I arbetet har det framkommit att förskollärares resonemang om barns känslor samt utrymme för barns känslor i verksamheten är ett outforskat område. Utifrån det kan fortsatt forskning inom området bidra till att synliggöra hur förskollärare faktiskt hanterar och ger barns känslor utrymme i verksamheten. Att observera hur känslouttryck får synas och kombinera med intervjuer som Ericsson-Zetterquist och Ahrne (2015) skriver skulle bli intressant, då dessa metoder kan styrka varandra. Ett annat perspektiv på barns känslor i förskolan som i Sverige idag skulle vara spännande undersöka närmare är barnens perspektiv. Vad upplever barnen? På vilket sätt upplever barnen att de får uttrycka och ha sina känslor? Att intervjua barn och få ta del av deras resonemang gällande området vore därför ytterligare en intressant tråd att följa vidare.
En annan spännande tanke som framkom i mitt arbete med känslor var begreppet förlåt och hur detta är sammankopplat med känslor. Det framträder i materialet två olika syner, en gällande att det är en standardfras som inte tillför något och den andra att begreppet förlåt ses som en viktig del i att hantera och acceptera känslor. Det vore intressant att fördjupa sig inom området och se vilken bild av förlåt som framträder i svenska förskolor idag samt vilken koppling de har till barns känslor och möjligheter för känslouttryck och vad detta i sin tur medför.
Referenslista
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne &
P. Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder. (2 uppl., s. 8–16). Liber.
Ashiabi, S. G. (2000). Promoting the emotional develompent of preeshoolers. Early Childhood Education Journal, 28(2), 79–84. 10.1023/A:1009543203089
Aspelin, J. (2013). Vad är relationell pedagogik? I J. Aspelin (red.), Relationell specialpedagogik – i teori och prakitk. (s.13–25). Elanders.
Aspelin, J. (2014). Beyond individualised teaching: a relational construction of pedagogical attitude. Education Inquiry, 5(2), 233–245. DOI: 10.3402/edui.v5.23926
Axelsson, T. & Qvarsebo, J. (2010) Barndomens historiska framväxt. I B. Riddersporre & S.
Persson (red.), Utbildningsvetenskap för förskolan. (s. 39–59). Natur & Kultur.
Bailey, S. C., Denham, A. S. Curby, W. T. & Bassett, H. H. (2015).
Emotional and organizational supports for preschoolers’ emotion regulation: Relations with school adjustment. Emotion, 16(2), 263–279.
Bjørndal, C. R. P. (2005). Det värderande ögat: Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Liber.
Brodin, M. & Hylander, I. (2002). Själv-känsla: att förstå sig själv och andra. Liber.
Brottsoffermyndigheten (u.å.). Liten och trygg – en handledning för förskolan.
https://www.brottsoffermyndigheten.se/Filer/Projektkatalog/Brottsoffermyndighetens%20%2 0redovisning%20av%20regeringsuppdrag%20Ju201507534KRIM%20med%20bilagor.pdf
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3 uppl.). Liber.
Cohen, L. Manion, L. & Morrison, K. (2007). Research methods in education. Routledge.
Dahlberg, G., Moss, P. & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande: Postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. (3 uppl.). Liber.
Denham, A. S., Bassett, H. H. & Zinsser, K. (2012). Early childhood teachers as socializers of young children´s emotional competence. Early childhood education journal, 40(3), 137-143.
DOI: 10.1007/s10643-012-0504-2
Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (Red.). (2015). Att bli förskollärare, mångfacetterad komplexitet. Liber.
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder. (3 uppl., s. 34–54). Liber.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R.
Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys. (3 uppl., s. 16–43). Liber.
Forster, M. (2013). Jag törs inte men gör det ändå: om barns välmående och självkänsla.
Natur & Kultur.
Galbin, A. (2014). An introduction to social constructionism. Social Research Reports 26, 82–92.
Garner, W. P., Bolt, E. & Roth, N. A. (2019). Emotion-Focused Curricula Models and Expressions of and Talk About Emotions Between Teachers and Young Children. Journal of research in childhood education, 33(2), 180–193.
Gottberg, M.-P. (2017). Medkänslans pedaogogik. Studentlitteratur.
Gottberg, M.-P. (Programvärd). (2020). Kämslosmart ledarskap. [Film]. UR.
https://urplay.se/program/216286-ur-samtiden-psykisk-ohalsa-bland-barn-och-unga-kanslosmart-ledarskap
Gren, J. (2007). Etik i pedagogiskt vardagsarbete. (3 uppl.). Liber.
Hjalmarsson, A. (2014). Enkäter till förskollärare. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K.
Franzén, (red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (s. 157–165). Liber.
Johansson, E. (2005). Children´s integrity – a marginalised right. International Journal of Early Childhood 37(3), 109-124.
Johansson, E. (2011). Möten för lärande: Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. (2 uppl.). Skolverket.
Jun Ahn, H. (2005). Child care teachers´ strategies in children´s socialization of emotion.
