5. DISKUSSION
5.4. Förslag till framtida forskning
I denna studie har problem i samband med elevers deltagande i bedömningsarbetet endast belysts genom intervjuer med lärare. Många av svårigheterna som lärarna upplevde hade dock anknytning till elevernas förutsättningar. Även om lärarna kunde uppleva en del av dessa problem direkt i sitt skolarbete, grundar sig vissa av deras funderingar endast i antaganden om vad elever tycker, tänker, kan, eller själva ser som problematiskt. Det hade varit mycket spännande och givande att genomföra intervjuer om samma tema med olika elever i grundskolans senare år. Speciellt intressant skulle det vara att höra om elevers attityd till skolarbetet i allmänhet, och till ett ökat ansvar, metakognitivt arbete och betygens betydelse i synnerhet. Dessutom kan perspektivet på elevers förutsättningar vidgas genom att tala även med personer i elevers omgivning, så som föräldrar, syskon, skolans kurator, eller människor som elever umgås med på fritiden.
Lärarna i denna undersökningen förväntar sig att många av problemen minskar på längre sikt, när både lärare och elever har blivit mer vana vid det nya bedömningsarbetet. Det hade därför varit intressant att göra intervjuer med lärare och elever angående liknande frågor på skolor som har utvecklat bättre rutiner med elevdeltagandet i bedömningen. Hur mycket av problemen löses genom större erfarenhet, vilka problem består? Hur påverkas lärares och elevers attityder till elevens ökade ansvar, metakognitiva arbete, processarbetet och betygens betydelse?
REFERENSER
Andersson, H. (2002). Betygen i backspegeln – beskrivning och reflektioner. I: Skolverket:
Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm:
Liber distribution.
Arfwedson, G. (1992). Hur och när lär sig elever? Stockholm: HLS förlag.
Aschan, S. Elagöz, N. S. (2005). Hur bedömning kan främja elevers lärande. Om formativ
bedömning. Malmö högskola, lärarutbildningen.
Bell. J, (1987). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Black, P. & Wiliam, D. (1998). Assessment and Classroom Learning. Assessment in
Education: Principles, Policy & Practice. Database: Academic Search Elite.
Black, P. Harrison, C. Lee, C. Marshall, B. & Wiliam, D. (2003). Assessment for learning.
Putting it into practice. Berkshire: Open University Press.
Carlgren, I. (2002). Det nya betygssystemets tankefigurer och tänkbara användningar. I: Skolverket: Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm: Liber distribution.
Cox, S. & Jullia, E. (2007). Hur elevers attityd och förmåga till självbedömning påverkas av
arbetet med Europeisk språkportfolio.. Göteborgs Universitet, Lärarprogrammet.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dochy, F., Segers, M. & Sluijsmans, D. (1999). The use of self-, peer and co-assessment in higher education: a review. Studies in Higher Education, 24, 331-350.
Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O. (2002). Om förhållandet mellanindivid och grupp i portföljprocessen. I: Skolverket: Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm: Liber distribution.
Freccero, U., Hortlund, T. & Pousette, A., (2005). Bedömning av kvalitativ kunskap.
Gymnasietidningen, Grundskoletidningen, Fortbildningsförlaget.
Johansson, B. & Svedner, P. O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala
Johansson, H. (2002). Elevinflytande och arbetet med mål och betygskriterier. I: Skolverket:
Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm:
Liber distribution.
Kjellström, K. (2005). Bedömningsmatriser- en metod för analytisk bedömning. I: Red.: Lindström, L. & Lindberg, V. Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma
och utveckla kunskap. Stockholm, HLS Förlag.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning – hur, vad och varför. Myndigheten för skolutveckling.
Lindström, L. (2002). Produkt- och processvärdering i skapande verksamhet. I: Skolverket:
Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygssättning.
Lindström, L. (
2005
). Pedagogisk bedömning. I: Red: Lindström, L. & Lindberg, V.Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap.
