Förslag till vidare forskning

Utifrån det som framkommit i denna studie ser jag flera behov för vidare forskning där både församlingspedagogens ledarskap studeras. Det skulle behövas forskning som sätter pedagogiskt ledarskap i en kyrklig kontext och tydliggör villkor och begrepp utifrån denna.

Vidare forskning på området skulle även vara att i mer omfattande studier beskriva och

synliggöra det pedagogiska ledarskapet inom den pedagogiska verksamheten, så som det utövas av de arbetsledande pedagogerna.

Det vore önskvärt att ytterligare forskning skulle belysa det pedagogiska ledarskapet, utifrån de ramar och mål som ett nationellt styrmedel, i form av ett pedagogiskt program, innebär.

Det vore även önskvärt att forska på hur församlingspedagoger genom det pedagogiska ledarskapet kan bedriva utveckling på bästa sätt av den pedagogiska verksamheten och av det lärande som sker inom Svenska kyrkan.

Referenslista

Alvehus, J., Eklund, S. & Kastberg, G. (2019). Lärarkåren och förstelärarna. Splittrad, stärkt och styrd profession. Lund: Studentlitteratur.

Aspelin, J. (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups.

Berg, G., Englund, T. & Lindblad, S. (1995). Kunskap, organisation och demokrati. Lund:

Studentlitteratur.

Berg, G. (2003). Att förstå skolan. En teori om skolan som institution och skolor som organisationer. Lund:

Studentlitteratur.

Berg, G., Sundh, F. & Wede, C. (2012). Lärare som ledare - i och utanför klassrummet. Lund:

Studentlitteratur.

Bernerstedt, L. (2000). Lärande och undervisning – grund för Svenska kyrkans pedagogiska arbete.

Uppsala: Svenska kyrkan.

Boolsen, M. W. (2007). Kvalitativa analyser - forskningsprocess, människa, samhälle. Malmö: Gleerups.

Buber, M. (1932). Dialogens väsen. Ludvika: Dualis förlag AB.

Bång, Å., Auno, U. & Boström, L. (2016). Förstelärare – en kvalitetsdrivande reform? I Johansson, O., Svedberg, L. (Red.), Att leda mot skolans mål. Malmö: Gleerups.

Chefs- och ledarskapsutveckling i Svenska kyrkan. (2019). Hämtat från:

https://internwww.svenskakyrkan.se/arbetsgivare/chefs--och-ledarskapsutveckling

Denscombe, M. (1998). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskapen.

Lund: Studentlitteratur.

Ekström, S. (2016). Svenska kyrkan – i går, i dag, i framtiden. Uppsala: Svenska kyrkan.

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. (2017). Hämtad från:

http://sakasti.evl.fi/sacrista.nsf/sp2?open&cid=Content4F650F

Frelin, A. (2013). Att hantera läraryrkets komplexitet(er) – en grund för professionalitet?.

Utbildning & Demokrati, 22(1), 7–27.

Goodson, I. F. (2005). Vad är professionell kunskap? Förändrade värderingar av lärares yrkesroll. Lund:

Studentlitteratur.

Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi. Tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm:

Wahlström & Widstrand.

Hansson, J. (2005). Kompetens som konkurrensfördel. Finland: Norstedts akademiska förlag.

Hansson, P. (1990). Styrning och kultur: En studie om förändringsbetingelser i kyrklig församlingsverksamhet.

(Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Uppsala Studies in Education 35).

Harris, A. (2018). Distribuerat ledarskap. Perspektiv, förutsättningar och möjligheter. Lund:

Studentlitteratur.

Hartley, D. (2010). Paradigms: how far does research in distributed leadership stretch? Educational management administration and leadership, 38(3), 271-285.

Hedman, A. (2018). En känsla av inflytande. En dokumentstudie av församlingsrådets autonomi. Uppsala:

Uppsala universitet.

Hogg, M. A. (2011). Social identity and leadership. I Messick, D. M & Kramer, R. M. (Red.), The psychology of leadership. New perspectives and research (53-80). New York, NY: Routledge.

Hopmann, S. (2007). Restrained teaching: the common core of didactic. European educational research journal, 6(2), 109-124.

Hylander, I. (2016). Att leda och utveckla skolans elevhälsa. I Jarl, M & Nihlfors, E. (Red.), Ledarskap, utveckling, lärande. Grundbok för rektorer och förskolechefer. Stockholm: Natur & Kultur.

Håkansson, J. & Sundberg, D. (2016). Utmärkt skolutveckling. Forskning om skolförbättring och måluppfyllelse. Stockholm: Natur & Kultur.

Johansson, O. & Svedberg, L. (2018). Att leda mot skolans mål. Malmö: Gleerups.

Kotter, J. P. (2001). What leaders really do. Harvard Business review, 79(11), 85–96.

Kvale, S. (1997). Interview. En introduktion til det kvantitative forskningsinterview. København: Hans Reitzels forlag.

Kyrkoordningen 2006. Kyrkoordningen 2006 med angränsande lagstiftning för Svenska kyrkan.

Stockholm: Verbum.

Kyrkoordningen 2019. Kyrkoordningen 2019 med angränsande lagstiftning för Svenska kyrkan.

Stockholm: Verbum.

Larsson, R. (2009). Samtal vid brunnar. Introduktion till religionspedagogikens teori och didaktik. Lund:

Arcus.

Larsson, R. (2010). Education: a forgotten dimension of church identity?. Religious education: The

Lauvås, P. & Handahl, G. (1993). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur.

Liljenberg, M. (2018). Distribuerat ledarskap och förbättringsarbete. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Lpo 94. (1994). Stockholm:

Utbildningsdepartementet.

