Här nedan kommer metoden att diskuteras, för att synliggöra metodens påverkan, andra faktorer som kan ha påverkat samt det problem som har uppstått i vissa delar av arbetet.
Intervju som metod har i denna studie medfört möjligheter att höra samt få större djup till förskollärarnas resonemang och en möjlighet för mig som intervjuare att följa upp svar och få fördjupande tankar kring hur deltagande förskollärare tillskriver olika känslor betydelse. Att få möjlighet att fördjupa frågor och resonemang i en intervju poängterar Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) är en av de stora fördelarna. Författarna fortsätter dock med att peka ut att en intervju ger en begränsad bild av det fenomen som strävas efter att undersökas. I relation till min studie blir det därför av stor vikt att reflektera kring om förskollärarna arbetar på det sätt som de säger eller om svaren är tillrättalagda för att framställa förskolan på ett visst sätt. Detta även i relation till att förskollärarna innan intervjutillfället också fick ta del av de forskningsfrågor som studien bygger på. Intervjuaren kan inte garantera att det som sägs faktiskt också sker samt att utsagor kan få olika betydelser för mig som intervjuare och för respondenten understryker Eriksson Zetterquist och Ahrne, vilket kan bidra till oklarheter gällande vissa resonemang. Möjligheteten att påverka hur förskolan och ens roll som förskollärare framställs kan inverka på vad respondenten väljer att presentera belyser Eriksson Zetterquist och Ahrne, som pekar på att intervjuer är beroende av kontexten och deltagande personer. Förutom att intervjun påverkas av platsen den genomförs på (Trost, 2014; Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015), kommer den enligt Kvale och Brinkman (2014) också påverkas av intervjuarens och respondentens egenskaper, så som kön, kroppsspråk, klädstil och ålder. I en intervju uppstår ett möte mellan två personer som antingen kan bli tryggt eller ostabilt (Kvale och Brinkman, 2014). I min studie upplevde jag alla intervjuer som trygga och där respondenterna svarade på frågor, reflekterade och även ställde funderingar tillbaka efter intervjuns avslut, vilket kan ha att göra med att jag som intervjuare var väl förberedd och inläst på gällande område. Det är dock viktigt att vara medveten om att det är min bild och tolkning av intervjusituationerna.
Intervjuerna kan inte synliggöra vad som faktiskt sker i verksamheten och hur detta påverkar på vilket sätt känslor tillskrivs och upplevs ha betydelse hos både barn och förskollärare. Olika metoder producerar olika data lyfter Svensson och Ahrne (2015). Ytterligare en metod som därmed kunnat användas är observationer. Det hade kunnat medföra att jag kanske fått syn på andra delar av barns möjligheter till känslouttryck i förskolan. Syftet med studien var dock att få fatt i hur förskollärarna resonerar om ett specifikt fenomen, vilket passar metoden intervju bättre. Metoden måste anpassas till det fenomen som ska studeras och dess syfte betonar Bryman (2018). Oavsett det metodval som väljs är det dock viktigt enligt Svensson och Ahrne att komma ihåg att det alltid krävs tolkningar för slutsatser, tolkningar som präglas av studiens teoretiska utgångspunkt samt värderingar hos personen som genomför studien. Teorin kommer
även påverka vilka frågor som ställs lyfter Fejes och Thornberg (2019). Genom teorins epistemologiska grund och tankar om att det är människor som tillsammans konstruerar kunskap i dess specifika sociala kontext har frågor som hur det talas om fenomenet och vad detta konstruerar präglat analysen och de intervjufrågor som ställts. Det är teorin som möjliggör och begränsar vilka frågor som kan ställas påpekar Svensson (2015). Teorin har därmed i analysen hjälpt till att rikta fokus (Svensson, 2015), i detta fall mot hur förskollärarna konstruerat och resonerat om begreppet känslor på olika sätt och hur de genom detta tillskriver olika känslor betydelse. Teorins styrka är att den synliggjort hur förskollärare resonerar om barns känslor, tillskriver dessa betydelse och därmed konstruerar känslor i verksamheten.