Stockholm, HLS Förlag.
Lpo 94 (2001). Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet.
Mourau, H. & Wretman, S. (2005). Portfolio och storyline- två metoder i tiden. . I: Red.: Forssell, A., Pedagogerna. Stockholm: Liber AB.
Orsmond, P., Merry, S., & Reiling, K. (1997). A study in self assessment: Tutor and students’ perceptions of performance criteria. Assessment & Evaluation in Higher Education, 22, 357-370.
Pagmert Nilsson, C. & Rosqvist Wiberg, G. (2006). Självbedömning – en studie av ett
experiment i självbedömning på en lärarutbildning. Malmö högskola,
Lärarutbildningen.
Sadler, D. R. (1989). Formative assessment and the design of instructional systems. Instructional Science 18: 119-144. Dordrecht; Kluwer Academic Publishers.
Selghed, B. (2006). Betygen i skolan - kunskapssyn, bedömningsprinciper och lärarpraxis. Stockolm: Liber AB.
Shepard, L. (2000). The Role of Classroom Assessment in Teaching and Learning. CSE Technincal Report.
Skolverket (2001). Bedömning och betygssättning. Stockholm: Skolverket/Liber.
Sundgren, G. (2005). John Dewey – reformpedagog i vår tid? I: Red.: Forssell, A.,
Pedagogerna. Stockholm: Liber AB.
Säljö, R. (2005). L. S. Vygotskij- forskare, pedagog och visionär. I: Red.: Forssell, A.,
Sörmling, J. & Lindström, U. (2006). Att lägga kunskapspussel. Lärarstrategier för att
bedöma ämnesintegrerade arbeten. Luleå tekniska universitet. Institutionen för
utbildningsvetenskap.
Webreferenser (alla hämtade 2008-10-30)
Einarsson, M. & Haglund, H. (2007). Betyg och bedömning: ett lärarperspektiv på ett
betygssystem i förändring. Växjö Universitet.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2065
Manneby, T. (2008). Gymnasieelevers förståelse av betyg. Karlstads Universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1371.
Persson, A. (2008). Bedömning av lärprocesser utifrån matriser. Malmö högskola. http://hdl.handle.net/2043/5741
Rådeström, A. (2005). "Jag har gått från katastrof till en medelmåtta": Studerandes
erfarenheter av portfolio som pedagogiskt verktyg i matematik. Umeå Universitet.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1441
Stein-Beer, G. & Andreasson, J. (2007). Lärares uppfattning om bedömningsmatriser på
Hotell/restaurangprogrammet och Livsmedelsprogrammet. Malmö högskola.
http://hdl.handle.net/2043/3404
Sundh, L. (2008). Betygens roll i skolan: En studie om lärares och elevers uppfattningar om
betyg. Högskolan i Kalmar. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-356.
Vasara-Hammare, M. (2007). Bedömning i matematik: vilken betydelse bedömningen har för
eleverna i deras lärande Luleå tekniska universitet. http://epubl.ltu.se/1652-
5299/2007/036/.
.
BILAGOR
Bilaga 1
Intervjufrågor till lärare
A. LÄRARENS BAKGRUND 1. Vilket ämne undervisar du i?
2. Hur länge har du varit yrkesverksam? B. ARBETE MED MÅLEN
Tema och mål
3. Vad arbetar ni med just nu?
4. Vad du vill att eleverna helst ska lära sig under den tiden (mål)? Förklarar läraren målen?
5. När du startade med detta avsnitt, hur introducerade du ämnet?
6. Talade du om för eleverna vad de ska kunna när temat är klart? Om ja, hur gick du tillväga? Om inte, hur gjorde du istället? Motivera!
7. Har du upplevt några problem med att förklara målen för elever? Kontrollerar läraren att elever förstår målen?
8. Hur pass medvetna tror du eleverna är om vad (och varför) de behöver lära sig nu? Om någon skulle gå in nu och fråga dem, kunde de berätta?
