6. Metodologiska överväganden
9.3 Förslag till fortsatt forskning
Det har bedrivits och bedrivs mycket forskning kring elever med ADHD. Intressant är att Skolinspektionenhar uppmärksammat att situationen för elever med ADHD kan se väldigt olika ut för olika individer.Under 2013 granskade inspektionen skolsituationen för elever med ADHD, i denna granskning är varje enskild elevs situation viktig. Jag skulle gärna gå vidare i min studie och göra fler intervjuer och då göra urvalet på ett sätt som gjorde att jag inte endast fick pedagoger som uttrycker sig mycket positivt om ADHD. Ytterligare en fortsättning är att genomföra observationer för att se hur det dagliga arbetet i klassrummet verkligen är, finns det andra ramar som pedagogerna inte är medvetna om som styr deras handlande. Jag tror att den typ av forskning är
nödvändig för att verkligen se vad som händer i klassrummet och hur strategier används och kan utvecklas. Genom att bli en utomstående, deltagande forskare går det att se saker som ”sitter i väggarna” som är svåra att få syn på i den egna verksamheten.
Den medicinska vetenskapen gör idag stora framsteg och forskning med ett samarbete mellan medicin, psykologi och pedagogik/specialpedagogik tror jag skulle föra arbetet framåt för elever med ADHD. Eric Taylor (2009) betonar att de stora framstegen inom läkarvetenskapen gör att det idag finns stor kunskap för den ”komplexa mentala
störning ADHD utgör”. Han framhåller vidare att det dock finns mycket att göra för att omsätta kunskapen till praktiskt handlande. Detta praktiska handlande är nödvändigt i samhället i stort men i skolan specifikt. När ett barn blir ifrågasatt är det för att barnet inte lever upp till de krav och förväntningar som finns och önskan om diagnos från skola och familj ställs. Att få en diagnos kan för ett barn handla om överlevnad. Genom diagnosen finns möjlighet att barnet blir bemött utifrån sina förutsättningar (Hejlskov Elvén, B. 2012)
Citatet nedan har jag fått tillåtelse att använda från den som publicerat det på facebook.
Det visar på det som mina intervjuade pedagoger ständigt återkom till, att bemötande av dessa elever med diagnosen ADHD har stor betydelse. Att möta dem utifrån deras förutsättningar. Min önskan är att alla elever oberoende av diagnos skall möta människor som skall se dem för vad de är antingen de är bönder eller jägare.
”Vi var på vår första träff med BUP i Gävle igår, med vår andra son, vi har diagnos på vår äldsta. Den BUP sköterskan var helt underbar, och han förklarade ADHD för vår 9-åriga son såhär:
Såhär är det, det finns två sorter av människor, och det har gjort sedan tidernas begynnelse. Det finns bönder och jägare. Bönder kan planera och vänta. De sår och skördar tålmodigt och noggrant. Jägare däremot måste vara på spänn hela tiden, redo att reagera mot faror och snabbt agera. De uppfattar minsta ljud. Nu
- 49 -
ska vi ta reda på om DU är en jägare. Det är inget fel på dig, Det är samhället som är anpassat efter bönder och inte jägare. Man kan inte sätta en jägare i ett fyrkantigt bås och säga åt dem att sitta still. De är inte gjorda för det!
Jag och min man fick nästan tårar i ögonen, det var den bästa förklaringen ever.
Jag såg hur det tändes något i blicken på min son"
Från mamma på Facebook
- 50 -
10. Referenser
Ahlberg, A. (1999). På språng efter en skola för alla. Rapport nr 1999:08. Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs universitet.
Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber AB.
Alderson, P. & Morrow, V. (2011). The ethics of research with children and young people: a practical handbook. Los Angeles: Sage.
Aspelin, J. & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Lund:Gleerups Balldin, N. (2009). Utan bensin stannar motorn. Artikel 13. Pedagogiskt magasin.
Stockholm: Lärarförbundet
Barnombudsmannen, www.barnombudsmannen.se (2014-07-01)
Billstedt, E. & Hofvander, B. (2013). Tidigt debuterande beteendestörning: förekomst och betydelse bland vålds- och sexualbrottsdömda. Norrköping: Kriminalvården.
