Förslag på åtgärder av baslinjen

Nedan presenteras de baslinjejusteringar som rekommenderas för objekt 1, Forsdalaskolan.

Baslinjejustering av data

På grund av de rekommenderade justeringarna av objekt 1, Forsdalaskolans EKL rekommenderas även en baslinjejustering för felinmatad data av medeltemperaturen mellan september och maj månad, det geografiska läget, tillägget för transmissionen samt besparingen och nyckeltalet för tappvarmvattnet. Den baslinjejusteringen skulle resultera i en minskad energianvändning på omkring 10 MWh/år, se Figur 105.

100

I ASC-rapporten som erhölls för objekt 1, Forsdalaskolan, noterades ett fel i det angivna data för den kalkylerade nivån och garanterade nivån. I den EKL som gällde för objekt 1, Forsdalaskolan, var det angivet att det totala uppskattade energibehovet var 222 MWh/år med avseende på värme, se Figur 30, avsnitt 15. I ASC-rapporten hade den kalkylerade nivån angivits till 199,49 MWh/år med en garanterad nivå på 207,00 MWh/år vilket i själva verket var 15 MWh lägre per år än den egentliga kalkylerade nivån. Den garanterade nivån hade satts till 3,6 % lägre än den kalkylerade nivån för att erhålla en säkerhetsmarginal. Vid beräkning av en ny garanterad nivå för de i objektets EKL angivna data erhölls en garanterad nivå på 230,73 MWh/år, se Tabell 32. Vid addering av de 10 MWh/år som var ett resultat av en felberäkning skulle den kalkylerade nivån vara 231,47 MWh/år och den garanterade nivån omkring 240,55 MWh/år, se Tabell 33.

Tabell 32. Justering av ASC-rapportens data i enlighet med EKL för objekt 1, Forsdalaskolan.

Tabell 33. Justering av ASC-rapportens data i enlighet med rekommenderade baslinjejustering för medeltemperaturen mellan september och maj månad, korrigering efter geografiskt läge samt tillägg för transmissionsförluster.

På grund av denna baslinjejustering erhålls en garanterad nivå på omkring 14 % istället för 26 % vilket inte löser problemet med den höga energianvändningen med avseende på värme men det gav en minskad garanterad besparing på 32,91 MWh/år i jämförelse med de ASC-rapporter som skapas i dagsläget.

Baslinjejustering av igenbyggda fönster

Under besöket av objekt 1, Forsdalaskolan noterades att samtliga fönster utom ett hade byggts igen i gymnastiksalen. De igenbyggda fönstren motsvarade en area av 14,4 m2 vilket togs med hjälp av en avståndsmätare, se nummer ett i Figur 7. För att beräkna den besparade transmissionsförlusten beräknades transmissionen för fönstren och därefter för de igenbyggda fönstren. Differensen mellan dessa värden motsvarar då den baslinjejustering som rekommenderas.

För att beräkna transmissionsförlusten för fönstren behövdes antingen fönstrets U-värde eller värmeledningsförmåga samt dess tjocklek. Eftersom det i objektets PUR angavs att samtliga fönster var 2-glas antogs även gymnastiksalens fönster vara just äldre 2-glasfönster. Enligt energifönster.nu angavs ett U-värde för vanliga 2-glasfönster på omkring 3,0 W/m2K (EQ Fönster, 2015). Då erhålls att:

𝑃_𝑡= 𝑈 ∙ 𝐴 ∙ (𝑇_{𝑖𝑛𝑛𝑒}− 𝐷𝑈𝑇)

Nivå MWh/år Besparing Besparing (%)

Basår 280,99 -

-Kalkylerad nivå 222,02 0,209879 20,99 % Garanterad nivå 230,73 0,178867 17,89 % Aktuell användning 289,54 -0,030428 -3,04 % Användning föregående period 282,26 -0,004520 -0,45 %

Värme

Nivå MWh/år Besparing Besparing (%)

Basår 280,99 -

-Kalkylerad nivå 231,47 0,176238 17,62 % Garanterad nivå 240,55 0,143904 14,39 % Aktuell användning 289,54 -0,030428 -3,04 % Användning föregående period 282,26 -0,004520 -0,45 %

101

Där DUT är den dimensionerade utetemperaturen som i objektets EKL hade angivits till -30 grader. Generellt vad DUT för Lycksele enligt EKL-verktygets mall -26 för projektet. Tinne var inomhustemperaturen i gymnastiken som noterades vara omkring 18°C.