9. Försökte du få en uppfattning om hur pass väl de har förstått? Om ja, hur? Om nej, varför inte ?
Lärarens syfte och attityd till målarbetet
10. Fanns/finns det för dig något positivt med att förklara målen? Något negativt?
11. Fanns/finns det för eleverna en konkret fördel av att veta att: Nu ska de lära sig x? Något negativt med att behöva förstå målen?
Elevens attityd till målarbetet
12. Upplever du att eleverna är motiverade till att diskutera målen? Vill de ha ansvar, är mogna till det?
Summering Mål
13. Tycker du det fungerar bra att förmedla målen? Vad skulle kunna bli ännu bättre? C. ARBETE MED BEDÖMNINGSKRITERIERNA
Har läraren berättat om bedömningskriterier?
14. Upplever du att det kan vara svårt att bedöma elevernas arbete i ditt ämne? Om ja, på vilket sätt? Om nej, vad gör det enkelt?
15. Har du berättat för eleverna vad de måste göra för att göra ett bra arbete (kriterier)? Om nej, varför inte? Hinder och problem? Om ja, hur gick du tillväga?
16. Fanns /finns det några problem med att förklara för eleverna hur de bedöms? Lösningar? Kontrollerar läraren att elever förstår bedömningskriterierna?
17. Försöker du ta reda på om de har förstått bedömningskriterierna? Hur? Har eleverna förstått?
18. Händer det att eleverna tycker att bedömningen blir orättvist/oförståeligt? Brukar eleverna överskatta eller underskatta sina arbeten? Vad gör ni då?
19. Ser du några konkreta fördelar/nackdelar för elevernas lärande, när de arbetar med bedömningskriterierna? Vilka?
20. Har du själv haft konkret nytta /nackdel av att arbeta med bedömningskriterier? På vilket sätt?
Summering bedömningskriterier:
21.Tycker du det fungerar bra att förmedla bedömningskriterier? Vad skulle kunna bli ännu bättre?
D. BEDÖMNINGSMETODER OCH FEEDBACK
Ges elever tillfälle att träna självbedömning?
22. Har du funderat på hur du vill bedöma elevernas kunskaper i detta avsnitt? Kommer du att använda dig av något av det här ( se tabell), eller gör du på något annat sätt?
23. Vilken bedömningsmetod i tabellen använder du dig aldrig av, varför inte?
24. Har du använt metoder som loggskrivande, kamratbedömning, självbedömning, portfölj, matrisbedömning?
a) Om nej, känner du till något om det? Har du medvetet valt bort metoden? Är du intresserad av att arbeta med metoden? På vilket sätt skulle det kunna passa /inte passa dig, ditt ämne, dina elever? Förväntade problem?
b) Om ja, hur går du tillväga/hur tränar eleven självvärdering? Vad är bra /problematiskt med metoden?
Arbetar elever metakognitivt?
25. I vilken utsträckning reflekterar elever mer sammanhängande över sitt lärande
(tillbakablick och planering framåt)? Hur går du tillväga, och vilka problem upplever du med detta?
Finns konstruktiv feedback och betoning av processen?
26. I vilken utsträckning får dina elever konstruktiv feedback som följs upp? Hur går du tillväga, och vilka problem upplever du med detta?
Bilaga 2
På vilket sätt brukar du bedöma dina elever?
