Förslag till fortsatta studier

Gemensamt för tre av studiens biografiförfattare är att de fick sin diagnos först i vuxen ålder. Med utgångspunkt i vad som framkommit i såväl föreliggande studie som i tidigare forskning, väcktes en tanke angående om familjerelationerna hos dessa samt vederbörandes känslor av missförståelse, utanförskap och avvikelse hade blivit mer hanterbara om diagnostiseringen hade

47 ägt rum redan under barndomen eller ungdomsåren. Att få en diagnos bör emellertid, enligt vidare resonemang som bland annat förs i Larsson Abbads (2007) avhandling, inte betraktas som något med enkom gynnsamma följder. Likväl som känslan av grupptillhörighet samt känslan av förståelse och acceptans över sin egen identitet kan öka, är det tänkbart att en individ som diagnostiseras med autismspektrumtillstånd upplever än starkare känslor av exkludering och stigmatisering från den närmsta omgivningen liksom från samhället. Ovanstående resonemang, om att tidig diagnostisering kan verka förebyggande mot psykisk ohälsa hos individerna ifråga samt dess anhöriga men också komplexiteten som beskrivits – att detta kan leda till ökade känslor av utanförskap, är något som skulle kunna vara föremål för fortsatta studier. Förslagsvis anses en jämförande studie avseende den psykiska hälsan hos individer som diagnostiserats med autismspektrumtillstånd som barn respektive som vuxna vara intressant.

48

7 Referenser

Altiere, Matthew J. & von Kluge, Silvia. (2009). Searching for acceptance: challenges encountered while raising a child with autism. Journal of Intellectual & Development

Disability, 34 (2), ss. 142-152.

Becker, Howard S. (2008). Tricks of the trade: yrkesknep för samhällsvetare. Malmö: Liber. [Ursprunglig titel: Tricks of the trade].

Benderix, Ylva. (2007). Familjers och vårdpersonals erfarenheter av barn och vuxna med autism. Diss. Lund: Lunds universitet.

Tillgänglig online: http://www.avhandlingar.se/avhandling/8c337e762f/

Bergström, Göran. & Boréus, Kristina. (2012). Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I Bergström, Göran. & Boréus, Kristina. (red.) Textens mening och makt: metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 13-48.

Broady, Timothy., Stoyles, Gerald. & Morse, Corinne. (2017). Understanding carers’ lived experience of stigma: the voice of families with child on the autism spectrum. Health and

Social Care in the Community, 25 (1), ss. 224-233.

Bryman, Alan. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Liber: Stockholm. [Ursprunglig titel: Social research methods].

Goffman, Erving. (1963/2014). Stigma: den avvikandes roll och identitet. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur. [Ursprunglig titel: Stigma: notes on the management of spoiled identity].

Hwang, Kwang. & Charnley, Helen. (2010). Making the familiar strange and making the strange familiar: understanding korean children’s experiences of living with an autistic sibling. Disability & Society, 25 (5), ss. 579-592.

49 Johansson, Anna. & Öberg, Peter. (2008). Biografi- och livsberättelseforskning. I Meeuwisse, Anna., Swärd, Hans., Eliasson-Lappalainen, Rosmari. & Jacobsson, Katarina. (red.)

Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur & Kultur, ss. 73-88.

Jönson, Håkan. (2010). Sociala problem som perspektiv: en ansats för forskning och socialt

arbete. Malmö: Liber.

Knapp, Martin., Romeo, Renee. & Beecham, Jennifer. (2009). Economic cost of autism in the UK. The International Journal of Research and practice, 13 (3), ss. 317-336.

Larsson Abbad, Gunvor. (2007). Aspergern, det är jag: en intervjustudie om att leva med

Asperger syndrom. Diss. Linköping/Örebro: Linköping universitet/Örebro universitet.

Tillgänglig online: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:24134/FULLTEXT01.pdf

Minuchin, Salvador. (1976). Familjer i terapi: strukturell familjeterapi i teori och praktik. Stockholm: Wahlström & Widstrand. [Ursprunglig titel: Families & family therapy].

Moe, Sverre. (1996). Sociologisk betraktelse: en introduktion till systemteori. Lund: Studentlitteratur. [Ursprunglig titel: Sosiologisk betraktning].

Nealy, Christopher., O’Hare, Lindsey., Powers, Joelle. & Swick, Danielle. (2012). The impact of autism spectrum disorders on the family: a qualitative study of mothers’ perspectives.

Journal of Family Social Work, 15 (3), ss. 187-201.

Nordin-Olson, Eva. (2010). Barn som tänker annorlunda: Barn med autism, Aspergers

syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Stockholm: Socialstyrelsen.

Tillgänglig online:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17953/2010-3-8.pdf [2017-02-21]

50 Parrish, Margarete. (2012). Mänskligt beteende: perspektiv inom socialt arbete. Malmö: Liber. [Ursprunglig titel: Social work perspectives on human behaviour].

Prior, Lindsay. (2016). Using Documents in Social Research. I Silverman, D. (red.)

Qualitative research. 4. ed. London: SAGE ss. 204-220.

Peräkylä, Anssi. (2016). Validity in Qualitative Research. I Silverman, D. (red.) Qualitative

research. 4. ed. London: SAGE ss. 413-428.

Richards, Michael. (2016). ‘You’ve got autism because you like order and you do not look into my eyes’: some reflections on understanding the label of ‘autism spectrum disorder’ from a dishuman perspective. Disability & society, 31 (9), ss. 1301-1305.

SFS 1993:387. Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Rennstam, Jens. & Wästerfors, David. (2015). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, Göran. & Svensson, Peter. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2 uppl. Liber: Stockholm, ss. 220-236.

Svensson, Peter. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I Ahrne, Göran. & Svensson, Peter. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2 uppl. Liber: Stockholm, ss. 208-219.

Svensson, Peter. & Ahrne, Göran. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, Göran. & Svensson, Peter. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2 uppl. Liber: Stockholm, ss. 17-33.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. (Rapport 1:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig online: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ [2017-02-27]

51 Werner DeGrace, Beth. (2004). The everyday occupation of families with children with autism. The American Journal of Occupational Therapy, 58 (5), ss. 543-550.

Wood Rivers, Jessica. & Stoneman, Zolinda. (2003). Sibling relationships when a child has autism: material stress and support coping. Journal of Autism and Developmental Disorders, 33 (4), ss. 383-394.

Bilaga 1 Frågeformulär

• Ur vilket perspektiv är texten skriven?

• Hur beskriver författaren sin psykiska hälsa/ohälsa i relation till diagnosen autismspektrumtillstånds närvaro i familjen?

• Hur beskriver författaren de övriga familjemedlemmarnas psykiska hälsa/ohälsa i relation till diagnosen autismspektrumtillstånds närvaro i familjen?

• Hur beskriver författaren relationerna inom familjen? Föräldra-barnrelationer? Syskonrelationer? Partnerrelationer?

• Är det någon relation som utmärker sig från de övriga som exempelvis mer problematisk/enkel/kärleksfull?

• Hur beskriver författaren omgivningens bemötande gentemot familjen? • Hur beskriver författaren familjens sociala nätverk?

• Hur beskriver författaren familjens vardag (ex. skola, jobb, föräldraledighet, sjukskriven, arbetslösa osv.)?

• Hur beskriver författaren de samhälleliga attityderna gentemot familjen i relation till de som råder inom den närmsta bekantskapskretsen/i skolan/på jobbet? Ses