iPaden som en kommunikativ artefakt

Vi har i våra observationer försökt problematisera iPaden som en kommunikativ artefakt och sett att iPaden kan fungera som ett verktyg för att stärka elevernas relationsarbete. Men det är framförallt pedagogens medvetenhet som är den faktor som väger tyngst. En verksam peda-gog bör, enligt Wrethander Bliding (2007), vara medveten om det relationsarbete som stän-digt pågår mellan eleverna. Hon lyfter fram att det inte går att avgränsa relationsarbetet till specifika situationer eller miljöer. Detta relationsskapande utgör en väsentlig del av skolans vardag och verksamhet. Att som pedagog vara medveten om den egna rollen för elevernas sociala samspel, skapar bättre förutsättningar för att stödja det arbetet och minskar risken att möjligheter till nya relationer går förlorade. Att pedagogen är betydelsefull i elevernas relat-ionsarbete har vi fått ta del av på flera sätt. Bland annat har vi sett att pedagogerna använder sin kännedom om sina elever tillsammans med deras intresse för iPaden till att väcka elever-nas lust att utmana sig själva. Vi har fått ta del av hur elever som är mycket måna om sin integritet, med stöd från pedagogen interagerat med andra elever för att nå målet med uppgif-ten på iPaden. Att samspela blir en nödvändighet, en nödvändighet som blir givande på grund av det gemensamma intresset. På detta sätt blir eleverna en del av en gemenskap, en gemen-skap som de vid de flesta andra tillfällen, på grund av olika anledningar valt bort och därmed gått miste om känslan av att vara en del av något.

I relationen med andra människor konstrueras vår egen identitet, enligt Stier (2003), genom identiteten skapar sig individen en plats i gemenskapen. Många elever som står utanför det sociala samspelet av olika anledningar behöver stöttning för att komma in i det eftersom att känslan av att vara delaktig spelar en stor roll i elevens utveckling. Det är viktigt att skolan arbetar aktivt för att främja elevernas relationsarbete. En av faktorerna, som Nilholm (2006) lyfter fram, för att öka inkluderingen i skolan är lärarens förmåga att stärka elevernas sociala relationer. Genom att använda iPaden har pedagogerna skapat möjligheter för eleverna att mötas kring ett gemensamt intresse. Hur relationerna kommer att utveckla sig är svårt att sia om, men att försöka lösa uppgifter tillsammans under lustfyllda former, skapar en grund som eleverna senare kanske väljer att bygga vidare på. iPaden är på detta sätt användbar som ett verktyg för att ge individen möjlighet att ingå i det sociala samspelet, bli en del av kulturen, ett verktyg av flera, men enligt vår tolkning ett verktyg som är användbart och spar tid genom att vara så lättillgängligt och atttraktivt för de flesta av eleverna.

Att använda iPaden som ett verktyg för att öka elevers relationsarbete är intressant och spännande, både för elever och för pedagoger eftersom det ännu är nytt samt att möjligheterna är stora. Arbetet med iPaden har många gånger förvånat både oss som observatörer samt arbetande pedagoger eftersom det vid flera tillfällen har uppstått spontana samspel som varit

33

svåra att ta i beräkning. Vi har sett elever växa, vi har sett kunskap konstrueras vi har sett nya relationer uppstå tack vare elevernas nyfikenhet och intresse för iPaden. För att kunna nyttja de digitala verktygen fullt ut behöver pedagogerna få mer kunskap om hur verktygen bäst kan användas. Ett sätt att ha utvecklat kunskap är att de vågat ta in iPaden i undervisningen trots att de till fullo inte behärskat den. Att våga integrera digitala hjälpmedel i klassrummen uppmanas av Banister (2010) som framhäver att de kommer att spela en betydande roll för skolans framtida undervisning. Genom att våga och att använda varandra som resurser har pedagogerna, enligt vår tolkning, på ett lyckat sätt arbetat in digitala hjälpmedel i sin under-visning. Eleverna har genom användningen av iPaden i skolan fått ta del av hur den digitala tekniken kan användas samtidigt som den har fungerat som ett verktyg i elevernas relations-arbete. Vi upplever att relation mellan elev och lärare har stärkts eftersom läroprocessen har varit gemensam, elev och lärare har tillsammans utvecklat arbetet kring iPaden. Att lära till-sammans med eleverna, att ha sina elever som medforskare kan komma att betyda mycket för både undervisningen samt för relationen mellan lärare och elev. Neufeld (2013) menar att en lärare behöver hitta vägar till att fånga elevens intresse för att skapa en anknytning till honom eller henne.