Brante, T. (2006). Den nya psykiatrin: exemplet ADHD. Hallerstedt, G. (red) (2006).
Diagnosens makt. Göteborg: Diadalos.
Broady, D. & Lindblad, S. (1999). På återbesök i ramfaktorteorin. Pedagogisk Forskning i Sverige 1999 årg 4 nr 1 s 1–4
Broady,D. (2007). Den dolda läroplanen. Solna: Krut
Broady, D. (1999). Det svenska hos ramfaktorteorin
.
Pedagogisk Forskning i Sverige 1999 årg 4 nr 1 s 111–121Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Bölte, S.& Holmberg, K. (2012). Do Symptoms of ADHD at Ages 7 and 10 Predict Academic Outcome at Age 16 in the General Population? Journal of Attention Disorders. ISSN: 1557-1246, 2012 Jul 26
Dahllöf, U. (1967). Skoldifferentiering och undervisningsförlopp. Stockholm: Almqvist
& Wiksell
Dahllöf, U. (1971). Ability grouping, content validity and curriculum process analysis.
New York: Teacher College Press
Dahllöf, U. (1999). Det tidiga ramfaktorteoretiska tänkandet. Pedagogisk Forskning i Sverige 1999 årg 4 nr 1 s 5–29
Einarsdottir, J. (2008). Teaching children with ADHD: Icelandicearly childhood teachers´perspectives. Early child development and care. Vol 178, No.4, May 2008, pp 375-397
- 51 -
Eliasson, R. (1995). Forskningsetik och perspektivval. Lund: Studentlitteratur
Frazier, T. W., Youngstrom, Eric A., Glutting, Joseph J., Watkins, Marley W. (2007) ADHD and Achievement: Meta-Analysis of the Child, Adolescent, and Adult Literatures and a Concomitant Study With College Students.Journal of Learning Disabilities; Jan-Feb;40(1):49-65
Gadler, U. (2011). En skola för alla – gäller det alla? Statliga styrdokuments betydelse i skolans verksamhet. Växjö: Linnaeus University Press
Gillberg, C. (2005). Ett barn i varje klass, om ADHD och DAMP. Stockholm: Cura Förlag och Utbildning AB
Ginsberg, Y., Hirvikoski T., Lindefors N. (2010). Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) among longer-term prison inmates is a prevalent, persistent and disabling disorder. BMC Psychiatry, 22;10:112
Gustafsson, C. (1999). Ramfaktorer och pedagogiskt utvecklingsarbete. Pedagogisk Forskning i Sverige 1999 årg 4 nr 1 s 43–57
Gustafsson, C., Selander, S. (red.) (1994). Ramfaktorteoretiskt tänkande:pedagogiska perspektiv: en vänbok till Urban Dahllöf. Uppsala: Reprocentralen HSC
Goffman, E. (1971). Stigma. Den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Nordstedts Green.W.R. (2011). Vilse i skolan. Hur vi kan hitta barn med beteendeproblem att hitta rätt i skolan. Lund: Studentlitteratur
Hallerstedt, G. (red.) (2006). Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande.
Göteborg: Bokförlaget Dailos AB
Hammarén, M. (2009). Språkfilosofi för personligt bruk. Stockholm: Santérus förlag Hattie, J. (2008). Visible Learning A Synthesis of Over 800 Meta-Analyses Relating to Achievement. Routledge
Hejlskov Elvén, B. (2012). Att vägra ge diagnoser är att svika barnen. Svenska Dagbladet, 26 maj
Hjörne, E. & Säljö, R. (2008). Att platsa i en skola för alla. Norstedt: Stockholm Håkansson, J. (2011). Synligt lärande. Sveriges kommuner och landsting: Stockholm Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur och Kultur
Imsen, G. (1997). Lärarens värld. En introduktion till allmän didaktik.Lund:
Studentlitteratur AB
Jakobsson, I-L. & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm:
Natur & Kultur
- 52 -
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Forskning i fokus nr 19, Myndigheten för skolutveckling, Lenaders grafiska, Kalmar, 2004
Kadesjö, B. (2010). Barn som utmanar. Barn med ADHD och andra beteendeproblem.