𝑃_𝑡= 3,0 ^𝑊

𝑚2𝐾 ^{∙ 14,4 𝑚}

2∙ (291𝐾 − 247𝐾) = 1 900,8 𝑊

För att erhålla en överblick av hur mycket det handlar om på ett år användes följande ekvation: 𝐸 = 𝑄_𝑡𝑜𝑡∙ 𝐺_𝑡 = 𝑈 ∙ 𝐴 ∙ 𝐺_𝑡 [Wh/år]

Som enligt ekvation 27 kan skrivas 𝐸_{𝑢𝑝𝑝𝑣}= 𝑈 ∙ 𝐴 ∙ (𝑇_𝑔− 𝑇_𝑢𝑛) ∙ 8760

Där Tg beror av klimatskalet. Eftersom vi inte erhåller gratisenergin, Eg, för Forsdalaskolan används ett nyckeltal för Tg på +17°C som gäller för äldre bostäder (Warfvinge & Dahlblom, 2010). Normalårstemperaturen Tun var 1,8 enligt dokument som erhölls från en energiingenjör på Siemens. Transmissionsförlusten per år blev då:

𝐸_{𝑢𝑝𝑝𝑣}= 3,0 ^𝑊

𝑚2𝐾 ^{∙ 14,4 𝑚}

2∙ (290 − 274,8) ∙ 8760 ≈ 5 750^𝑘𝑊ℎ å𝑟

För att sedan ta reda på hur mycket transmissionsförluster man har genom de igenbyggda fönstren måste det erhålla värmemotståndet i byggnadsmaterialet, dvs. tjockleken på varje skikt och dess värmeledningsförmåga. Det erhölls av fastighetsenheten i Lycksele att Forsdalaskolans gymnastiksal hade en yttervägg som totalt var 260 mm. De igenbyggda fönstren hade då utifrån och in följande material; 23 mm panel, 34 mm läkt, vindpapp, 2×95 mm regel med isolering där regelns inverkan antags vara försumbar och till sist 23 mm panel. Utifrån denna källa erhölls att ytan var omkring 20 m2.

Eftersom fönstren mättes vid besöket av objektet kommer däremot 14,4 m2 att användas för beräkningen av fönstrets nya transmission. När tjockleken erhölls togs därefter värmeledningsförmågan fram för typerna av material som ingick i byggnationen. De två lager med panel på 23 mm samt läkten på 34 mm antogs vara gran eller tall vilket gav ett värde på värmeledningsförmågan på omkring 0,115 W/mK. Vindpappen var så tunn att den inte räknades med i detta fall och isoleringsmaterialet hade en värmeledningsförmåga på omkring 0,038 W/mK (Cengel & Ghajar, 2011).

För att erhålla U-värdet för konstruktionen användes följande samband (Soleimani-Mohseni, Bäckström, & Eklund, 2014): 𝑅_{𝑠𝑘𝑖𝑘𝑡} =^𝛿 𝜆 𝑅_{𝑠𝑢𝑚𝑚𝑎} = ¹ 𝛼_𝑖𝑛^{+ 𝑅𝑠𝑘𝑖𝑘𝑡,1+ 𝑅𝑠𝑘𝑖𝑘𝑡,2+ ⋯ + 𝑅𝑠𝑘𝑖𝑘𝑡,𝑛+} 1 𝛼_𝑢𝑡 𝑈 = ¹ 𝑅_{𝑠𝑢𝑚𝑚𝑎}

Där δ stod för skiktets tjocklek i meter och λ stod för värmeledningsförmågan för materialet angivet i W/mK. 1/αin är lika med 0,13 [m2K/W] för insidan av väggen där lufttemperaturen är Tin och inkluderarbåde konvektion och strälning. 1/αut är lika med 0,04 [m2K/W] för utsidan av väggen samt taket och inkluderar både konvektion och strålning (Soleimani-Mohseni, Bäckström, & Eklund, 2014).