Begränsningar som teorin medför är dock att den är kontextbunden och därmed inte nödvändigtvis går att generalisera till andra platser och verksamheter. Detta kan dock styrkas upp genom att studien jämförs med tidigare forskning och studier gällande samma fenomen anser Svensson och Ahrne. Teorin möjliggör följaktligen vad som framträder i materialet, det vill säga att den teoretiska utgångspunkten ger en riktning, där teorin fungerar som ett par glasögon genom vilka erfarenheterna ordnas, begripliggörs och sorteras (Svensson, 2015).
Teorin kan stödja, fördjupa och synliggöra perspektiv i en undersökning, men teorin kommer också att begränsa, sålla bort och låsa andra insikter betonar Thornberg och Fejes (2019).
Studien har ett litet urval, vilket påverkar resultatet, som därmed synliggör ett perspektiv på fenomenet och inte säger sig representera alla förskollärare i Sverige och deras uppfattning om barns känslor. Ett större urval hade medfört en större generaliserbarhet. Litet urval är något som ofta kritiseras gällande kvalitativ forskning enligt både Bryman (2018) samt Kvale och Brinkman (2014), som däremot betonar att generaliserbarhet inte är fokus, utan att den kvalitativa forskningen strävar mot att få fatt i respondenters uppfattningar om ett fenomen. En uppfattning som i sin tur ska synliggöras utifrån den kontext fenomenet befinner sig i. Det finns också större möjligheter till att följa upp påstående och tankar på ett givande sätt, fortsätter Kvale och Brinkman. Ett litet urval kan även medföra ett större djup, att försöka förstå någon annans tankar och resonemang, belyser Trost (2010), ett litet urval som även möjliggör för data som är mer översiktlig och kan synliggöra detaljer. Det är i första hand rektorer som tilldelat mig förskollärare att intervjua från sina förskolor, något som också är viktigt att lyfta fram i relation till urval då detta kan ha påverkat vilka förskollärare som jag fått intervjua. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) lyfter att det måste finnas medvetenhet hos intervjuare om att rektorerna kan ha valt ut förskollärare som speglar en bra bild av förskolan och dess verksamhet.
Att intervjuerna varit semistrukturerade kan ha påverkat respondenterna och dess möjlighet till svar. Det kan ha medfört en viss styrning av intervjun som förhindrat vissa svar och möjliggjort andra. Bryman (2018) pekar dock på att i semistrukturerade intervjuer kan även frågor som inte finns med i intervjuguiden ställas. För att skapa ytterligare större frihet har varje intervju avslutats med en öppen fråga där respondenterna fått möjlighet att lägga till sådant som inte blivit sagt eller bidra med ytterligare resonemang. Min ovana att intervjua kan också ha påverkat situationerna. Det är intervjuarens skicklighet som påverkar hur intervjuerna utförs och vad de medför betonar Kvale och Brinkman (2014). Författarna pekar på att det handlar om att kunna ta snabba beslut på plats, vilka påverkar intervjuns kvalitet. Fördelaktigt för en ovan intervjuare är dock att spela in intervjun för att kunna utveckla den egna förmågan belyser
Trost (2010). Alla intervjuer har i studien spelats in. Förutom att utveckla den egna intervjuförmågan har det även bidragit till att möjliggöra ett lyhört lyssnande och uppföljande av respondenternas resonemang. Lyhördheten som kan följa med intervjun och möjligheten att som nämnt ovan följa upp och fördjupa svar synliggör Bryman talar för att spela in intervjun.