Stockholm: Socialstyrelsen
Kadesjö, B. (2002). ADHD hos barn och vuxna. Stockholm: Socialstyrelsen
Karlsudd, P. (1999). Särskolebarn i integrerad skolbarnsomsorg. Malmö: Institutionen for pedagogik, Lärarhögskolan
Karlsudd, P. (2002). Tillsammans. Integrerings möjligheter och villkor: Erfarenheter från ett projekt där mötet mellan särskola och grundskola fokuserats. Rapport D, 2002:
Högskolan i Kalmar: Institutionen för Hälso- och Beteendevetenskap
Kopp, S. (2010). Girls with social and/or attention impairments. Göteborg: Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet. http://hdl.handle.net/2077/23134
Kvale,S. & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2 upp.
Studentlitteratur AB, Lund
Kärfve, E. (2000). Hjärnspöken. Stockholm: Symposion AB
Lindblad, S. & Sahlström, F. (1999). Gamla mönster och nya gränser Om ramfaktorer och klassrumsinteraktion. Pedagogisk Forskning i Sverige 1999 årg 4 nr 1 s 73–92 Lindblad, S., Linde, G., Naeslund, L. (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft.
Pedagogisk Forskning i Sverige 1999 årg 4 nr 1 s 93–109 Ljungberg, T. (2008). AD/HD i nytt ljus. Nyköping: Exiris
Lundgren, U.P. (1972). Frame Factors and the Teaching Process. A contribution to curriculum theory and theory on teaching. Akademisk avhandling. Project Compass.
Institute of Education. University of Göteborg
Lundgren, U.P. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk Forskning i Sverige 1999 årg 4 nr 1 s 31–41
Läkemedelsverket. (2013). Läkemedelsverkets följer upp behandlingen med centralstimulantia vid ADHD. www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/Nyheter-2013/Lakemedelsverkets-foljer-upp-behandlingen-med-centralstimulantia-vid-ADHD (2013-03-08)
Mini-D IV (2002). Danderyd: Pilgrim Press
Molander, B. (2003). Vetenskapsfilosofi, En bok om vetenskapen och den vetenskapande människan. Stockholm: Thales
Montessori, M. (1995). The Absorbent Mind. England: Holt McDougal Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur
- 53 -
Nilsson, I. & Nilsson-Lundmark, E. (2010). Bättre sent än aldrig, Utvärdering av ADHD-projektet på Norrtäljeanstalten. Norrköping: Kriminalvården
Nordén, S. (2013). Storm kring vägledande ADHD-rapport. nr 1. Social Qrage
OECD (2012) Equity and Quality in Education. Supporting disadvantaged Students and Schools. www.oecd.org/sweden/49603607.pdf
Persson, Bengt (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber Pilotti, J. (2005) Något om psykiatrisk differentialdiagnostik enl DSM-IV – särskilt ADHD. Örebro: Universitetssjukhuset
Polanczyk G, de Lima MS, Horta BL, Biederman J, Rohde LA. (2007) The worldwide prevalence of ADHD: a systematic review and metaregression analysis. American Journal of Psychiatry 2007;164942-948
Riksförbundet Attention. (2013). ADHD. attention-riks.se/npf/adhd/ (2013-05-03) SBU. (2012) Om psykiatrisk diagnos och behandling – En sammanställning av systematiska litteraturöversikter. Stockholm:SBU
www.sbu.se/upload/psykiatrirapport_regeringen120111/Psykiatri_slutredovisning.pdf Salamancadeklarationen och Salamanca + 5 (2001). Svenska Unescorådets skriftserie, nr 1/2001. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Signert, K. (2012). Variation och invarians i Maria Montessorissinnestränande materiel.Akademisk avhandling i pedagogik, vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Göteborg: Göteborgs Universitet.
hdl.handle.net/2077/30158
Skolinspektionen. (2010). Tillsyn och kvalitetsgranskning 2009. Statens skolinspektion Dnr 40-2010:5014
Skolinspektionen. (2014). Elever med ADHD. www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn-- granskning/Kvalitetsgranskning/Skolinspektionen-granskar-kvaliteten/Elever-med-ADHD/ (2014-08-11)
Skolverket. (2009).Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11.