Maclean, R. & Ordonez, V. (2007). Work, skills development for employability and education for sustainable development. Educational research for policy and practice, (6), 123–140.

Mintzberg, H. (2009). Managing. San Francisco: Berrett-Koehler Publishers.

Nihlfors, E. (2003). Skolchefen i skolans styrning och ledning. Uppsala: Uppsala universitet.

Nihlfors, E. (2012). Lärarens dubbla uppdrag - enligt den nya skollagen. Stockholm: Natur & Kultur.

Northouse, P. G. (2013). Leadership: Theory and practice. Thousand Oaks: Sage Publications.

Om trosopplæring i Den norske kirke. (2019). Hämtat från:

https://kirken.no/nb-NO/kristen-tro/trosopplaring/om-trosopplaring-i-den-norske-kirke/

Regeringens proposition 1990/91:18. Ansvaret för skolan.

Riddarsporre, B. & Persson, S. (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur &

kultur.

Rienecker, L. & Jörgensen, P. S. (2014). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber AB.

Rönnerman, K. (2018). Att leda från mitten – lärare som driver professionell utveckling. Falun:

Lärarförlaget.

Sandberg, A. (2012). Svenska kyrkans öppna verksamhet för barn 0–3 år. Uppsala: Svenska kyrkan.

Schön, D. (1983). The reflective practitioner; How professionals think in action. New York, NY: Basic books.

SFS 2013:70. Förordning om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.

Skolinspektionen. (2010). Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse. Rapport 2010:15.

Skolinspektionen. (2012). Rektors ledarskap: med ansvar för den pedagogiska verksamheten. (Elektronisk resurs). Stockholm: Skolverket.

Skolverket SOU 1948:27. 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling.

Stoll, L. (2006). Professional learning communities: a review of the literature. Journal of educational change, 7, 221-258.

Strauss, A. & Corbin, J. (1990). Basics of qualitative research: Grounded theory procedures and techniques.

London: Sage.

Svedberg, L. (2016). Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk ledning. Lund: Studentlitteratur.

Svenska kyrkan. (2007). En förändrad utbildning för Svenska kyrkan. SKU 2007:2, Solna:

Intellecta.

Svenska kyrkan. (2008). Dela liv – inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet. Stockholm: Verbum.

Svenska kyrkan. (2012). Svenska kyrkans möte med barnet 0 – 6 år. Uppsala: Svenska kyrkan.

Svenska kyrkan. Kyrkomötet KsSkr 2018:1. Hämtat från:

https://www.svenskakyrkan.se/filer/b4a3cb63-2eed-432e-af44-a761056283ca.pdf Svenska kyrkan. Kyrkomötet Motion 2018:76. Hämtat från:

https://www.svenskakyrkan.se/filer/Motion%202018_076%20Programmet%20för%20lärande

%20och%20undervisning.pdf

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. (2018). Hämtat från:

https://www.svenskakyrkan.se/arbetsgivare

Svenska kyrkans utbildningsinstitut. (Att bli församlingspedagog, 2018). Hämtat från:

https://www.svenskakyrkan.se/utbildningsinstitutet/att-bli-forsamlingspedagog

Swaffield, S. (2014). Models of professional learning and the global imperative of professional development in education. Professional development in education, 40(3), 331-335.

Tengblad, S. & Löwstedt, J. (2015). Ledarskap och medarbetarskap. I Löwstedt, J. (Red.), Skolledning. Scener från den organiserande vardagen. Lund: Studentlitteratur.

Törnsén, M. (2009). Successful principal leadership: Prerequisites, processes and outcomes. Akademisk avhandling. Umeå: Umeå universitet.

Törnsén, M. (2016). Rektors ledning och styrning av elevhälsan. I Johansson, O. & Svedberg, L.

(Red.), Att leda mot skolans mål. Malmö: Gleerups.

Utbildningsplan för Svenska kyrkans pastoralteologiska utbildning till församlingspedagog.

(2015). Hämtat från:

https://www.svenskakyrkan.se/filer/Utbildningsplan%20Församlingspedagog%202015-11-17(1).pdf Vetenskapsrådet. (2018). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wallo, A. & Ellström, P.-E. (2016). Ledarskap för lärande och utveckling. I Jarl, M. & Nihlfors, E. (Red.), Ledarskap, Utveckling, lärande – grundbok för rektorer och förskolechefer. Stockholm: Natur &

Kultur.

Wiedel, B. (1999). Personlig livstolkning och religiös tradition. Om det personligas plats i religionspedagogiken.

Stockholm: Verbum.

Wirén, J. (2017). Utmaningsdriven undervisning – hur kan kyrkan dela tro och liv idag. Stockholm:

Verbum.

Yrkesföreningen församlingspedagoger i Svenska kyrkan. (2019). Hämtat från:

http://forsamlingspedagog.se

Yukl, G. A. (2012). Ledarskap i organisationer. Harlow, England: Pearson Education Limited.

Ärlestig, H. & Törnsén, M. (2008). Structural prerequisites for principals´ and teachers´

communication about teaching and learning issues. Improving Schools, 11(3), 191-205.

Ärlestig, H. & Törnsén, M. (2014). Classroom observations and supervision – Essential dimensions of pedagogical leadership. International journal of educational management, 28(7).

Ärlestig, H. & Törnsén, M. (2018). Ledarskap i centrum. Malmö: Gleerups.

Östberg, J. (2018). Tillitsbaserad styrning – i skolans styrkedja. Lund: Studentlitteratur.

Bilagor