Av de interaktioner vi har observerat, hade flera kanske kunnat uppstå utan hjälp av iPaden som kommunikativ artefakt. I en musik- eller fotostudio hade förmodligen relationerna ändå kunnat växa tack vare det gemensamma intresset för aktiviteten. Men att få tillgång till så många instrument, för att lätt kunna skapa egen musik, fotografera, redigera bilder och göra film, är inte en självklarhet för alla elever, det är inte en självklarhet ens för alla skolor. Det rika utbudet av appar som iPaden ger, erbjuder många elever tillgång till ett kreativt skapande tillsammans, tillgången av digitiala verktyg öppnar möjligheter för nya relationer, mellan elever som kanske inte annars hade funnit varandra.

En fördel med iPaden, jämfört med flera andra digitala verktyg, är dess lättillgänglighet, den är lätt att bära och är snabb att starta upp, det gör den enkel att ta med sig och arbeta med även utanför klassrummet. De yngre eleverna sitter ofta på golvet eller i soffor och arbetar till-sammans, vilket skulle ha varit svårare med en större dator. Att de är så lätta att ta med sig gör att de är smidiga att ha med sig även utomhus, vilket öppnar upp för fler spännande möjlig-heter att ta lärandet ett steg längre. Tack vare den digitala tekniken kan lärandet vara tillgäng-ligt på alla platser där eleven befinner sig, vilket, entillgäng-ligt Puentedura (2013), gör att lärandet har få begränsningar. Elever och pedagoger är inte hänvisade till särskilda lärorum, utan kan spontant och utan större förberedelse interagera tillsammans. Melhuish och Falloon (2010) belyser att via iPaden kan vi ansluta till andra enheter, nätverk och tekniker. Vi kan via den interagera med andra människor. Det öppnar upp möjligheter för fler elever att hitta gemen-samma intressen och att tillgemen-sammans utveckla nya färdigheter, samt att dela med sig av sitt lärande till fler. Puenteduras SAMR-modell åskådliggör hur tekniken kan ta lärandet några steg längre genom att till exempel låta elevens arbete nå ut till fler via sociala medier istället för att stanna kvar i elevens skrivbok.

Digitala verktyg tar allt mer plats i skolans vardag. Möjligheterna är många, men det är viktigt att pedagogerna intar ett kritiskt förhållningssätt när de granskar det material som ska använ-das. Det kan kanske låta som en självklarhet, men samtidigt som iPaden är full av möjligheter, är den också svårare att ”läsa igenom” som man gör med en lärobok eller ett material av annan karaktär. Melhuish och Falloon (2010) lyfter fram att de digitala verktygens framfart kan ske på bekostnad av elevernas verkliga liv. Med det syftar författarna på att den tradition-ella undervisningen, där eleverna fysiskt kan skapa sig en upplevelse går förlorad i arbetet med digitala verktyg. När vi analyserat det vi sett i våra observationer gör vi tolkningen att det

34

är hur pedagogen lägger upp sin undervisning som har störst betydelse för hur upplevelsen blir. Att arbeta med digitala verktyg med syftet att elevernas ska interagera, kräver att peda-gogen är insatt i arbetet kring sociala interaktioner och planerar lektioner på ett sätt som leder till att eleverna samspelar med varandra. Är pedagogen inte aktiv i arbetet kring iPaden och deltar eller lyssnar av elevernas diskussioner är risken överhängande att syftet med uppgiften inte uppnås. Vid ett enskilt samtal med en av pedagogerna lyfts vikten av att pedagogen är delaktig i elevernas arbete och att eleverna måste få träna på att sätta ord på sitt sätt att tänka och att tillsammans försöka nå en lösning. Vår tolkning efter att ha fått följa eleverna under observationsperioden, är att många elever behöver få fler möjligheter att uppleva glädjen och nyttan med att hitta lösningar på problem tillsammans istället för att arbeta individuellt. Olsson (2013) betonar också just nödvändigheten av att inte lämna eleverna ensamma i läran-det. Han menar att det gruppbaserade lärandet är betydande för kognitionen.