102 U-värdet för konstruktionen blev då:

𝑅_{𝑡𝑟ä𝑝𝑎𝑛𝑒𝑙} =^0,023 0,115^{= 0,2} 𝑊 𝐾 𝑅_{𝑙ä𝑘𝑡} =^0,034 0,115^{≈ 0,30} 𝑊 𝐾 𝑅_{𝑖𝑠𝑜𝑙𝑒𝑟𝑖𝑛𝑔} =^0,190 0,038^{≈ 5} 𝑊 𝐾 𝑅_{𝑠𝑢𝑚𝑚𝑎} = 0,13 + 𝑅_{𝑡𝑟ä𝑝𝑎𝑛𝑒𝑙}+ 𝑅_{𝑙ä𝑘𝑡}+ 𝑅_{𝑖𝑠𝑜𝑙𝑒𝑟𝑖𝑛𝑔}+ 𝑅_{𝑝𝑎𝑛𝑒𝑙}+ 0,04 = 0,13 + 0,2 + 0,3 + 5 + 0,2 + 0,04 = 5,87^𝑊 𝐾 𝑈 = ¹ 𝑅_{𝑠𝑢𝑚𝑚𝑎}= ¹ 5,87≈ 0,17 ^𝑊 𝑚2𝐾 Då erhölls att: 𝑃_𝑡= 𝑈 ∙ 𝐴 ∙ (𝑇_{𝑖𝑛𝑛𝑒}− 𝐷𝑈𝑇)

Där DUT är den dimensionerade utetemperaturen som i objektets EKL hade angivits till -30 grader. Generellt vad DUT för Lycksele enligt EKL-verktygets mall -26 för projektet. Tinne var inomhustemperaturen i gymnastiken som noterades vara omkring 18°C.

𝑃_𝑡= 0,17 ^𝑊

𝑚2𝐾 ^{∙ 14,4 𝑚}

2∙ (291𝐾 − 247𝐾) = 108 𝑊

För att erhålla en överblick av hur mycket det handlar om på ett år användes följande ekvation: 𝐸 = 𝑄_𝑡𝑜𝑡∙ 𝐺_𝑡 = 𝑈 ∙ 𝐴 ∙ 𝐺_𝑡 [Wh/år]

Som enligt ekvation 27 kan skrivas 𝐸_{𝑢𝑝𝑝𝑣}= 𝑈 ∙ 𝐴 ∙ (𝑇_𝑔− 𝑇_𝑢𝑛) ∙ 8760

Där Tg beror av klimatskalet. Eftersom vi inte erhåller gratisenergin, Eg, för Forsdalaskolan används ett nyckeltal för Tg på +17°C som gäller för äldre bostäder (Warfvinge & Dahlblom, 2010). Normalårstemperaturen Tun var 1,8 enligt dokument som erhölls från en energiingenjör på Siemens. Transmissionsförlusten per år blev då:

𝐸_{𝑢𝑝𝑝𝑣}= 0,17 ^𝑊

𝑚2𝐾 ^{∙ 14,4 𝑚}

2∙ (290 − 274,8) ∙ 8760 ≈ 326^𝑘𝑊ℎ å𝑟

Differensen mellan fönstren och de igenbyggda fönstren blev då 5 424 kWh/år. Denna baslinjejustering rekommenderas genomföras för objekt 1, Forsdalaskolan.

Luftvärmepump baracken

Vid kontakt med fastighetsenheten på Lycksele kommun erhölls information och data för luftvärmepumpen som hade installerats i baracken som var en del av en utbyggnad (se Bilaga C1 och C2). Det erhölls av barackens värmebehov uppgick till 10 200 kWh varav energi till värmepumpen var 1 800 kWh och de direktverkande elradiatorerna var på 3 060 kWh. Den beräknade energianvändningen för uppvärmning hade uppskattats till 4 900 kWh/år. Denna ytterligare energianvändning rekommenderas läggas till med hjälp av en baslinjejustering.

103