Stockholm: Fritzes
Socialstyrelsen. (2013). Väntetider till BUP har inte förbättrats.
www.socialstyrelsen.se/nyheter/2013september/vantetidertillbupharinteforbattrats (2013-09-13)
- 54 -
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2012). Gott om ADHD-metoder men ont om bra studier. www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/Vetenskap-och-praxis/Gott-om-ADHD-metoder-men-ont-om-bra-studier/
Still, G. F. (2006). Journal of Attention disorder (1087-0547) v 10 n2 p 126-136, 2006 Strandberg, L. (2009). Vygotskij i praktiken : bland plugghästar och fusklappar.
Nordstedts, Stockholm
Svensson, N-E. 1962: Ability grouping and scholastic achievement. Report on a five-year follow-up study in Stockholm. Stockholm: Almqvist & Wiksell
Taylor, E. (2009). Developing ADHD. Journal of Child Psychology & Psychiatry. Jan 2009, Vol. 50 Issue 1/2, p126-132.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber
Timperley, H. (2011). Realizing the Power of Professional Learning.Open University Press
Tufvesson, C. (2007). Concentration Difficulties in the School Environment - with focus on children with ADHD, Autism and Down's syndrome. Lund: Lunds Universitet Velasquez, A. (2012). AD/HD i skolans praktik. En studie om normativitet och motstånd i en särskild undervisningsgrupp. Uppsala: Uppsala Universitet urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-170891
Vetenskapsrådet. (2011). God sed i forskningen. Stockholm: Vetenskapsrådet
Wedge, M. (2012). Why French kids don’t have ADHD. Psychology Today, 2012-03-08 Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur AB Wedge, M. (2012).Why French kids don´t have ADHD.
www.psychologytoday.com/blog/suffer-the-children/201203/why-french-kids-dont-have-adhd
Young, S, Adamou, M, Bolea, B, Müller, U, Pitts, M, Thome, J, Asherson, P.
(2011).The identification and management of ADHD offenders within the criminal justice system: a consensus statement from the UK Adult ADHD Network and criminal justice agencies. BMC Psychiatry, 11:32
Ödman, P-J. (2007) Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik.
Norstedts, Stockholm
- 55 -
11.Bilagor
Bilaga 1 - ADHD-kriterier enligt DSM-IV
Kriterier för ADHD (Uppmärksamhetsstörning/Hyperaktivitet).
Följande kriterier gäller för ADHD enligt svenska översättningen av DSM IV (MINI-D IV, 2002):
A. Antingen (1) eller (2):
1. Minst sex av följande symtom på ouppmärksamhet har förelegat i minst sex månader till en grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån:
Ouppmärksamhet
a) är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet, yrkeslivet eller andra aktiviteter.
b) har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar c) verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal
d) följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter
(beror inte på trots eller på att personen inte förstår instruktionerna) e) har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter
f) undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (t.ex. skolarbete eller läxor)
g) tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (t.ex. leksaker, läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg)
h) är ofta lättdistraherad av yttre stimuli i) är ofta glömsk i det dagliga livet
2. Minst sex av följande symtom på hyperaktivitet/impulsivitet har förelegat i minst sex månader till en grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån:
Hyperaktivitet
a) har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still
- 56 -
b) lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund
c) springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen (hos ungdomar och vuxna kan det vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet)
d) har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla e) verkar ofta vara ”på språng” eller ”gå på högvarv”
f) pratar ofta överdrivet mycket Impulsivitet
a) kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt.
b) har ofta svårt att vänta på sin tur.
c) avbryter eller inkräktar ofta på andra (t.ex. kastar sig in i andras samtal eller lekar) B. Vissa funktionshindrande symtom på hyperaktivitet/impulsivitet eller
ouppmärksamhet skall ha funnits före sju års ålder.