Early child developement and care, 175(1), 49-61. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1080/0300443042000230320
Jun Ahn, H. & Stifter, C. (2006). Child care teachers´ response to children´s emotional expression. Early education and developement,17(2), 253-270. DOI :
10.1207/s15566935eed1702_3
Juul, J. & Jensen, H. (2003). Relationskompetens: I pedagogernas värld. (2 uppl.). Liber.
Kılıç, S. (2015). Emotional Competence and Emotion Socialization in Preschoolers:
The Viewpoint of Preschool Teachers. Educational Sciences: Theory & Practice, 15(4), 1007-1020. DOI: 10.12738/estp.2015.4.2529
Krantz Lindgren, P. (1 september, 2020). Alla som lämnat ett gråtande barn på förskolan borde läsa detta. Expressen. https://www.expressen.se/mama/mamaliv/jag-saknar-dig-mamma-lat-barnen-vara-ledsna-i-fred-pa-forskolan/
Kvale, S. & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3 uppl.).
Studentlitteratur.
Kåver, A. (2009). Himmel, helvete och allt däremellan: Om känslor. Natur och Kultur.
Lao, M. G., Bosacki, S, Akser, T. & Coplan, R. J. (2015).
Self-Identified Childhood Shyness and Perceptions of ShyChildren: Voices of Elementary School Teachers. International Electronic Journal of Elementary Education, 5(3) 269–284.
Lenz Taguchi, H. (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: Introduktion till intra-aktiv pedagogik. Gleerups.
Lindgren, A.-L. (2016). Etik, integritet och dokumentation i förskolan. Gleerups.
Löfdahl, A., Hjalmarsson, M & Franzén, K. (2014) Att rapportera sin undersökning. I A.
Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén, (red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori.
(s. 174–184). Liber.
Mihaela, T. I. (2015). Promoting the emotional wellbeing of preschoolers. Education, reflection, development (s. 509-513). Elsevier Ltd. DOI: 10.1016/j.sbspro.2015.11.280
Park, M.-H., Tiwari, A. & Newman, W. J. (2020). Emotional scaffolding in early childhood education. Educational studies 46(5). 570–589. DOI: 10.1080/03055698.2019.1620692 SFS (2010:800) Skollag. Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan lpfö18. Skolverket.
Skolverket (22 januari, 2021). Barns integritet i förskolan.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/barns-integritet-i-forskolan
Statens medicinska råd (2018). Etik: en introduktion. (4 uppl.). Elanders.
Svenska akademin (2009a). Känsla. I Svensk ordbok. Hämtad 6 april 2021 från https://svenska.se/so/?id=28706&pz=7
Svenska akademin (2009b). Integritet. I Svensk ordbok. Hämtad 6 april 2021 från https://svenska.se/so/?id=22815&pz=7
Svenska akademin (2015a). Känsla. I Svenska akademins ordlista. Hämtad 6 april 2021 från https://svenska.se/saol/?id=1653056&pz=7
Svenska akademin (2015b). Integritet. I Svenska akademins ordlista. Hämtad 6 april 2021 från https://svenska.se/saol/?id=1292471&pz=7
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne & P. Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder. (2 uppl., s. 208–219). Liber.
Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne &
P. Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder. (2 uppl., s. 17–31). Liber.
Thornberg, R. & Fejes, A. (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A.
Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys. (3 uppl., s. 273–295). Liber.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4 uppl.). Studentlitteratur.
Ulloa, M. L.(2011). Teaching to care: emotionally intelligent teachers support preschool children´s emotional comptence. [Doktorsavhandling/Massey University]. OAIster.
https://mro.massey.ac.nz/bitstream/handle/10179/3920/02_whole.pdf?sequence=4&isAllowe d=y
UNICEF Sverige. (2018). BarnkonventionenFN:s konvention om barnets rättigheter.
https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningsed. Vetenskapsrådet.
Yelinek, J. & Grady, S. J. (2019). 'Show me your mad faces!' preschool teachers' emotion talk in the classroom. Early child development and care, 189(7), 1063-1071.
Young Kim, J. (2016). Racial emotions and the feeling of equality. University of Colorado Law Review, 87(2), 437-500.
Zembylas, M. (2004). Emotional issues in teaching science: A case study of a teacher´s views.
Research in Science Education, 34(4), 343-364. DOI : 10.1007/s11165-004-0287-6
Bilagor
Bilaga 1 – Fråga om deltagande i studien.
Studie om barns känslouttryck i förskolans verksamhet
Hej, jag heter Emelie Enmark och pluggar till förskollärare vid Luleå tekniska universitet. Jag håller just på med mitt examensarbete gällande barns känslouttryck i förskolans verksamhet och vill gärna ställa några frågor till arbetsverksamma förskollärare rörande detta. Syftet med studien är att belysa och förstå hur förskollärare tillskriver betydelse till barns känslor i förskolans verksamhet. Utifrån syftet ställs följande frågeställningar:
• Hur resonerar förskollärarna om barns känslor?
• På vilket sätt talar förskollärarna om barns olika känslor?