Genomgående under alla intervjuer var dock att jag som intervjuade antecknade centrala ord och uttryck som stöd under samtalet. Detta lyfter Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) fram som hjälpmedel ifall att inspelningen strular alternativt för att kunna följa upp ämnen och tankar som respondenten förmedlat vid ett senare tillfälle under intervjun. Inspelningen har påverkat intervjuerna genom att fokus har hamnat på svaren och resonemangen bakom dem istället för att anteckna det som framkommer, något Trost pekar på som en stor fördel med just inspelning.
Ordval, flera genomlyssningar och att kunna transkribera och läsa intervjun lyfter författaren som ytterligare fördelar. Fördelar som jag i min studie har upplevt vara till stor hjälp i analysarbetet. Enligt Trost kan dock inspelningar också bli problematiska, där reaktioner och kroppsspråk inte alltid kommer med samt att transkriberingen efter tar stor tid. Ytterligare problematik med att transkribera ljudinspelning belyser Kvale och Brinkman (2014) när det pekar på att överföring från muntligt till skriftligt kan skapa problem eftersom det kan medföra att till exempel tonlägen försvinner, vilket riskerar att avkontextualisera samtalen. I och med detta betonar Bjørndal (2005) att det är viktigt att i ett tidigt skede reflektera kring vad som ska transkriberas och hur detta ska gå till. Detta har i studien lösts genom att efter varje intervju ha avsatt tid för transkribering samt att reaktioner och kroppsspråk antecknades med papper och penna samt att de reaktioner som hörs i inspelningen också transkriberades. Att respondenter kan uppleva obehag av att bli inspelad lyfter Bryman. I min studie verkade inte respondenterna påverkas av just detta, om än jag är medveten om att inspelningen ändå kan ha påverkat. Trots att det inte alltid är synligt betonar Kvale och Brinkman att ljudinspelningsutrustning kommer att vara med och påverka situationen. Det framkom viss spänning första minuterna av intervjuerna, vilket också kan bero på situationen och osäkerhet kring vad som förväntades av dem samt min egna nervositet.
Resonemang gällande platsens påverkan på intervjun och respondentens svar blir en betydelsefull del i hur resultatet framkommit (Trost, 2010). Intervjuer som genomförs via internet, genom verktyg som till exempel Skype, behöver reflekteras över på samma sätt som andra intervjuformer belyser Eriksson Zetterquist och Ahrne (2015). Skype som är ett liknande verktyg som zoom, vilket används i denna studie. I relation till den studie jag genomfört blir det därför viktigt att reflektera kring om det hade gjort skillnad att träffa alla respondenter i verksamheten och vad detta i så fall hade kunnat bidra med i studien. En av intervjuerna genomfördes i verksamheten, där jag därmed fick en möjlighet att se kontexten och miljön på förskolan, men där olika störningsmoment också blev mer framträdande. Övriga intervjuer som genomfördes via zoom skedde vid alla tillfällen utom ett med hjälp av kamera och mikrofon, vilket bidrog till att kroppsspråk, mimik och pauser flöt mer naturligt och kunde skrivas in i den senare transkriberingen av materialet. Detta för att ytterligare tydliggöra när förskollärarna reagerade på olika sätt. Intervjuer som sker online hjälps av program som erbjuder att intervjuaren och respondenten både kan se och höra varandra lyfter Bryman (2018). De intervjuer som genomfördes online bidrog till mindre störningsmoment, men där miljön och förskolans kontext inte framträdde. Att intervjuerna genomfördes på olika ställen kan ha
bidragit till att störningsmoment och möjlighet att se förskolekontexten varierade i de olika intervjusituationerna. Den röda tråden och innehållet för intervjun har dock varit samma genomgående, oavsett om intervjuerna skett på plats på förskolan eller via zoom. En intervju är dock aldrig neutral, understryker Kvale och Brinkman (2014), det är respondenten tillsammans med den som intervjuar som konstruerar kunskap i det sociala samspelet.
