Tjänsten som arbetsledande församlingspedagog

Här redovisas vad de arbetsledande pedagogerna berättar om tjänsten. Deras vägar fram till deras nuvarande formella tjänst som arbetsledare beskrivs, utbildningsbakgrund, kompetenshöjande utbildningar och tillgängligt stöd i arbetet samt vad uppdraget innehåller. Sedan redovisas kyrko- och församlingsherdarna syn på sitt och den arbetsledande pedagogens uppdrag. Slutligen redovisas vad de arbetsledande pedagogerna och kyrko- och församlingsherdarna uttrycker inom arbetsledning och pedagogiskt ledarskap.

7.1.1. Vägen till tjänsten

Fyra av de åtta arbetsledande pedagogerna berättar att de aktivt sökte sin nuvarande tjänst just för att det var en arbetsledande tjänst. Dessa fyra arbetade inte heller på arbetsplatsen, där tjänsten annonserades ut, sedan tidigare. De övriga fyra blev tillfrågade om de ville bli arbetsledare inom samma församling som de redan arbetade. Mias arbetsledare gick i pension och hon fick frågan om hon kunde tänka sig att ta över arbetsledartjänsten. Hon förklarar att hon nog hade tackat nej om hon hade fått frågan tidigare, eftersom det kan vara svårt att ta en ny roll i samma arbetslag som man har arbetat länge i. Mia tackade slutligen ja och tycker att det gick rätt bra trots allt, eftersom det var många tjänster som förändrades i det skedet. Anna berättar att hon snabbt växte in i rollen, när hon gick från att vara ideellt engagerad i församlingen till att bli erbjuden en fast tjänst och att samtidigt bli arbetsledare. Hon blev arbetsledare och sen utvecklades uppdraget till att bli en chefstjänst.

Tabell 2, sammanfattar antalet år i arbetsledande befattning samt antal år i yrket, innan tillträdet av den nuvarande tjänsten som arbetsledare. Den visar att de arbetsledande pedagogerna kan delas in i två grupper; en grupp har lång yrkeserfarenhet innan de fick en arbetsledande befattning och en grupp har kort erfarenhet av yrket.

Antal år som arbetsledande pedagog

Antal år i yrket som

församlingspedagog, innan den arbetsledande tjänsten

Anna 37 0

Elsa 20 3

Karin 3 17

Kerstin 18 0

Maja 2,5 17

Mia 4 19

Sara 5,5 28

Tea 0,5 3

Tabell 2. Antal år som arbetsledare och som församlingspedagog.

Hur de arbetsledande pedagogerna ser på uppdraget att vara arbetsledare är samstämmigt. Det är utmanande, men samtidigt spännande på många sätt och inget som någon av arbetsledarna skulle vilja byta bort. ”Jag skulle inte kunna backa och gå tillbaks” (Kerstin). Kerstin menar då till en tjänst där hon inte skulle vara arbetsledare.

Elsa sökte en arbetsledande tjänst efter att ha gått församlingspedagogutbildningen i Sigtuna.

Under utbildningen upplevde hon att hon lärde sig mycket om processer, grupper och team och, liksom de andra arbetsledande pedagogerna, tycker hon att det är viktig kunskap. Hon beskriver arbetet som arbetsledare som väldigt roligt, men att det inte alltid har varit så. Detta ledde till att hon började gå i arbetshandledning. Där fick hon hjälp med att hitta strategier samt lära sig att sätta upp mål och delmål. Flera arbetsledare beskriver vägen till det nuvarande uppdraget som ett sökande efter ett mandat att kunna göra saker och att få en bekräftelse på att deras idéer håller.

Tea beskriver starten som rätt skakig, särskilt som hennes företrädare inte lämnade så mycket efter sig. ”Jag fick en pärm med några anteckningar /…/ det fanns inga dokument, ingen dator, ingenting och material utspritt överallt” (Tea). Det är flera som beskriver starten som tuff. Maja tycker att hon var väldigt naiv när hon tackade ja till den här tjänsten. Hon berättar att hon fick ta mycket obekväma beslut till en början. Hon beskriver också hela det första året som tufft, inte minst för att synen på henne från kyrkorådet var lite nedvärderande. Att vara kvar i samma församling och bli arbetsledare för sina kollegor upplevs ofta som en utmaning. Sara var beredd på att övergången från att vara en i gänget bland pedagogerna till att vara arbetsledare skulle bli tuff. Men kanske just för att hon var beredd på att det skulle bli en utmaning, så var hon snabb att ta hjälp när det inte fungerade.

7.1.2. Kompetenshöjande utbildning och stöd

Karin har en lite unik situation, då hennes chef skickade henne på utbildning redan innan hon var tilltänkt för en chefs- eller ledarskapstjänst. Hon ville utvecklas och berättar att hon önskade få gå

en utbildning som hon kunde göra i tjänsten. Då fick hon gå en chefs- och ledarskapsutbildning.

