Förslag på vidare forskning

Vi ser digitaliseringen inom det sociala arbetet som ett fenomen och en fråga att fortsatt förhålla sig till. Vi ser också betydelsen av mer fördjupad

forskning avseende de aspekter som lyfts i den här studien samt hur det sociala arbetet påverkas av att det genomförs på en digital arena. I sådan vidare forskning kan också ett bredare perspektiv antas omfattade ökad användning av digitala verktyg i kommunikation med klienter, inkluderat videosamtal, som inte hade använts i så stor utsträckning av

intervjupersonerna i vår studie. Vidare forskning avseende klienters upplevelser samt mer omfattande organisatoriska aspekter föreslås. Likväl ytterligare forskning utifrån ett professionsperspektiv, exempelvis avseende betydelsen av professionens vana vid digitala verktyg och andra faktorer som exempelvis ålder och kön för att vidare studera möjligheter och hinder med digitala verktyg inom det sociala arbetet.

7 Referenser

Arlebrink Sarah (2016). Juridiska aspekter på socialt arbete och internet. I Daneback Kristian & Sorbring Emma (red.) Socialt arbete och internet – att förstå och hantera problem på nya arenor. Stockholm: Liber AB, ss. 253-26

Baker Kurt & Ray Mike (2011). Online counseling: The good, the bad, and the possibilities. Counselling Psychology Quarterly, 24(4), ss. 341-346 Barfoed Martinell Elizabeth (2018). Digital Clients: An Example of People Production in Social Work. Social Inclusion, 7(1), ss. 196-206

Billquist Leila (1999). Rummet, mötet och ritualerna: en studie av socialbyrån, klientarbetet och klientskapet. Diss. Göteborg: Göteborgs universitetet

Bryman Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3 uppl., Stockholm:

Liber AB

Cedersund Elisabet (1992). Från personligt problem till administrativt beslut. Att ansöka om ekonomiskt bistånd. SIC 33. Linköping: Linköpings universitet.

http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:748791/FULLTEXT01.pdf

Daneback Kristian & Sorbring Emma (2016). Inledning. I Daneback

Kristian & Sorbring Emma (red.) Socialt arbete och internet – att förstå och hantera problem på nya arenor. Stockholm: Liber AB, ss. 13-29

Eriksson-Zetterquist Ulla & Ahrne Göran (2015). Intervjuer. I Ahrne Göran

& Svensson Peter (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2 uppl., Stockholm:

Liber AB, ss. 34-54

Evans Tony & Harris John (2004). Street-Level Bureaucracy, Social Work and the (Exaggerated) Death of Discretion. British Journal of Social Work (34), ss. 871-895

Folkhälsomyndigheten (2020a). Skydda dig och andra från smittspridning.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/ [Hämtad 2020-09-17]

Folkhälsomyndigheten (2020b). Spridningen av covid-19 är en pandemi.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/mars/spridningen-av-covid-19-ar-en-pandemi/

[Hämtad 2020-10-09]

Holm Ulla (2009). Det räcker inte att vara snäll: om empati och professionellt bemötande inom människovårdande yrken. 2 uppl., Stockholm: Natur & kultur

Holm Ulla (2001). Empati: att förstå andra människors känslor. 2 uppl., Stockholm: Natur & Kultur

Hållbar socialtjänst (2020). En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47).

Stockholm: Socialdepartementet

Ingloff Rebecka & Lautrup Lilianne (2016). Socialtjänsten på nätet – att tänka nytt och våga göra annorlunda. I Daneback Kristian & Sorbring Emma (red.) Socialt arbete och internet – att förstå och hantera problem på nya arenor. Stockholm: Liber AB, ss. 228-240

Jensen Per & Ullberg Inger (2013). Mellan orden: Kommunikation i praktiken. Lund: Studentlitteratur AB

Johannessen Asbjørn, Tufte Per Arne & Christoffersen Line (2020).

Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 2 uppl., Stockholm: Liber AB

Larsen Ann Kristin (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 2 uppl., Malmö: Gleerups Utbildning AB

Lipsky Michael (2010). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. 30th anniversary expanded ed. New York: Russell Sage Foundation

Mackrill Thomas & Frank Ebsen (2018). Key misconceptions when assessing digital technology for municipal young social work. European Journal of Social Work, 21(6), ss. 942-953

Mattsson Tina (2005). I viljan att göra det normala: en kritisk studie av genusperspektiv i missbrukarvården. Diss. Lund: Lunds universitet

Mihai Anca, Rentea Georgina-Cristina, Gaba Daniela, Lazăr Florin & Munch Shari (2016). Connectivity and discontinuity in social work practice:

Challenges and opportunities of the implementation of an e-social work system in Romania. Journal of comparative research in anthropology and sociology, 7 (2), ss. 21-38

Regeringskansliet (2020a). Hållbar socialtjänst. En ny socialtjänstlag. Del 1.

https://www.regeringen.se/4a4a67/contentassets/5809049f89744e2891cc2a9 3cfdb4840/sou-2020_47_del-1_till-webb.pdf [Hämtad 2020-10-26]

Regeringskansliet (2020b). Socialstyrelsen fördelar 100 miljoner kronor till ideella organisationer för att möta ökad utsatthet med anledning av

coronaviruset. https://www.regeringen.se/artiklar/2020/05/socialstyrelsen- fordelar-100-miljoner-kronor-till-ideella-organisationer-for-att-mota-okad-utsatthet-med-anledning-av-coronaviruset/ [Hämtad 2020-09-17]

SFS (2003:460). Om etikprövning av forskning som avser människor.

Stockholm: Utbildningsdepartementet

SFS (2001:453). Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet

Sjögren Jessica (2018). Med relationen som redskap? Om socialsekreterare, klientarbete och professionalitet i socialtjänsten. Diss. Linköping:

Linköpings universitet

Socialstyrelsen (2020). Information för socialsekreterare och handläggare inom socialtjänst och LSS med anledning av

covid-19. https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/stod-till-personal-inom-socialtjansten/socialsekreterare-och-handlaggare/ [Hämtad 2020-10-09]

Svensson Kerstin, Johnsson Eva & Laanemets Leili (2008).

Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & kultur

Svensson Lupita & Larsson Stefan (2017). Digitalisering och socialt arbete – en kunskapsöversikt. Lic.-avh. Landskrona: Lunds universitets

internetinstitut (LUii)

Svensson Lupita & Larsson Stefan (2018). Digitalisering av kommunal socialtjänst: En empirisk studie av en organisation och profession i förändring. Helsingborg: FoU Helsingborg

Taylor Amanda (2017). Social work and digitalisation: bridging the knowledge gaps. Social Work Education, 36(8), ss. 869-879

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [Hämtad 2020-10-08]

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed.

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/15553321120 63/God-forskningssed_VR_2017.pdf [Hämtad 2020-10-09]

Yin K. Robert (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Lund:

Studentlitteratur AB

Bilaga 1 – Informationsbrev

Vill du delta i en studie om digitalisering?

Deltagarförfrågan och informationsbrev till dig som arbetar som socialsekreterare

Vi heter Julia Fahlén och Johanna Ribacke och vi studerar

socionomprogrammet vid Linnéuniversitetet i Växjö. Intervjustudien

genomförs då vi under termin sex skriver vår kandidatuppsats. Vi avser i vår kandidatuppsats att studera hur myndighetsutövningen inom socialtjänstens verksamhet påverkas när det sociala arbetet sker på en alltmer digital arena.

Vår förhoppning är att bidra med kunskap om digitala verktygs roll avseende kvalitet i arbetet samt relationsskapandet mellan professionell och klient. Vi har uppmärksammat att forskningen utifrån ett professionsperspektiv är bristfällig när det gäller vårt valda ämne och anser därför att det är av vikt att socialsekreterare får komma till tals.

Vi önskar att genomföra intervjuer med sex personer som arbetar med myndighetsutövning inom socialtjänstens verksamhet. Intervjun beräknas ta 45-60 minuter. Tanken var först att intervjuerna skulle äga rum på

verksamheternas arbetsplatser men på grund av rådande omständigheter med covid-19 är vi flexibla avseende var intervjuerna ska äga rum. Det innebär att vi antingen kan träffas på din arbetsplats, genomföra intervjun via

videosamtal eller telefon om du är intresserad av att delta i studien. Vi önskar att få spela in intervjun med syfte att kunna gå tillbaka vid sammanställning av vårt resultat. Vid önskemål om att intervjun inte ska spelas in kommer vi istället anteckna under intervjun.