Respondenten och den som intervjuar kommer själva konstrueras på olika sätt beroende på kontext, personer och eventuella andra faktorer, både mänskliga och icke-mänskliga belyser Kvale och Brinkman vidare. Icke-mänskliga faktorer i denna studie kan röra sig om till exempel zooms påverkan alternativt miljön i vilken intervjun genomfördes, men också de inspelningssätt som använts.
Alla de intervjufrågor (Bilaga 3) som skrivits har sin grund i studiens syfte, frågeställningar och teoretiska utgångspunkt, vilket Bryman (2018) framhåller som det essentiella när just intervjufrågor formuleras. Det är frågorna som skapar möjligheterna att ta del av data som är relevant för studien fortsätter Bryman. Tydligt formulerade frågor belyser Cohen et al. (2007) stärker studiens reliabilitet. Utifrån detta har också en stor del tid lagts ner på formulering av frågorna samt att dessa ibland har formulerats om i intervjusituationen för att anpassas till de resonemang och kontexten som situationen erbjudit. Alla respondenter har dock fått samma frågor, vilket enligt Cohen et al. kan stärka studiens reliabilitet ytterligare. Validiteten i en kvalitativ forskning, som till exempel intervjuer belyser Cohen et al. kan stärkas genom att intervjun mäter det som ska mätas samt att den jämförs med tidigare forskning inom området.
Med hänsyn till detta har formulerandet av frågor varit viktigt för att i intervjusituationerna fånga relevant material som behövs för att svara mot syftet. Materialet har också ställts i relation till den teori och tidigare forskning som finns inom området, för att jämföra resultatet som framkommit. I startskedet av denna studie fanns två forskningsfrågor, vilket syns i Bilaga 1.
Av datamaterialet som sedan samlades in blev det problematiskt att separera de två frågorna och därmed valde jag att plocka bort den ena i slutskedet. Detta med grund i att den övre och kvarvarande forskningsfrågan ensam kan svara på det som efterfrågas.
I transkriberingar smyger tolkningar in lyfter Bjørndal (2005), vilka följaktligen är med och påverkar det resultat som framträder. Något som därför är betydelsefullt att vara medveten om.
Kritik som riktas mot kvalitativa intervjuer är att dessa tolkas subjektivt, det vill säga att olika läsare skulle tolka materialet olika lyfter Kvale och Brinkman (2014), därför är det betydelsefullt att vara tydlig med de perspektiv och teoretiska utgångspunkter som studien bygger på. Tolkningar, fördomar och risken med att söka svar som stödjer förutfattade meningar lyfter Cohen et al. (2007) fram som en risk för att minimera validiteten i studier. En medvetenhet om detta har därför möjliggjort att jag i analysarbetet fått syn på dessa aspekter och kunnat parerar dem på ett mer medvetet sätt genomgående i arbetet. Bryman (2018) pekar på att kvalitativ forskning samt resultat som framkommer i dessa handlar om att beskriva en av flera möjliga representationer. Rapporten är en social konstruktion och kommer därför i sin tur att vara med och skapa en viss syn på fenomenet och dess verklighet fortsätter Kvale och Brinkman (2014), vilket är viktigt vara medveten om utifrån en etisk aspekt och vad denna bild av fenomenet kan medföra. En bild som även kommer skapas utifrån den teoretiska utgångspunkt som präglat studien. Analysen och framställningen av resultat är därmed med och
påverkar den sociala verklighet som konstrueras. Fallgropar med analys som enligt Thornberg och Fejes (2019) är viktigt att vara medveten om är att intervjuaren kan fastna i det första intrycket av den inledande analysen och att detta kan leda till ett onyanserat förhållningssätt till det insamlade materialet. Detta är faktorer som jag i min analys varit väl medveten om och stundtals brottats med för att kunna möjliggöra för djupare och vidare analyser av materialet än det initiala som framkommit. I studien har dessa faktorer utmanats genom att flertalet analysomgångar genomförts utifrån en medvenhet om den initiala analysen.