I vårt resultat framkommer det att lärarens roll har en stor betydelse ifall användandet med iPaden leder till att interaktion mellan eleverna sker eller inte. Det finns olika faktorer som inverkar på lärarens möjligheter att ta det perspektiv som krävs för att främja denna interaktion mellan eleverna. En faktor är att läraren själv är intresserad av att arbeta med iPaden. En annan aspekt är att skolans organisation har betydelse då det gäller både att satsa på inköp av iPads, kompetensutveckling för lärarna, tid och möjlighet för reflektion både individuellt och tillsammans med andra pedagoger.
Vår studie genomfördes på en skola som låg i startgroparna för att introducera iPaden i klasserna när vi började våra observationer och intervjuer. Vi har fått vara med från början på en spännande resa under den korta tid som vår studie omfattar. Vi har sett en utveckling av eleverna och i pedagogernas arbete med iPaden. Det vi känner skulle vara mycket intressant är att kunna följa utvecklingen av elevernas relationsarbete ännu längre. Vad händer i klassen efter att iPaden har använts på detta sätt under en längre tid? Har lärarrollen förändrats under arbetets gång? Det skulle vara intressant att inta ett perspektiv där lärarrollen är den centrala, med anknytning till skolans organisation och om denna medför möjligheter eller hinder i detta arbete. Samtidigt känner vi intresse för att fördjupa oss mer om hur eleverna själv upplever arbetet med iPaden. Det finns många fängslande tankar att fånga upp och fördjupa sig i inom detta aktuella ämne. Ett ämne som ligger i tiden och befinner sig i ständig förändring, nya rön och ny forskning tillkommer i rask takt. Idéer utvecklas och det är betydligt enklare att genom digitala hjälpmedel ta del av andra pedagogers tankar än vad det var tidigare. Det som är nytt
40
idag är förlegat i morgon, på gott och ont. Det är en svårighet att hinna med i utvecklingen, men framförallt är det mycket spännande.
Referenser
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V. & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg: till
grund för akademiska studier. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Banister, S. (2010). Integrating the iPod Touch in K-12 Education. Visions and Vices. Comupters in the Schools, 27:2, ss. 121-131.
Broady, D. (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Uppsala universitet
http://www.skeptron.ilu.uu.se/broady/sec/
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2007). Perspektiv på IKT och lärande för barn, ungdomar och
vuxna med funktionshinder. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Danowsky, B. (2013). Pekplattan. Ett lustfyllt lärande. Lika värde. (Nr. 1). s. 7-9.
Dysthe, O. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. i Dysthe, O. (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. (s. 31-74) Lund: Studentlitteratur.
Ekberg, N. (2012). Lärares möten med sociala medier: applikationer i behov av
explikationer. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet, 2012. Luleå.
Foucault, M. (2011). Vetandets arkeologi. (2., ombrutna, översedda uppl.) Lund: Arkiv. Haug, P., Egelund, N. & Persson, B. (2006). Inkluderande pedagogik i skandinaviskt
perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering: en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Mead, G.H. (1995). Medvetandet, jaget och samhället: från socialbehavioristisk ståndpunkt. Lund: Argos.
Melhuish, K. & Falloon, G. (2010). Looking to the future: M-learning with the iPad. Computers in New Zealand Schools, 22(3), 1-16.
http://researchcommons.waikato.ac.nz/handle/10289/5050
Neufeld, G. (2013). UR SAMTIDEN – Varför lyssnar inte Kalle? Sändes: söndag 13 jan. 2013. Tillgängligt t.o.m. lördag 1 juli. 2017 URL: http://urplay.se/Produkter/173881-UR-Samtiden-Varfor-lyssnar-inte-Kalle
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever "i behov av särskilt stöd”- vad betyder det och vad
Olsson, P. (2013). Digitala verktyg, SAMR och det saknade steget. Skollyftet 22 februari 2013
http://skollyftAhlberget.se/2013/02/22/digitala-verktyg-samr-och-det-saknade-steget/
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (2.,[rev.] uppl.) Stockholm: Liber.
Puentedura, R. (2013). SAMR – in contex. Luleå tekniska universitet, föreläsning 20130419.
http://www.hippasus.com/rrpweblog/archives/2013/04/13/SAMRInContext.pdf
Schjellerup Nielsen, H. (2006). Gemenskap och utanförskap: om marginalisering i skolans
värld. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Skolverket. (2013). It-användning och it-kompetens i skolan. Stockholm 2013.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3005
Stier, J. (2003). Identitet: människans gåtfulla porträtt. Lund: Studentlitteratur.
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Säljö, R. (2005). L.S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. i A. Forssell (red.) (2005).
Boken om pedagogerna. (s. 108-132) (5., [rev. och utök.] uppl.) Stockholm: Liber.
Tideman, M. (2004). Socialt eller isolerat integrerad?. Tøssebro, J. (red.) (2004). Integrering
och inkludering (s. 121-140). Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper. Malmö: Studentlitteratur.
Wrethander Bliding, M. (2007). Inneslutning och uteslutning: barns relationsarbete i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
von Wright, M. (2000). Vad eller vem?: en pedagogisk rekonstruktion av G. H. Meads teori
om människors intersubjektivitet. Göteborg: Daidalos.
von Wright, M. (2002). Det relationella perspektivets utmaning. Att arbeta med särskilt stöd:
BILAGA - Förklaring av de appar som nämns i observationerna
GarageBand
En app där du själv kan skapa musik genom att välja mellan flera olika instrument, lägga på egen sång och spara det du komponerat. Man kan både spela in egna låtar samt lära sig spela olika instrument. En populär app bland både elever och pedagoger.
Fotobooth
En app som simulerar fotoeffekter, porträttbilder kan föråldras, bli hårlösa, avlånga, runda med mera.
Qnoddarnas värld
Inte en app utan ett, för tillfället gratisprogram från Natur och Kultur för iPad. Ett heltäckande läromedel i svenska och matte för år 1. I programmet får eleverna tillgång till förlagets alla lättlästa böcker, eleven kan välja att få böckerna upplästa eller att läsa dem själv.
My story
En mycket enkel och smart app för att göra egna e-böcker. Det är enkelt att skapa texter, lägga in foton, rita bilder och spela in röster. Boken kan du sedan dela mellan vilka enheter som helst för att låta andra ta del av dem.
IBooks
En ”bokhylla” för iPad och iPhone, ett enkelt sätt att hämta och läsa e-böcker. Eleverna kan placera sina egenskapade böcker tillsammans med kända verk som är hämtade genom iBookstore.