C. Någon form av funktionsnedsättning orsakad av symtomen föreligger inom minst två områden (t.ex. i skolan/på arbetet och i hemmet).
D. Det måste finnas klara belägg för kliniskt signifikant funktionsnedsättning socialt, eller i arbete eller studier.
E. Symtomen förekommer inte enbart i samband med någon genomgripande störning i utvecklingen, schizofreni eller något annat psykotiskt syndrom och förklaras inte bättre av någon annan psykisk störning.
Undergrupper
• Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning, (ADHD) i kombination. Både kriterium A1 och A2 har varit uppfyllda under de senaste sex månaderna.
• Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning (ADHD), huvudsakligen bristande uppmärksamhet.
Kriterium A1 har varit uppfyllt under de senaste sex månaderna, men inte kriterium A2.
• Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning (ADHD), huvudsakligen hyperaktivitet/impulsivitet.
Kriterium A2 har varit uppfyllt under de senaste sex månaderna, men inte kriterium A1.
• För personer (i synnerhet vuxna och ungdomar) med symtom som inte längre helt uppfyller kriterierna skall ”i partiell remission” också anges.
Läkemedelsverket 1:2009, www.lakemedelsverket.se
- 57 -
Bilaga 2 – Missivbrev 1
Detta skickades till rektorer.
Hej!
Jag heter Gunnel Gustafsson och jag studerar till specialpedagog på Linnéuniversitetet i Växjö. Mitt examensarbete innebär ett självständigt arbete som kommer att handla om pedagogers strategier, möjligheter och svårigheter i det dagliga arbetet med elever med ADHD eller ADHD-liknande beteende.
Jag behöver intervjua 6-8 pedagoger som arbetar med dessa elever i den dagliga klassrumssituationen.
Finns det möjlighet att få ställa frågor till pedagoger på din skola? Jag beräknar att intervjun tar ca en timme och jag behöver genomföra dem innan skolan slutar i juni.
Jag är tacksam om du kan framföra ovanstående och be de som är intresserade att kontakta mig på mail för ytterligare information. Det går också att nå mig på nedanstående telefonnummer
.
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar:
Gunnel Gustafsson
e-mail:
mobil:
- 58 -
Bilaga 3 - Missivbrev 2
Detta skickades till de som kontaktat mig på mail och visat intresse av att bli intervjuade.
Hej!
Mitt namn är Gunnel Gustafsson och jag studerar till specialpedagog vid
Linnéuniversitetet i Växjö. Jag planerar nu mitt avslutande självständiga arbete. Jag kommer att göra en studie över de strategier, möjligheter och svårigheter pedagoger möter i sitt dagliga arbete med elever med ADHD.
Jag kommer att genomföra intervjuer med pedagoger som arbetar med elever med ADHD eller ADHD-liknande beteende i det dagliga arbetet i klassrummet.
Jag bifogar mina frågeområden med detta brev så du kan förbereda dig, som du ser är det inte så många frågor utan de är övergripande och min tanke är att du skall kunna utveckla dina tankar och inte vara så styrd av mina frågor.
Deltagandet i studien är frivilligt och du kan under intervjuns gång välja att inte svara på en fråga eller att avbryta din medverkan. Jag är tacksam om jag får spela in intervjun, jag kommer också att göra stödanteckningar. Allt material, både det inspelade och mina anteckningar kommer att förvaras så att endast jag har tillgång till det. All information kommer att hanteras konfidentiellt, det innebär att personer och arbetsplatser kommer att avidentifieras, så att de inte går att härleda. Det insamlade materialet kommer att förstöras när mitt arbete är slutfört.
Jag är tacksam om du kan ordna ett rum där vi kan sitta ostört och genomföra intervjun.
Jag kommer på avtalad tid och räknar med att intervjun tar ca en timme.
Jag är glad att du vill delta i min studie. Om det dyker upp några frågor kan du gärna maila eller ringa mig.
Med vänliga hälsningar
Gunnel
mobil:
e-mail:
- 59 -