För varje rad, sätt kryss (x) för ett av de fyra svarsalternativen regel-
bundet ganska ofta ibland aldrig
Dina svar ska gälla undervisningen i ämnet (fyll i) _____________________
Bedömning sker med hjälp av…
regel- bundetganska ofta
ibland aldrig …observationer i klassrummet, diskussion /frågor
…traditionella skriftliga prov …läxförhör, inlämningsuppgifter …elevens presentation av sina arbeten …elevens loggbok/dagbok
…kamratbedömning
…elevens självvärdering (muntligen, skriftligen) …portfölj
…bedömningsmatriser …annat:
Hur mycket deltar elever i bedömningsarbetet?
regel-bundet ganska ofta ibland aldrig Bedömning ges från din sida, eleven ”informeras”
Bedömning ges från din sida, sedan diskussion om bedömningen med eleven
Bedömning diskuteras fram tillsammans med eleven Bedömning ges av eleven (självbedömning,
kamratbedömning) och kan sedan diskuteras
Bedömningen följs åt av konkreta frågor / råd / tips som innebär vidare uppgifter till eleven
Feedback resulterar i fortsatt elevarbete och ny bedömning/diskussion
Eleven reflekterar mer sammanhängande över sitt lärande (tillbakablick och planering framåt)
Annat:
Var god och skicka den ifyllda tabellen till mig innan intervjun: (mailadress), eller ta med en utskrift när vi ses!
Bilaga 3
Hej!
Jag heter Camilla Kunz och är lärarstuderande vid Malmö högskolan. I höstas/våras gjorde jag praktik i ALx på X-skolan, med X som handledare.
Nu skriver jag mitt examensarbete, som kommer att handla om bedömning och betygsättning. Under min praktik har jag sett att elevernas arbeten kan bedömas på många sätt. Som blivande lärare är jag mycket intresserad av att veta mer om olika bedömningsmetoder, och vilka stora eller små problem det kan finnas med bedömningsarbetet. Speciellt intressant är huruvida eleverna själva är med och bedömer sina egna arbeten, eftersom detta efterlyses i läroplanen. I samband med examensarbetet skulle jag vilja göra 4-6 intervjuer på X-skolan med olika lärare (som ska vara anonyma). Förhoppningsvis kan mitt arbete bidra till att tydliggöra vilka svårigheter lärarna kan uppleva när de ska bedöma elever, och vad som kan ligga i vägen för att eleverna kan bli delaktiga i bedömningsarbetet. Dessutom blir den här undersökningen en värdefull informationskälla för mig själv, som snart ska ut och bedöma mina egna elevers arbeten!
Jag hoppas att ni som rektorer tycker att detta låter intressant, och att det är ok att jag kontaktar några lärare.
Tack för ett (snart) svar! Med vänliga hälsningar Camilla Kunz
Om ni har synpunkter eller frågor till mig (t.ex. om metoder), hör gärna av er till mig! Tel. x
Bilaga 4
Hej x!
Jag heter Camilla Kunz och är lärarstuderande vid Malmö högskola. I höstas/våras gjorde jag praktik i ALx på x-skolan.
Nu skriver jag mitt examensarbete, och söker 4-6 lärare som vill vara med i intervjuer som handlar om bedömning och betygsättning. Under min praktik har jag sett att elevernas arbeten kan bedömas på många sätt. Som blivande lärare är jag mycket intresserad av att veta mer om olika bedömningsmetoder, och vilka stora eller små problem det kan finnas med
bedömningsarbetet.
Det hade varit mycket givande och spännande att få intervjua dig om NO-ämnena, eftersom de skiljer sig i många avseenden från andra ämnen. Dessutom kommer jag själv att bli NO- lärare, så jag har verkligen nytta av att höra om andras tips och erfarenheter!
Lärarna kommer att vara anonyma, jag ska inte nämna deras eller skolans namn i mitt färdiga arbete. Intervjun beräknas ta 45 minuter och kommer att spelas in på band. Efter analysen kommer inspelningen att förstöras.
Jag vet att tiden för lärarna är knapp med allt, men jag hoppas ändå att du vill vara med i en intervju! Hör i så fall gärna av dig snarast (jag har bara några få veckor på mig allt i allt), så kan vi bestämma tid och plats! (v g och svara även om du inte vill delta!)
Tack för ditt intresse! Vänliga hälsningar,