Urvalet har skett slumpmässigt utifrån det målinriktade kriteriet gällande arbetsverksamma förskollärare. Deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas utan motivering till beslutet. I enlighet med Vetenskapsrådets etiska riktlinjer kommer även konfidentialitet garanteras samt nyttjandekravet. Ett etiskt förhållningssätt kommer prägla studien, där ett informerat samtycke kommer att undertecknas innan intervjuns start. Vill ni läsa mer om de etiska riktlinjerna som är grunden för studien kan ni klicka er in på denna länk:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Materialet kommer bearbetas av mig genom analys utifrån syfte och forskningsfrågor och utifrån det tematiseras i kategorier där era svar kategoriseras ihop med andras. Citat kommer att styrka resultatet, där dessa kommer att omformuleras till skriftspråk men innehålla kärnan kvar. Materialet kommer att publiceras på divas portal när detta blivit godkänt av examinatorn.
Inga namn, förskolor eller annat som bidrar till att uttalanden kan kännas igen kommer publiceras.
Preliminärt datum för intervjun att ske är den 20–21 april och ta cirka 1 timme, antingen på en plats på er förskola eller via zoom om detta fungerar bättre för er. Jag skulle uppskatta om just du kan tänka dig ta tiden att svara på intervjufrågorna och hjälpa mig med min undersökning.
Jag önskar svar om deltagande så snart som möjligt, dock senast torsdag 15/4. Bra att veta vid beslutsfattande är också att jag önskar spela in intervjun för att i analysskedet kunna återgå till intervjun och lyssna igen vid behov. Det är bara jag som kommer att ha tillgång till inspelningen, vilken också kommer att raderas när arbetet är färdigt.
Tack för er tid, hoppas få höra av er snart! Hör av er vid frågor eller funderingar.
Med vänlig hälsning/ Emelie Enmark 07x-xxxxxxx
emeenm-7@student.ltu.se
Bilaga 2 – Blankett: Informerat samtycke.
Blankett om informerat samtycke
Jag har informerats om studiens syfte, om hur information samlas in, bearbetas samt används.
Jag har dessutom fått tillfälle att ställa frågor, samt fått dem besvarade. Jag är även medveten om att deltagande är frivilligt och när som helst kan avbrytas utan motivering till varför. Jag är också medveten om att jag inte behöver svara på alla frågor. Jag är medveten om och godkänner att jag som deltagare i undersökningen kommer intervjuas och att detta spelas in. Jag är införstådd i att denna intervju är konfidentiell. Jag har blivit informerad om att åtgärder vidtages för att identiteter inte ska kunna identifieras av utomstående och obehöriga. Jag är också medveten om att arbetet bara kommer nyttjas till examensarbete och att det bearbetade materialet kommer publiceras i diva.
Jag har läst och undertecknat den information om undersökningen som jag fått. På dessa grunder samtycker jag till att det jag berättar i denna intervju får användas i kommande examensarbete vid Luleå tekniska universitet - Förskollärarprogrammet.
Namnteckning: ___________________________________
Namnförtydligande: _______________________________
Ort och datum: ___________________________________
Bilaga 3 - Intervjufrågor Inledning:
Presentera studiens syfte igen.
Fråga om informerat samtycke.
Är det okej att spela in?
Har respondenten några frågor innan vi drar igång?
Be respondenten berätta lite om sin arbetserfarenhet och utbildning, tex: Vilken utbildning har du? Vart, när? Hur länge har du arbetet som förskollärare? Hur ser förskolan ut som jobbas på nu? Har du jobbat länge här? Har du jobbat på fler ställen innan?
Intervjufrågor
• Vad är känslor för dig? Vilka associationer leder ordet känslor dig till?
• Hur skulle du beskriva barns känslor? Olika känslor?
• Hur tycker du att förskolan bör arbeta med barns känslor och känsloutveckling?
• Hur arbetar ni i arbetslaget med barns känslor? Ge konkreta exempel.
• Hur skulle du beskriva att barns olika känslor får ta plats i verksamheten? Ge konkreta exempel.
• Hur ser du på din betydelse för barns känsloutveckling?
• Hur ser du på din roll i barns möjligheter att uttrycka känslor? Ge konkreta exempel.
• Hur ser du på förskolans roll i barns känsloutveckling? Ge konkreta exempel.
• Vad väcker det för känslor hos dig när barn är arga? Glada? Ledsna? Rädda? Nyfikna?
• Kan du ge konkreta exempel på hur du bemöter barns känslor?
• Hur bemöter du ett barn som är arg? Rädd? Ledsen? Ointresserad? Blyg?
• Hur bemöter du ett barn som är glatt? Nyfiket? Intresserad? Stolt?
• Vad ser du för möjligheter gällande arbetet med barns känslor? Ge gärna konkreta exempel.
• Vad ser du för utmaningar gällande arbetet med barns känslor? Ge gärna konkreta exempel.
• Vad ser du för möjligheter/utmaningar gällande barns ilska? Rädsla? Glädje?
Nyfikenhet?
Avslutning:
Är det något du vill tillägga? Rätta till i det du sagt under intervjun?
Är det någon fråga som du tycker att jag borde ha ställt men inte ställde i relation till området?
Kan jag vända mig till dig om jag har någon fråga i samband med att jag bearbetar materialet?