Av arbetsledarna är det två som inte fått någon utbildning alls för sin tjänst. ”Det är inte jättelätt att hitta någonting” (Sara). De övriga fem har gått någon form av ledarskapsutbildning, samt att tre stycken av dem även har byggt på sin kompetens genom att gå några kortare kurser, efter behov. De arbetsledande pedagogerna säger samstämmigt att det finns ganska många

utbildningar om man är distriktschef, men att de enbart vänder sig till präster och diakoner. När det inte finns så många alternativ om man, som församlingspedagog, vill bygga på sin kunskap, får man söka lämpliga universitetskurser. Karin berättar att hon går en kurs på högskolan just nu, men att hon faktiskt gör det på sin fritid. Hon säger att det känns bra att få kunskaper, som hon behöver i arbetet, och att hon samtidigt får bekräftelse på det hon faktiskt kan. En annan bonus är att få en mer formell utbildning och större kompetens.

Samtliga arbetsledande pedagoger uttrycker att de upplever arbetsledningen som positiv och att det funkar bra att gå i handledning. Men tyvärr är det inte alltid så vanligt att få stöd i arbetet kontinuerligt. ”Det är inte självklart, att som pedagog faktiskt få den möjligheten” (Karin).

Tabell 3, sammanfattar viken utbildning och ledarskapsutbildning som de intervjuade arbetsledarna har fått. Ett stöd i arbetet är arbetshandledning som man kan gå, antingen

individuellt eller i grupp, och är något som kan vara tillfälligt eller ske mer kontinuerligt. Samtliga arbetsledare säger sig ha deltagit, eller deltar, i någon form av handledning.

Utbildning till församlings-pedagog

Ledarskapsutbildning Stöd i arbetet

Anna Ja Utbildning för mellanchefsnivån som stiftet har Ja, grupp-handledning Elsa Ja Distriktsledarutbildning som stiftet hade för 18 år

sedan, kurs i arbetsmiljö och arbetsrätt på Arbetsmiljöverket

Ja, individuell handledning Karin Ja Chefs- och ledarskapsutbildning via

Arbetsgivarorganisationen

Ja, individuell handledning

Kerstin Ja Ingen ledarutbildning Ja, individuell

handledning Maja Ja Nyckelpersonsutbildningen via stiftet och en kurs i att

leda medarbetare

Ja, går i handledning Mia Ja Chefs- och ledarskapsutbildning via

Arbetsgivarorganisationen Tea Ja Chefs- och ledarskapsutbildning via

Arbetsgivarorganisationen, kurs i schemaläggning och arbetsrätt

Ja, går i handledning

Tabell 3. Utbildningsbakgrund och stöd i arbetet.

7.1.3. Uppdrag och ansvar

Av de intervjuade arbetsledarna har alla, utom en, tjänster som innebär att de är anställda som chef. Förväntningen är, från de flesta chefer, att de även ska vara arbetsledare för sina

medarbetare och delta med medarbetarna i det vardagliga arbetet. Uppdraget delas mellan rena församlingspedagoguppgifter och arbetsledning. Sara och Mia uppskattar att deras

arbetsledaruppdrag upptar mellan 20 – 25% av tjänsten. Maja däremot har en chefstjänst på 100%, även om hon inte heller kan hålla sig ifrån att även leda konfirmandgrupper och hoppa in som vikarie ibland. Arbetsledarna arbetsleder mellan 2 och 18 personer och snittet ligger på 7,5 personer, eller medarbetare, per arbetsledare.

Det finns väldigt många olika beteckningar som används för att ringa in uppdraget, uppgifterna som följer med det och ansvaret. Det framgår att de har ett visst övergripande ansvarsområde, samtidigt som de även kan arbetsleda bara en del av detta område och dessutom kan de arbeta operativt i ytterligare bara en specifik del av verksamheten. Det är också så att en typ av

verksamhet kan ha olika beteckningar i olika församlingar. Detta gör det svårt att jämföra och få syn på en övergripande struktur, som kan vara gemensam för alla arbetsledande pedagoger. Elsa är till exempel arbetsledare för ”barn och ungdom”, hon är ansvarig för ”barn, unga och

konfirmand” och är delaktig i arbetet med ungdomar och konfirmander. Mia är arbetsledare för

”barn och ungdomsverksamheten”, hon är verksamhetsansvarig för ”tonår” och är själv delaktig i det operativa arbetet med barn i ”mellanåldrarna”.

Elsa säger att de, i hennes arbetslag, har lite olika syn på uppdraget som arbetsledare och att en del arbetsledare hellre betonar chefskapet i första hand. I deras mening innebär det att man är observant och ger direktiv. Elsa vill istället att man tillsammans, som ett team, ska komma överens och vilja saker gemensamt. Fem av de arbetsledande pedagogerna ingår också i verksamhetsledningen, eller ledningsgruppen, och arbetar övergripande med

verksamhetstrategiska mål, församlingens stora budgetarbete och målarbete.

Ingen av de intervjuade arbetsledande pedagogerna har någon aktuell befattningsbeskrivning över det nuvarande uppdraget.

Tabell 4, visar översiktligt på vad de arbetsledande pedagogerna har uttryckt att deras uppdrag innehåller. Ett ”x” innebär att det finns med i uppdraget och ett ”-” betyder att det antingen inte finns med, eller inte har uttryckts vara en specifik del, i deras uppdrag. Under ”titel” anges de arbetsledande pedagogernas egen benämning på sin tjänst, även om samtliga har en formell chefstjänst.

Titel Utvecklings-

Tabell 4. Titel och innehåll i uppdraget.

7.2. Kyrko- och församlingsherdarnas syn på den arbetsledande