• No results found

7.3 ” Jag har något att kämpa för”

8. Diskussion och slutsats

8.2 Diskussion kring metod, genomförande, urval, avgränsningar

8.3.1 Förslag till förändringar inom skolans verksamhet

Elevperspektiv kan ge oss, som blivande lärare, och övrig skolpersonal nya insikter om skolans roll i deras liv och vad som är positivt samt vilka brister som finns. Ungdomen spenderar majoriteten av sin tid i skolan och det är denna plats i samhället som är språngbrädan ut i ” verkliga” livet. Detta ser vi blir viktigare och viktigare i dagens samhälle där kravet på utbildning är stort, inte minst för att arbetsmarknaden kräver det.

Vi vet av erfarenhet att det är oerhört komplicerat att tillgodose allas behov i ett klassrum. Dock vill vi trycka på vikten att låta elevens åsikter och tankar komma fram. Vi har under praktikperioder mött tvivel och till och med rädsla hos lärare för att släppa in eleven i planering och beslutstaganden. Samhället idag kräver enormt mycket av ungdomar och att lära sig ta personligt ansvar för sin framtid och för nuet är en egenskap vi bör arbeta med i skolan. Idag görs det inte tillräckligt vilket blir tydligt i vår undersökning där vissa elever menade att ansvar var att göra vad läraren sa till dem att göra. Att göra eleven delaktig i planering är något vi vill trycka på i dagens gymnasieskola. Pedagoger i dagens gymnasieskola bör, som vi diskuterat i våra slutsatser, göra målen med gymnasieutbildningen tydliga för alla elever. Flera av våra respondenter har klara mål med sina liv, dock är inte gymnasieskolan en självklar väg dit för dem utan snarare ett nödvändigt ont. Därför vill vi även framhäva vikten av att pedagogerna i gymnasieskolan arbetar med utbildningens mål och därigenom knyter an till ” verkligheten” som eleverna kommer att möta. Detta bör kunna genomföras inom alla ämnena. Egentligen borde detta redan finnas i skolan men sett ur vår undersökning så brister arbetet med det så viktiga helhetsperspektivet. Våra respondenter menade att studie – och yrkesvägledaren på deras högstadium hjälpt dem att fokusera på betyg och ansvar under grundskolans senare år. För att de då fått ett mål som de strävade efter. Vi vill därför framhäva vikten av ett samarbete mellan studie- och yrkesvägledare och lärare. Varför inte utnyttja varandras kunskaper och professionalism?

Ansvarsfrågan var en stor del i vår undersökning och något som vi anser behöver prioriteras mer i skolan. Att från första stund arbeta med vad det innebär att ta ansvar varje dag för sina studier och vad detta i framtiden kan leda. Förstår man kopplingen mellan

ansvar nu och hur framtiden kan komma att se ut underlättas även motivationen hos eleverna. Vi vet att det inte är lätt att som 17- åring förstå kopplingen och innebörden av ansvar men det bör såklart ändå kontinuerligt arbetas med i alla ämnen. Även här är det lärarens uppgift att ge eleven verktyg till att kunna se samband mellan nutid och framtid.

Vår undersökning har även fört med sig ett ifrågasättande av gymnasieskolan som motivatör. Hur stor del av dagens lärarroll innefattar en motivatörroll? Lyckas skolan idag att motivera sina elever? Våra respondenter lyfte fram vikten av att vara motiverad och anledningarna till deras motivation visade sig för det mesta inte vara lärare och skolan. Bör inte skolan ta en större del i denna motivation? Vi vill framhäva vikten av att använda motivatörer i skolan, antingen genom lärare eller genom andra pedagoger. Fortbildning av dessa pedagoger kan inte understrykas nog. En av våra funderingar är att regelbundet bjuda in motivatörer av olika slag för fortbildning av pedagoger.

Som beskrivits i våra slutsatser efterfrågar eleverna en förändrad gymnasieskola där det är mindre fokus på kärnämnen och vidare studier. Om eleven redan hade en klar vision av sin framtid och kopplingen till studier inte blev tydlig så hade ett accepterat lärlingssystem varit passande. Detta var en åsikt som framkom i vår undersökning. Att åsikten om vårt klassamhälle kom fram bör tas på allvar. Eleven menade att om man inte går gymnasiet idag så ses man som en ” mindre stående varelse” . Uttalandet visar bristerna i vårt utbildningssystem där fokus på studier och teoretiska ämnen står i centrum. Det är hög tid för en förändring i gymnasieskolan där vi och vissa av våra respondenter efterlyser en acceptering av praktiska färdigheter. Vi ser fram emot den nya gymnasiereformen, Gy 08, och vad den kan föra med sig. Diskussionerna om lärlingsprogram var efterfrågat hos respondenterna och vi som blivande lärare vill se ett större accepterande av praktiska färdigheter i gymnasieskolan.

9. Referenser

Bourdieu, Pierre (1995) Praktiskt förnuft: Bidrag till en handlingsteori Göteborg: Daidalos. Broady, Donald (1990) Sociologi och epistemologi. Om Pierre Bourdieus författarskap och

den historiska epistemologin. Stockholm: HLS.

Bryman, Alan (2006) Samhällsvetenskapliga metoder Malmö: Liber AB.

Bunar, Nihad & Trondman, Mats med flera (2001) Varken ung eller vuxen Stockholm: WS Bookwell Finland.

Dahlgren, Stellan & Florén, Anders (1996) Fråga det förflutna – en introduktion till modern

historieforskning Lund: Studentlitteratur.

Dovemark, Marianne (2004) Ansvar- flexibilitet – valfrihet: En etnografisk studie om en skola

i förändring Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Enö, Mariann (2005) Att våga flyga – Ett deltagarorienterat projekt om samtalets potential

och förskolepersonalens konstruktion av det professionella subjektet Malmö: Malmö

Högskola, Lärarutbildningen.

Giddens, Anthony (1984) Sociologi. En kritisk introduktion Kristianstad: Kristianstads Boktryckeri AB.

Halvorsen, Knut (1992) Samhällsvetenskaplig metod Lund: Studentlitteratur. Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen

Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.

Karlsson, Marianne (2002) Musikelever på gymnasiets estetiska program – en studie av

elevernas bakgrund, studiegång och motivation Lund: Media - Tryck.

Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun Lund: Studentlitteratur. May, Tim (2001) Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.

Sandell, Anna (2007) Utbildningssegregation och självsortering – om gymnasieval, genus och

lokala praktiker Malmö: Holmbergs.

Trost, Jan (1997) Kvalitativa intervjuer Lund: Studentlitteratur. Trost, Jan (1993) Kvalitativa intervjuer Lund: Studentlitteratur.

Muntliga källor

Intervju med Johan, utförd den 24 april 2007. Intervju med Per, utförd den 24 april 2007. Intervju med Sebastian, utförd den 24 april 2007. Intervju med Malin, utförd den 26 april 2007. Intervju med Johanna, utförd den 26 april 2007. Intervju med Mikael, utförd den 26 april 2007. Intervju med Sofia, utförd den 26 april 2007. Intervju med Anna, utförd den 26 april 2007.