Förslag på åtgärder av EKL

I objekt 1, Forsdalaskolans EKL fanns en del åtgärder som kom att påverka beräkningarna med avseende på värme. Det fanns en del åtgärder som kunde genomföras i och med detta och de presenteras stegvis nedan.

Justering av medeltemperaturen mellan september och maj månad

Först rekommenderas en justering av medeltemperaturen mellan september och maj månad från det tidigare använda värdet på -8°C till EKL-verktygets mall för EPC-projektet i Lycksele på -1,2°C. Ändringen av detta värde gav en del påslag i EKL-verktyget och resulterade i ett nytt totalt energibehov innan åtgärder, se Figur 98, för objektet samt en ny uppskattat total för energibehovet efter åtgärder, se Figur 99. Det totala energibehovet minskade med 24 MWh/år i och med denna justering och en avvikelse på förbrukningen med 6 % vilket leder till att tillägget för transmissionen var tvungen att justeras för att få objektets EKL att gå ihop. Transmissionens procentuella inverkan på energibehovet ökade från 75 % till 78 % och det totala energibehovet minskade från 222 016 kWh/år till 211 836 kWh/år. Samtidigt hade den beräknade besparingen beräknats till 24 % vilket var 3 % mindre än det som hade angivits i den EKL som framfördes för objekt 1 under EPC-projektet.

94

Figur 98. Det totala energibehovet innan åtgärder efter justering av medeltemperaturen mellan september och maj månad för objekt 1, Forsdalaskolan.

Figur 99. Totala uppskattade energibehovet och de beräknade besparingarna efter åtgärder för Forsdalaskolan med justering för medeltemperaturen mellan september och maj månad.

Justering av data för korrektion av det geografiska läget samt

medel-temperaturen mellan september och maj månad

Sedan rekommenderas en adderad justering av data för korrektionen av det geografiska läget från det tidigare använda värdet på 1,250 till EKL-verktygets mall för EPC-projektet i Lycksele på 1,544. Ändringen av detta värde gav en del påslag i EKL-verktyget och resulterade i ett nytt totalt energibehov innan åtgärder, se Figur 100, för objektet samt en ny uppskattat total för energibehovet efter åtgärder, se Figur 101. Efter justering av både medeltemperaturen och det geografiska läget erhölls en skillnad av det totala energibehovet från den EKL som framfördes för objekt 1 under EPC-projektet ökat med 18 MWh/år.

Avvikelsen i energiförbrukningen gick från +6 % till -8 % vilket innebar att tillägget för transmissionen var i behov av justering för att objektets EKL skulle gå ihop. Justeringen medförde en ökning av transmissionens procentuella inverkan ytterligare, till 82 %. Det totala energibehovet efter åtgärder ändrades till 250 831 MWh/år vilket innebar en ökning av börvärdet på den totala energianvändningen med 29 MWh/år från det man hade angivit i den EKL som framfördes för objekt 1 under EPC-projektet. Det var en ökning med omkring 13 % i

95

energibehov. Den totala besparingen efter dessa två justeringar beräknades vara omkring 22 % istället för 27 %.

Figur 100. Det totala energibehovet innan åtgärder efter justering av medeltemperaturen mellan september och maj månad samt korrigering för det geografiska läget för objekt 1, Forsdalaskolan.

Figur 101. Det totala uppskattade energibehovet och de beräknade besparingarna efter åtgärder för Forsdalaskolan med justering för medeltemperaturen mellan september och maj månad samt korrigering för det geografiska läget.

Som ett resultat av de två justeringarna var det aktuellt att genomföra en justering av tillägget för transmissionen för att undvika avvikelsen i energianvändning. I objektets EKL hade denna angivits vara -2 kWh/m2 innan åtgärder men för att erhålla en avvikelse på 0 % var tillägget för transmissionen tvunget att justeras till –8 kWh/m2. För att därefter erhålla samma antagande av transmissionsbesparing efter åtgärder var tillägget för transmissionen tvungen att ändras från -7 kWh/m2 till -12 kWh/m2 och kom att förändra det totala energibehovet före åtgärder, se Figur 102, samt det totala energibehovet efter åtgärder, se Figur 103.

Vid justering av medeltemperaturen mellan september och maj månad, geografiska läget samt tillägget för transmissionen erhölls en skillnad av det totala energibehovet som minskade med 5 MWh/år från den EKL som framfördes för objekt 1 under EPC-projektet. Det totala energibehovet efter åtgärder visade dock fortfarande på en ökning i jämförelse med den EKL som framfördes men dock en lägre ökning på omkring 9 MWh/år. En liten minskning av transmissionens procentuella inverkan noterades minska från 82 % till 80 %.

96

Figur 102. Det totala energibehovet innan åtgärder efter justering av medeltemperaturen mellan september och maj månad samt korrigering för det geografiska läget och ändring av tillägget för transmissionen för objekt 1, Forsdalaskolan.

Figur 103. Det totala uppskattade energibehovet och de beräknade besparingarna efter åtgärder för Forsdalaskolan med justering för medeltemperaturen mellan september och maj månad samt korrigering för det geografiska läget och tillägget för transmissionen.

Justering av besparingen av tappvarmvattnet, tillägget för transmissionen, det

geografiska läget samt medeltemperaturen mellan september och maj månad

Till sist rekommenderas en adderad justering av den beräknade besparingen på tappvarmvattnet från det tidigare använda värdet på 18 % till EKL-verktygets mall för vattenbesparing på 15 %. Förutom detta ändrades även nyckeltalet som presenteras i avsnitt 8.2. med avseende på det geografiska läget. Ändringen av detta värde gav en del påslag i EKL-verktyget och resulterade i ett nytt totalt energibehov innan åtgärder, se Figur 104, för objektet samt en ny uppskattat total för energibehovet efter åtgärder, se Figur 105.

Efter justering av besparing av tappvarmvatten med tillhörande nyckeltal, tillägg för transmissionen, geografiska läget samt medeltemperaturen mellan september och maj månad erhölls att det totala energibehovet innan åtgärder fortfarande var lägre men dock endast 4 MWh/år i jämförelse med den EKL som framfördes för EPC-projektet. Det totala energibehovet efter åtgärder med avseende på värme var fortfarande en ökning och i detta fall omkring 10 MWh högre per år än vad teknikerna hade räknat med i den EKL som framfördes. Den procentuella besparingen var densamma på omkring 22 % och i övrigt noterades inga större förändringar genom att ändra den procentuella besparingen för varmvattnet och dess

97

nyckeltal. Resultatet av de fyra justeringarna gav alltså en ökad energianvändning på 10 MWh än den EKL som framfördes för objekt 1.

Figur 104. Det totala energibehovet innan åtgärder efter justering av medeltemperaturen mellan september och maj månad samt korrigering för det geografiska läget och ändring av tillägget för transmissionen och besparingen av varmvattnet med tillhörande nyckeltal för objekt 1, Forsdalaskolan.

Figur 105. Det totala uppskattade energibehovet och de beräknade besparingarna efter åtgärder för Forsdalaskolan med justering för medeltemperaturen mellan september och maj månad samt korrigering för det geografiska läget, tillägget för transmissionen och varmvattenbesparingen med tillhörande nyckeltal.