6.2.2. Pedagogernas syn på arbetet med iPad

Pedagogerna beskriver att de överlag har en positiv inställning till att arbeta med iPaden i klassrummet. Att de själva varit nyfikna och engagerade till att arbeta med det nya verktyget, tror vi har betydelse för det resultat vi fått fram. Pedagogerna har reflekterat tillsammans angående appar och arbetssätt för att bäst komma fram till vad som fungerar. I vissa situat-ioner känner sig dock pedagogerna lite kluvna i sin inställning till iPaden. De upplever en viss stress hos eleverna att hinna klart med andra aktiviteter, för att få mer tid till att arbeta med iPaden. Pedagogerna måste tillsammans med eleverna hitta ett system som fungerar och att låta eleverna få möjlighet att komma till tals och känna sig delaktiga i beslut som angår dem själva och deras lärande understryker von Wright (2002). Om eleverna själva är involverade i problemet kan det vara lättare att hitta en lösning som faktiskt fungerar.

Att dela in klassen i mindre grupper och använda iPaden som en ”extra” pedagog är något som pedagogerna värderar högt i våra samtal. Den grupp som arbetar med iPaden kan arbeta relativt självständigt, under tiden kan läraren fördjupa sig i något tillsammans med den andra delen av gruppen. Att arbeta på det här sättet ger mer tid för alla elever, vilket skapar en lärandemiljö som ökar möjligheten för eleverna att utvecklas i sin egen takt efter sina egna förutsättningar. Persson (2008) framhåller att det är den svenska grundskolans utgångspunkt att de lärare som är verksamma i skolan ska kunna erbjuda elever ett optimalt lärande. Att iPaden används som ett verktyg i det relationella arbetet ger flera olika möjligheter till att optimera lärandet eftersom läraren kan planera arbetet att det bäst passar den grupp han eller hon ska arbeta med just vid det tillfället.

Pedagogerna betonar iPadens betydelse för elever i behov av särskilt stöd. iPadens snabbhet och tillgänglighet underlättar användandet. Då det är ett lätt och smidigt verktyg tar det ingen extra plats, och det är enkelt att koppla hörlurar till och använda i klassrummet Genom att hålla sig uppdaterad vilka appar som tränar vad, kan pedagogen använda iPaden för att träna upp färdigheter samtidigt som eleven deltar i ett socialt samspel med andra elever. Haug et al. menar att verksamma pedagoger i skolan ska försöka hitta individuella riktningar på den dagliga undervisningen för att på så sätt kunna möta alla elever i sina klasser. Med hjälp av iPadens olika möjligheter är det lättare att utforma uppgifter som uppfyller de olika behov som finns i en klass. Haug et al. fortsätter att detta sätt att arbeta med individuell anpassning kan ses som ett sätt att arbeta mot inkludering. Att använda digitala verktyg kan öppna upp klassrummet för kommunikation, eleven kan inta en annan roll än den passiva mottagarrollen

35

som Maltén (1998) ser att eleven får i den traditionella undervisningen som ofta sker i en envägskommunikation.

En av pedagogerna lyfter att det är viktigt att uppmärksamma att det i arbetet kring iPaden och andra datorer också förekommer en form av uteslutning av elever. På samma sätt som andra aktiviteter kan bidra till att elever känner sig utanför gemenskapen kan även de digitala verktygen göra det. Schjellerup Nilsen (2006) betonar att pedagoger som arbetar i verksam-heten bör vara uppmärksamma på vilka sociala mönster som finns i gruppen. Om pedagogen lär sig tolka mönstren kan det underlätta arbetet med att hitta lösningar.

Pedagogerna beskriver att arbetet med iPaden kräver att pedagogerna känner till hur den fungerar och ständigt förnyar samt håller appar uppdaterade. Att sätta sig in i arbetet med iPaden kan var tidskrävande, och det krävs att ett visst intresse finns. Har man ingen erfaren-het av digitala hjälpmedel kan det vara lätt att se iPaden som något som tar mer än vad den ger. Samtidigt är ett av målen i läroplanen att skolan ska ansvara för att alla elever kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. För att ha en rimlig chans att uppnå det målet, skriver Skolverket (2011), måste pedagogerna själva känna sig säkra på användandet av digitala hjälpmedel. Förutom att känna sig trygga i användandet av de digitala verktygen, måste pedagogen också se varför de ska implementeras i undervisningen. De digitala verktygen kan bidra till ökat samarbete, mer kommunikation mellan eleverna samt att vara ett stödjande verktyg till uppnå målen, beskriver Danowksy (2013). Det Danowksy säger är inte att de atuomatiskt bidrar till sam-arbete, kommunikation samt att vara ett stödjande verktyg, utan att de kan, göra det. Det vi tolkar att det avgörande är hur pedagogen ser på samt använder sig av de digitala verktygen.