Att se möjligheter istället för hinder

Pedagogerna menar att i arbetet med elever med ADHD måste man skapa sig en positiv bild av sitt arbete. Detta kommer alla elever till godo. Att kunna se styrkor hos sina elever och bygga på dessa kommer alla till nytta. Det är också viktigt säger flera av pedagogerna att man lär sig se olikheter som en tillgång. De berättar att de har

utvecklats och lärt sig mycket av sina ADHD-elever. En pedagog menar att hen tidigt lärde sig att tillåta elever att göra olika, detta skapade ett annat lugn i klassrummet. Att lära sig att det inte finns några universallösningar för någon elev är ytterligare ett förslag från en pedagog. En pedagog har som devis att om hen rättade sig efter de elever som har särskilda behov så passar det alla. En annan pedagog föreslog att alla i skolan skall fokusera på framsteg och det positiva utifrån varje elevs möjlighet och förmåga istället för att vi ser misslyckande. Hen trodde att det skulle bli ett mycket mer utvecklande klimat för alla.

”Vi borde ha en incidentrapport för framsteg”

- 38 -

7.8 Sammanfattning

Pedagogerna är djupt engagerade i sina elever och tycker att deras arbete är utvecklande och positivt. De tycker att de jobbar mycket och att de inte alltid har omgivningens förståelse för de resurser och agerande som behövs för att möta deras elever. De är bekymrade för elevernas framtid både utifrån de krav som ställs i skolan och

omgivningens agerade. De uttrycker en rädsla att eleverna inte får det stöd de behöver.

En pedagog beskriver en rädsla att utslagningen börjar redan i skolan. De gör allt vad som står i deras makt för att eleverna skall må bra och utvecklas kunskapsmässigt och ser egentligen inga egna begränsningar. Begränsningarna som finns är saker som de uttrycker att de själva inte kan påverka och det handlar både om kunskapskrav i läroplanen, ekonomi, skolledningens och kollegors kunskap och förståelse.

Pedagogerna tala mycket om vikten av kunskap om elevernas situation och om bemötande av dessa elever och det som uppstår runt omkring dem. De nämner inte bemötande som en strategi de använder utan det är något som ”sitter i ryggmärgen” men som de ser att kollegor ”som inte kan ta dessa elever” inte har. Pedagogerna försöker ständigt hitta möjligheter för sina elever i skolan, att skapa en miljö som låter varje elev lyckas.

- 39 -

8. Analys

För att analysera min studie har jag valt att använda ramfaktorteorin. Ramfaktorteorin synliggör vilka strukturer och möjligheter som finns att förhålla sig till. Det är

pedagogernas eller skolledningens horisont som bestämmer ramarna. Jag har valt det sätt, på vilket Gustafsson (1999) har förklarat ramarna. Författaren menar att ett resultat kan förklaras av de ramar som finns. Detta är att se som ett sätt att förstå

undervisningens förutsättningar. Resultatet jag hade att utgå ifrån var elever med ADHD vars undervisningssituation inte var optimal och pedagoger som känner ”att det här går inte”, undervisningen (processen) går inte att genomföra efter pedagogernas intentioner. Genom att finna pedagogernas strategier, möjligheter och svårigheter och den beredskap som finns i arbetet med elever med ADHD vill jag upptäcka de ramar som möjliggör undervisningsprocessen och vilka som hindrar den och på så sätt bidrar till det resultat studien utgick ifrån. Det skall påpekas att rutan ”Resultat” inte är studiens resultat utan dessa rutor betecknar ramfaktorteorin rutor. I denna studie var ADHD-elevers skolgång min utgångspunkt i och med att ramfaktorteorin används

”omvänt” enligt Gustafsson (1999). Resultatet i denna figur är med andra ord

utgångspunkten i studien. Det kan dock påpekas att denna utgångpunkt blev bekräftad under mina intervjuer.

8.1 Resultatet

I enlighet med svensk skollag (2010:800) och läroplan (Skolverket 2011) skall svensk skola ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som är möjligt. Skolan skall ta hänsyn till att elever har olika förutsättningar och behov. Den skall också visa på olika vägar att nå målen. Det är av särskild vikt att ta ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen. Detta medför att undervisningen aldrig kan utformas lika för alla. Detta överensstämmer med Salamancadeklarationen (2001), en internationell överenskommelse som Sverige skrivit på om allas rätt till utbildning i en inkluderande lärandemiljö. Ahlberg (1999) lyfter att alla barn har rätt att finnas i skolan oberoende av funktionshinder eller diagnos. Skolan skall möta dem efter var och ens förutsättningar.

- 40 -

8.2 Processer

Processer eller processfaktorer är det som händer i skolan, i den dagliga verksamheten, exempelvis undervisning men också interaktionen i klassrummet, i matsalen, på skolgården. I studien är processen de strategier och den beredskap som beskrivs.

Pedagogerna beskriver i intervjuerna flera olika processfaktorer i arbetet med elever med diagnosen ADHD. Alla intervjuade pedagoger har erfarenhet av att arbeta med elever med diagnosen ADHD eller ADHD-liknande agerande. Alla pedagogerna är övertygade om att orsaken till ADHD är biologisk. De menar liksom Einarsdottir (2008) att det är lätt att avgöra om ett barn är dåligt uppfostrat eller om det har en diagnos.

Samtliga pedagoger berättar att de och deras kollegor på skolan tycker det är bra när en elev som väckt funderingar får en diagnos. Einarsdottir (2008) menar i sin studie att elever får betydligt större förståelse av omgivningen när de har en diagnos. Pedagogerna ser också diagnosen som ett hjälpmedel i att bemöta eleven på ett mer professionellt sätt och att det ger en möjlighet till medicinering som de endast har positiva erfarenheter av.

De visar alla en mycket positivt inställda till dessa elever och beskriver väl genomtänkta strategier de använder i sitt dagliga arbete. De strategier de använder är struktur,

förberedelse, beredskap och bygga relationer. Dessa innehåller individuella

anpassningar av skoldagen för eleven, för att skolan skall fungera. Pedagogerna ser dessa strategier som nödvändiga och känner en stor frustration när de av olika anledningar störs.