltid en sådan rättsosäkerhetsfaktor i det. Men jag tycker det är jättebra att den finns för skulle den inte finnas då skulle det vara många elever som... Jag tror att den hjälper några elever att ändå lyckas fastän man annars på pappret inte hade haft en chans att lyckas. (speciallärare 2) Den är viktig. Just i och med det vi just pratade om… att likvärdigheten… att har man inte möjlighet att utföra en sak på grund av vissa handikapp… vissa brister som man inte kan arbeta upp. Så blir man inte likvärdigt bedömd om man är tvungen att ha dem. Ja, jag ser det
38
som en möjlighet att använda den. Sen är det så… just bedömningen av det är tufft ibland. När ska man använda den, på vem och hur mycket? (lärare 1)
Jag tror att det kan vara farligt att plocka bort för mycket. För det… märker man av att en elev inte kommer att klara sig och så använder man sig av undantagsbestämmelsen så att de ändå lyckas. /---/ Utan det är viktigt att man måste förstå att den här eleven har svårigheter och behöver stöd och kommer kanske aldrig klara svenskan. Så jag tror att det är farligt att använda den för tidigt. För snabbt. Jag tror i och med att just den här paragrafen är väldigt… man tolkar den. Låt då säga att högstadiet inte tolkar den alls så. Så då kommer de ju att få F där, till exempel. (lärare 2)
Diagnos inte ett krav
Alla informanterna, förutom en, säger att de inte resonerar olika kring undantagsbestämmelsen beroende på om en elev har blivit diagnostiserad eller inte. En av lärarna uttrycker sig så här:
Nej, jag tycker inte att diagnoser säger allt. Det är bara liksom en titel. Man märker ju svårigheterna ändå./---/ (lärare 3)
Den uppfattning som skiljer sig från de övriga uttrycks av en speciallärare:
Jag gissar att jag gör det även fastän jag vet att jag inte ska göra det, så /…/oavsett om du har diagnos eller inte så ska skolan ge den hjälp som behövs för att nå målen. Men har en elev en diagnos det blir liksom ett statement, ett faktum, då blir det... det ligger en tyngd i en diagnos ändå. Så att ja, jag tror att det är lättare att tillämpa ett undantags… eller sådan paragraf om du har en diagnos. (speciallärare 2)
Även en av rektorerna säger att det är lättare att använda bestämmelsen om det finns en diagnos även om det inte behövs.
Ja, jag anser att den är tillämpbar även om det inte finns en diagnos. Men det gör väl bedömningen lättare om det finns en diagnos. (rektor 1)
Tillämpbar i alla ämnen
Informanterna uppfattar att undantagsbestämmelsen kan användas i samtliga ämnen för elever i läs- och skrivsvårigheter.
39
Alla ämnen. Man behöver svenska… just läsa och skriva gör man ju princip i alla ämnen. Även idrotten har ju blivit så pass teoretisk så att det krävs att kunna skriva där också. (lärare 2)
Alla, så måste det ju vara. För att, jag tänker att just med läs- och skrivsvårigheter i vilket ämne läser och skriver du inte? Inget. Alla, så det måste gälla alla. (rektor 2)
En av speciallärarna begränsar det till ämnen som har mycket textstoff:
Ja, men matte till exempel är det en del läsning och så men jag tror, ja men SO definitivt, svenska definitivt, NO definitivt. Egentligen alla ämnen där du har mycket textstoff. (speciallärare 2)