Alla uppgifter kommer hanteras konfidentiellt och endast användas i denna studie. Ditt namn och arbetsplats inte kommer nämnas i undersökningen.

Som deltagare i studien har du när som helst rätt att avbryta din medverkan,

deltagandet är således helt frivilligt.

Vi uppskattar om du vill medverka och ser i så fall fram emot att träffa dig.

Hör gärna av dig till oss eller till vår handledare vid frågor.

Studerande: Handledare:

Johanna Ribacke Ellen Parsland

Jr222xz@student.lnu.se Ellen.parsland@lnu.se Julia Fahlén

Jf222xh@student.lnu.se

Bilaga 2 – Intervjuguide

Inledande frågor

• Beskriv kortfattat dina arbetsuppgifter.

• Hur länge du har arbetat med dessa uppgifter och hur gammal är du?

• Är du utbildad socionom?

• Hur kunnig skulle du bedöma dig som avseende digitala verktyg?

(telefonsamtal, e-mail, videosamtal, chatt och eller sms)

• I vilken omfattning använder du dig av digitala verktyg privat?

• Vilka fördelar/nackdelar upplever du att det har i ditt dagliga arbete som socialsekreterare?

• Hur upplever du att rådande pandemi, covid-19 har påverkat organisationen och/eller arbetsgruppen?

Digitalisering inom socialt arbete

• I vilken omfattning använder ni digitala verktyg på din arbetsplats, exempelvis telefonsamtal, e-mail, videosamtal, chatt och eller sms?

• Hur upplever du att rådande pandemi, covid-19, och en ökad digitalisering påverkar kontakten med klienter?

• Har ni en diskussion om detta i arbetsgruppen och i så fall på vilket sätt?

• Vilka möjligheter respektive utmaningar ser du med att använda digitala verktyg i ditt arbete som socialsekreterare?

• I vilken omfattning har organisationen gett dig förutsättningar för att använda digitala verktyg i ditt arbete?

• I vilka situationer upplever du att det är positivt med kontakt via digitala verktyg?

• I vilka situationer upplever du att det är negativt?

• Kan du ge exempel på en sådan situation?

Relationsskapande

• Vilken betydelse anser du att relationen, mellan dig och klient, har i ditt arbete?

• Har din relation till klienten någon betydelse när det avser att förmedla hjälp och stöd?

• Upplever du att organisationen ger dig möjlighet att skapa relationer till klienter även vid en ökad användning av digitala verktyg?

• På vilket sätt tycker du att relationen till klienten påverkas om kontakten sker via digitala verktyg jämfört med om kontakten sker i form av fysiska möten?

• Hur skapar man en god relation med klienter inom myndighetsutövande socialt arbete?

• Vad är viktigt att tänka på som socialsekreterare i relationsskapandet?

• Är det alltid viktigt att ha en god relation med klienter?

Kvalitet i arbetet (enskildas möjlighet till delaktighet, respektfullt bemötande, tillgänglighet och rättssäkerhet)

• Vad anser du är god kvalité i ditt arbete?

• Hur mäter du/organisationen det?

• Vilken roll har klienten och klientens upplevelse i kvalitéarbetet?

• Vad anser du är viktiga faktorer avseende att upprätthålla en god kvalitet i ditt arbete?

• Hur arbetar ni inom organisationen för att upprätthålla en gemensam syn avseende vad god kvalitet innebär?

• Hur upplever du att kvaliteten i ditt arbete med klienter påverkas av en ökad digitalisering?

• Tycker du att klienter är lika delaktiga när kontakten sker via digitala verktyg och hur kommer detta till uttryck inom organisationen?

Avslutande frågor

• Hur tror du att framtiden för socialt arbete ser ut?

• Finns det något du vill tillägga?

• Går det bra för dig om vi hör av oss om det skulle uppstå ytterligare frågor?